Djursdala och Bullerbyn på veckans Lyssnar-resa

När barnen leker på rasterna i Djursdala skola leker alla med varandra.
Det är just nu 30 elever som alla tar hand om varandra, som alla hanterar det informella regelverket och där alla ser varandra som en i gänget.
Det är fantastiskt att se och det är ett signum för en väl fungerande byskola.
I grannhuset, förskolan, står förskollärarna och tittar ut över skolgården och ser sina förra småttingar växa upp och utvecklas i sin första skolmiljö.
Man kan lätt förstå att ur föräldrarperspektivet är det bra med nära förskola och skola. men hur är det ur elevperspektivet då?
Är det bra att vara ensam flicka i årskurs 2?
- Det är inte så, berättar lärarna. Vi sitter i gemensamt klassrum för hela lågstadiet, men ger individuell undervisning. Här är lika många pojkar som flickor. På rasterna blandas alla och leker med varandra över alla årskurser. Vi har ungefär hälften av varje kön här nu, ingen är ensam, ingen är utanför.
Skolan kan ta 60 elever och man oroas naturligtvis när man är nere på 30 elever nu.
- Men förskolan har 25 barn och dit är det kö, flera av djursdalabarnen är nu inne på förskola i Vimmerby. Så vi väntar oss ett ökat barnantal i skolan de närmaste åren, säger lärarna.

Man märker att det finns en stolthet över skolan. Man vet också att det går bra för eleverna. Men hur bra?
Jag frågar om det finns en mätning av djursdalabarnens resultat i årskurs nio, för att se om sex år i Djursdalas lilla skola skapat en bättre grund än sex år i Vimmerbys skolor?
- Nej, någon sådan mätning finns inte men visst vore det intressant att veta. Vi känner att våra barn har en stark harmoni och vid något tillfälle har vi också fått barn placerat här, just för att skapa en bättre balans och harmoni hos barnet, berättar lärarna.
Man berömmer också föräldrarnas engagemang.
- Det är verkligen roligt att gå till jobbet, säger medarbetarna samfällt.
På Backsippans förskola, grannen, håller man med.
- Vi trivs med barnen och vår miljö här.
Man delar på tjänster som städ, mat och vaktmästeri med skolan.

Senare i veckan, i fredags, gick min Lyssnarresa vidare till Bullerbyns förskola i Vimmerby.
En i många avseende udda förskola med sju medarbetare som tar hand om 35 barn.
Udda? Ja, här är hälften av barnen av utlänsk härkomst; balkanländerna, afrika, östeuropa, Irak, Afganistan, Syrien för att nämna några.
Gemensam för dem är att de flesta har sin bostad i norr- och sörgården, den s.k. Bullerbyn.
- Det är ett spännande och utveklande jobb här med alla barnen, säger personalen när jag får ta en kopp kaffe med dem i lugn och ro. Det är ju så här förskolorna ser ut i storstäderna, med många nationaliteter och det är också föräldrar som särskilt vill ha sina barn här just för att de ska vara i en mångkulturell miljö, berättarna en lärare.

Hit kommer de minsta barnen utan vare sig modersmål eller svenska. Men de lär sig snabbast och blir tvåspråkiga innan det är dags att börja riktiga skolan. Kommer man däremot hit som femåring hinner man inte riktigt ta till sig all svenska som behövs.
- Vi uppamanar barnen att prata modersmålet hemma. Det är viktigt att de har det med sig. Ingen kan fostra sina barn på ett främmande språk, så modersmålet är viktigt för föräldrar och barn. Men givetvis är svenska också viktigt, både för de vuxna och barnen, för deras framtida liv i det svenska samhället.
Barnen gör ingen skillnad. De leker med varandra som den naturligaste sak i världen. Föräldrar däremot, kan ha konflikter med varandra som bottnar i erfarenheter från krig och kultur. Men på förskolan råder fred, och man har i sin dagliga verksamhet inga problem av det slaget.
- Det är fantastiskt vad barnen ger varandra och ger oss, säger lärarna.

Själv kan jag tycka att en förskola inrymd i tre, fyra lägenheter inte är optimal lokalmässigt, inte heller utegården. Fördelen med närhet för föräldrarna överväger ändå, många har inte tillgång till bil.
Medarbetarna hanterar dock problemen bra, även om man saknar en stor samlingssal, ett bättre kök att hantera maten i, ett personalrum med omklädningsmöjlighet, ett städförråd modell större etc.
Man uppger att det förs diskussioner i förvaltningen, rörande just förskolans lokaler.
Bullerbyns förskola har en av Vimmerbys mest spännande förskoleverksamheter, onekligen, beroende på den mångkulturella blandningen. Så den är mycket viktig.
En bra erfarenhet för mig.

Spiralen snurrar så sakta uppåt!

Detta skrivs torsdag. Men kanske läses på söndag av dig som är van vid mina söndagskrönikor. Det får bli veckans söndagskrönika eftersom jag på söndag fiskar LAG-SM i pimpel och är en av fyra som utgör veteranlaget från Kalmar län. I fjol kom vi 40 gram från bronsplats... (kanske 1-2 abborrar av de kanske 600 vi hade tillsammans...) vi var dessutom uppe på prispallen och vände för arrangören kom inte på felräkningen förrän vi skulle få bronsmedaljen.
Nu är vi taggade till tusen! I år ska vi ge järnet på Revsundsjön söder om Östersund.
Jag fiskar även individuellt SM på lördagen men där är det stenhårt och svårt att nå topplacering. Måste ha en en hel del kraft att borra och röra mig snabbt över stora områden i sjön...
Moderaterna har Sverigemöte i Örebro denna helg men jag kan ju inte svika pimpellaget - så i år uteblir jag från ett annars fantastiskt trevligt och inspirerande politiskt helgmöte.
Nåväl, jag skriver och publicerar detta nu eftersom jag sannolikt inte har möjlighet på söndag.

Jag ska göra två reflektioner denna gång.
1. Om kommunalråd som hoppar av.
2. Om grupperna som för Vimmerby framåt just nu.

Förra mandatperiooden hoppade drygt 70 av landets 290 kommunstyrelseordförande av sin post, mitt under perioden. Orsaken var orimliga arbetstider, orimliga arbetsförhållande, dygnet-runt-tjänsten sju dagar i veckan och - trakasserier.
Olov Zakrisson (s) i Oxelösund hoppade av för en månad sedan. Han hann inte träffa sina barn. Hans omdöme var "fruktansvärd arbetsmiljö" och "orimlig arbetsbetalstning". Nu skriver Dagens Samhälle att Ritha Sörling (s) i Hällefors hoppar av. Skälet är trakasserier. Hon skriver blogg i Nerikes Allehanda och tidningen släpper tydligen kommentarerna helt fria och där haglar trakasserierna. "Vissa personer kan spy galla dynget runt. En ruggig läsning" är kommentaren.

Nej, jag har inga planer på att hoppa av. Inte heller blir jag trakasserad. De brev och texter jag tar del av om min person har än så länge varit positiva om man räknar bort ett halvår direkt efter valet. Några undantag finns givetvis. Direkt efter valet hade jag kommentarerna till denna blogg öppen. Det resulterade i helt osannolika inspel av signaturen "Hobbypolitiker", och jag tvingades till granskning innan publicering. Då upphörde inläggen. Jag välkomnar en debatt, en granskning av vår politik. Missförstå inte.
Jag har  svårt att förstå att inte Nerikes Allehandla, om man inte på ett perverst sätt njuter av elakheterna, stryper kommentarer som inte rör saken En debatt, en granskning kan/ska vara tuff. Men inte elak, då  får vi inte några unga som vill bli politiker.

Arbetsbördan då? Jo, den är stor. Fler företagare, för att få insikten, borde få känna av arbetsbördan många medarbetare i kommunen lägger nu  - samma gäller att fler kommunalt anställda borde få känna hur det är att driva företag. Jag har tidigare lanserat tanken att alla företagare skulle göra "samhällstjänst" fyra år som politiker. Ombytt skulle många tjänstemän få en förändrad bild om de fick göra fyra år som småföretagare.
Arbetsbördan är väldigt hög. Och eftersom jag är uppfostrad av den Lutherska generationen känner plikten inga gränser; inställelse, uppställelse och hängivelse!
Det som driver är att det är roligt, det är viktigt och det är en möjlighet att försöka förverkliga förbättringar för alla kommuninvånare, att få samhället i en framåt-uppåt-rörelse.
Men för min egen skull är det viktigt att jag håller kvar fisketurerna och golfrundorna. Jag kommer att fungera sämre om jag inte ger mig tid att stilla tankarna och bryta mönster. Ett av skälen till att fisket med kompisar gick före moderat toppmöte denna helg...

Jag tror att de som hoppar av jobbet har för lite hjälp, både i sitt parti och av andra politiker.
Jag har idag redan stor hjälp av vice ordf. Per-Åke Svensson, (c) som är min ersättare på flera poster. Också Magnus Gustafsson (m) ersätter mig från och till och lättar trycket.
Jag ser med tillfredsställese också på att oppositionsrådet Helene Nilsson (s) är ute i samhällsföreningar och pratar om vad vi gör i kommunen nu. Det är väldigt bra eftersom hon i sin roll nu är väldigt insatt i de flesta frågor och får kunskap tidigt. Också kommunchefen, förvaltningschefer och nämndordföranden är ute i verksamheterna och samtalar. Mycket viktigt.
Kommunstyrelsen känns också homogen och villig att hjälpa till med avlastning. Varför inte bjuda in en ks-ledamot till ert föreningsmöte? Man känner väl alla aktuella frågor.
Det jag fortfarande kan önska, och kommer att jobba mer med, är att höja taknivån i debatten. Vi måste få lov att diskutera offentligt de tankar vi själva tycker, välja våra egna arenor och våga pröva våra argument mot offentligheten utan att få kritik för just detta.
I en verksamhet med högt till tak så finns också debatthöjden, både inom partiet, inom alliansen och också inom hela politikerskrået.
Jag vet att kommunchefen tycker som mig när det gäller just hennes organisation; fritt spelrum när det gäller att säga vad man tycker.
I den kommunala politiken ser jag helst så få polariseringar som möjligt, fram till valåret, då det självklart blir en helt annan agenda. Jag hoppas och önskar att den respekt vi har för varandra idag ska sätta en naturlig gräns också i valrörelsen.

Ett intressant mått på att det snurrar i verksamnheten är att titta på vad olika grupper eller enskilda personer jobbar med just nu:
- Styrgruppen för Destination Vimmerby är igång. De ska kort sagt samla olika aktörer kring bilden av Vimmerby.
- I onsdags vid Näringslivsrådets möte, utsågs en arbetsgrupp på sju personer för att ta fram en strategi och målbild för handeln i Vimmerby.
- Näringslivsenheten planerar 100 företagsbesök per kalenderår. Nu diskuterar man flera nyetableringar.
- Grävskoporna är snart på Krönsmon, flera tomter är tingade och på väg mot köpeavtal. Köparnas budskap: Gör klart vår mark så fort som möjligt!
- Ny projektledare för industrimarken ska in temporärt för att se till att vi snabbt får färdigt Östra Ceos och Krönsmon.
- Revisions- och Demokratiberedningen jobbar med den nya nämndorganisationen. Redan nu står det klart att socialnämnden och omsorgsnämnden kommer att slås samman till en Socialnämnd.
- Kostorganisationen ska utredas. Jag har beställt en  "resultat- och balansräkning" av ekonomikontoret före den 30 april, som ska redovisas i kommunstyrelsen. Den kommer att bli diskussionsunderlag.
- Nya förskolan ska klubbas i fullmäktige. Innan dess lär det väl bli en del diskussioner rörande prisnivån, eftersom det bara är avsatt 26 Mnkr av de offererade 32 Mnkr. När detta skedde i Mörbylånga tog man en ny anbudsomgång, då specifikationerna för förskolan hade lagts på för hög nivå och fick då ett avsevärt lägre pris. I Västervik sa KSO Harald Hjalmarsson i veckan till sin Barn- och Utbildsningsnämnd att när de ska bygga ny skola måste ta ta hänsyn till en hög ekonomisk effektivitet. Stort ansvar vilar på den arbetsgrupp som tar fram anbudsunderlag till kommunala byggnationer. Teknik- och Servicenämnden har för sin del godtagit offerten som bra, i jämförelse med vad man får. Kommunstyrelsens presidium ska få en redovisning av tjänstemännen på måndag.
- Äldreboendena är under process i nån form av slutspurt nu. Ser mycket bra ut men även där måste man hitta största möjliga ekonomiska effektivitet i sina specifikationer. I firman sa vi alltid: "Need to have or nice to have", vilket ungefär betyder "det vi måste ha eller det som är trevligt att ha".
Det behöver inte bli dyrare för att det är design och kvalité, snarare är det "rätt tänk" som behövs.
Nu blev det här en för lång blogg, så jag stannar här trots att jag inte nämnt mängder av processer som just nu verkar framåt-uppåt för vår kommun.

Vårt överskott på 26 Mnkr 2011 verkar som ren vitamininjektion. Vi vet att vi kan.
Nu snurrar spiralen sakta uppåt, även om vi är många som känner mjölksyran komma så är det mycket positivt att vara i spiralen just nu.

Lärcenter lär mig att vi måste sätta utvecklingsmål...

Din morgon börjar så här:En utlandsfödd människa från något land långt bort kommer till dig med sina drömmar om en framtid i det nya landet.
Hon ser dåligt, hon är medelålders, hon har flytt hit och fått uppehållstillstånd.
Hon börjar prata och du förstår inget.
Du börjar prata och hon förstår inget.
Hon har inget skriftspråk. Hon kan inte läsa. Inte skriva. Ens på sitt modersmål.
Hon är analfabet.Planen är att hon ska vara ute i arbetslivet om ett antal år.
Du får börja med att visa några bilder och försöka starta upp en kommunikation…

Denna vecka gick ”lyssnar-resan” till Lärcenter i Vimmerby.

Och jag blev helt fascinerad över hur det är möjligt att lära en analfabet ett helt främmande språk?
Men det går. Man lyckas verkligen.
”Det är särkilt roligt att efter några år se dem i grundvux och komvux, skriva och läsa på svenska, något de inte kan ens på sitt eget språk”, säger lärarna.
Det blev ett verkligt tillfälle till att få insikt i hur både grundvux-komvux-särvux, sfi och högskolecentrum fungerar i vår kommun.
I symbios. En smältdegel av elever. Utlandsfödda och sverigefödda, unga och gamla, analfabeter och advokater…
Jo, så är det. Det kan faktiskt sitta en analfabet och en advokat bredvid varandra. Med individuell studieplan.
Finns det lärare som klarar det…?
Jo, på Vimmerby Lärcenter.

Regeringen vill att alla invandrare ska registrera sitt yrke. Med en yrkesroll i bagaget går det snabbare ut på arbetsmarknaden. Och så sker. Idag identifieras alla kunskaper man bär med sig, en del är releventa och behöver bara kompletteras. Men de måste ändå kunna svenska.
"Vi tar hit tidigare elever som berättar för de nya hur viktigt det är med språket. De måste helt enkelt lära sig svenska. Kan de inte svenska har de små chanser till jobb", berättar man på Lärcenter.

Det är verkligen en smältdegel i positiv betydelse. Men en tyst sådan. Det är inte så att man gör väsen ifrån sig. Och det upplever man själva som en brist.
”Vår marknadsföring är svag, vi borde vara bättre på det” säger de själva. Särskilt med tanke på de yrkesprogram man har. Och så högskolecentrums många högskolekurser.
Och tillägger:
”Men kommunen har heller aldrig haft någon plan för oss, vad vill man med sitt Lärcenter långsiktigt...?”.

Återigen får jag bevis för att Vimmerby som helhet saknar en plan, en målbild, en drivande, samlande vision som i sig består av flera små visioner för de olika verksamheterna. En plan som kan bli en strategi för tillväxt.
Visst har vi Översiktsplan och planer för hur mark ska användas. Många tidigare planer har stannat vid just planer eftersom man inte avsatt budgetmedel för att förverkliga dem.
Men planer för vår utveckling saknas. Vi har inte satt en målbild för tillväxten av exempelvis Högskolecentrum. På område efter område måste vi sätta mål att gå mot.
Jag pratar med cafeteriapersonalen, med lärare och med ledning – överallt en positiv, öppen, trygg attityd och en vilja att göra mer, att få utveckla.
"Vi vill utveckla verksamheten, göra mer", säger man samfällt.

Jag slås av att de hela tiden finns därute.
Kommunens medarbetare, villiga att ta i och driva på, att utveckla, att växa. Handlar det bara om medarbetarna, ”folket vid fronten”, tror jag att Vimmerby skulle kunna växa hur mycket som helst.
Nej, det är en politisk fråga. Vi politiker måste ta tag i uppdraget, skapa visionen och målbilden och ge mål och medel.
En organisation som Vimmerby lärcenter skulle behöva det.
På Komvux idag går det 135 elever och på Högskolecentrums program och kurser går det 150 elever. De allra flesta kvinnor.
I SFI:n lämnar och kommer eleverna oftare.
Många invandrare kommer till SFI:n med drömmer och de yngre kan förmå sig hålla liv i dem, de kommer sannolikt att få ett jobb i sinom tid, en framtid. Men är man bara något äldre har man det svårare med språket och ser att arbetsmarknaden inte är stor för just dom. De tappar lätt motivationen och framtidstron.
”Det kan vara jobbigt att som lärare se detta, de hör ju från sina landsmän och ser själva hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden om man är äldre.”
I detta perspektiv jobbar man på.
Lärare med invandrare som elever är ett speciellt jobb, ett jobb som kräver mycket. Eleverna är ingalunda en homogen grupp.

Ett jobb inom vård- och omsorgsprogrammet på KomVux kan vara lika tufft. Här är problemet snarare att det inte finns några lärare att tillgå. Du ska helst vara både sjuksköterska och lärarutbildad. Hur många är det i Sverige?

Man har dock en ”berömd” verksamhet här som lockar till sig elever. Gott rykte är bra i utbildningsbranschen.
Jag tycker mig ha fått en bra bild över verksamheten på Vimmerby Lärcenter.
Studenterna på Högskolecentrum är många gånger kvinnor och män med barn som inte skulle studerat om man fått pendla. Förutsättningen för att de utbildar sig till exempelvis lärare är just att de kan studera i Vimmerby. Och att här finns en studiegrupp.
Många unga resonerar likadant; lättare att bo kvar hemma och studera i Vimmerby än att få en lägenhet i en universitetsstad.
Kan vi skapa en större flora av program? Fler möjligheter?
På det sättet är Vimmerby lärcenter en viktig bricka i Vimmerby kommuns befolkningsutveckling och faktiskt, om vi är offensiva, kan vi kanske utveckla och göra något ännu bättre, ännu större.
Som genererar fler studenter och fler inflyttade unga och medelålders.
Vimmerby Lärcenter är en viktig bricka i befolkningstillväxten i kommunen.
När jag lämnar medarbetarna ser jag redan ett antal idéer som skulle gynna hela kommunens tillväxt.
Det tar jag med mig till visionsarbetet.

Fotnot: SFI = Svenska för invandrare, KomVux =gymnasial vuxenutbildning, Grundvux= grundskolebaseradvuxenutbildning, Särvux= särskolebaserad vuxenutbildning, Högskolecentrum=Kommunens service till de som vill läsa högskolekurser på hemmaplan. Ett stort antal universitet och högskolor ger kurser över telelänk. Tillsammans bildar man Vimmerby Lärcenter, beläget på Lögstadgatan i Focushuset.

Söndagsläsning om jobben!

Vill gärna rekommendera denna artikel på ledarsidan i dagens DN:

http://www.dn.se/ledare/signerat/regeringen-behover-inte-skammas-for-jobben

Maten viktig på förskolan

Först visste jag inte om jag hade åkt rätt. För förr hette förskolan Hagalids förskola, men jag skulle till Stenshults förskola.När Bertil, snart pensionerad mångårig medarbetare mötte mig i dörren i onsdags morse, fick jag svaret att den nu hette Stenshults förskola.
Lena och Bertil blev ciceroner på min ”lyssnar-resa” till Stenshults förskola den kommande timmen.

När jag nu sammanfattar besöket slår det mig hur mycket av samtalet som kom att kretsa kring maten. Därför passade jag också på att titta in till mottagningssköket och provsmaka dagens potatis- och köttfärssoppa som var god tillagad och tillsammans med mjölk och smörgås blev det en hygglig portion husmanskost för barnen.

Stenshults förskola har tre avdelningar, med en bemanning på ungefär sju barn per medarbetare. Stämningen bland medarbetarna är mycket god och har alltid varit. Man är mycket nöjda med både lokaler, varandra, barnen och föräldrarna. Även om man tycker barngrupperna är i största laget, så får man det att fungera genom att hjälpas åt.
Vi diskuterade attityder och hur viktigt det är att alla medarbetare både vill och kan.

Det är ingen tvekan om att kommunen har mycket goda medarbetare och en hög kvalité på denna förskola, men inte desto mindre viktigt är det att medarbetarna får vara med vid förändringar och att man blir lyssnad på.
Jag passade också på att hälsa på barnen och gå igenom lokalerna.

Det mesta av besöket kom alltså att handla om maten; hur man får grytor som barnen inte äter på grund av att barn vill ha synliga och identifierbara ingredienser, hur det ibland är för starkt kryddat, hur man saknar en del rätter man lagat tidigare, hur man får beställa 14 dagar innan men kan råka få en influensaepedemi och därmed färre barn och därför får slänga hälften av maten, hur blecken är väldigt tunga att lyfta och hur det pedagogiska har försvunnit.
Lägg därtill att kökspersonalen och förskolepersonalen tillhör olika förvaltningar och därför inte deltar i samma personalmöten...
Det är mycket man kan tycka är konstigt men att personal som dagligen arbetar tillsammans inte deltar i gemensamma personalmöten på betald arbetstid är i min värld konstigt. Hur får man ihop det då...?
Likaså går det en berlinmur mellan Stenshults förskola och förskolan Stenshults paviljong (läs hyresbarack). De tillhör olkika verksamhetsområden, öst och väst...
Jag lyssnar, tar till mig, antecknar inför framtida politiska diskussioner.

Det var ingen tvekan om än att man samfällt tyckte att kylmaten hade inneburit kraftiga försämringar för förskolan.

Nu underströk man att personalen i centralköket var mycket tillmötesgående, att maten ofta smakar mycket bra och att logistiken fungerar.
Men man ifrågasätter en del saker. Exempelvis kommer en taxibil och lämnar maten men tar inte med sig de tomma rena blecken i retur, utan det kommer an annan taxibil senare och hämtar dom. Räknas sådana kostnader in undrade man?
Det är framförallt kostnaderna med kylmaten man ifrågasätter och undrar om det verkligen blir billigare på när man hade tillagningskök?

Tidigare, när man kunde laga maten från grunden kunde man anpassa inköp till hur många barn som fanns, när potatis blev över kunde man göra pyttipanna dagen efter, all maten kunde tas om hand, inget behövde slängas. På grund av att man inte får värma kylmaten två gånger får man ett enormt svinn. Man bedömde det till mer än 10 procent svinn i snitt. Inte det att det kom för mycket mat, utan mer att barnen inte åt viss mat. Raggmunk, spaghettisoppa och annat populärt fick man inte längre.

Där, mitt i verksamheten, tyckte man sig med sunt förnuft kunna räkna ut att det nya systemet inte sparade några pengar, utan skapade en dyrare hantering och sämre slutprodukt när den bedöms vid barnens mun.

Jag hade inte svårt att följa deras tankar.

Jag ska lyssna. Jag ska inte tycka. Det hade jag bestämt mig för. Därför sa jag bara att vi i politiken ska utvärdera kylmaten direkt efter sommaren och att det kan innebära förändringar. Min ”lyssnar-resa” är till för att öka mina kunskaper om verkligheten och höra medarbetarnas egna ord om verksamheten de arbetar i.

Jag studerade dock köket innan jag gick. Och kunde nöjt konstatera att just detta kök behövde man inte investera en krona i för att göra om till tillagningskök. Om man efter höstens utvärdering skulle vilja det, vill säga.

Slutligen: tack för ett bra och informativt besök. Jag uppskattar verkligen det öppna och varma mottagandet jag fick! Nu kommer jag att ta med mig era tankar i det politiska arbetet!

Fotnot: Till alla verksamhetschefer i kommunorganisationen; ni har fått brev av Carina Östh för en tid sedan att jag vill komma ut i verksamheterna.
Uppenbarligen har det ändå inte nått fram till medarbetarna ute i kommunorganisationen eftersom man säger till mig att de inget hört om detta.
Boka in mig hos carina.östh@vimmerby.se så kommer jag till er när det passar.
Ambitionen är att besöka alla kommunens verksamheter och dit jag inte får en inbjudan kommer jag ändå.
Så småningom.

Nu ska jag ut och lyssna på medarbetarna!

Jag var på biblioteket i onsdags.
Jag fikade och pratade med medarbetarna där.
Besöket var ett av alla de jag ska göra i kommunens verksamheter detta år.
Jag rubricerar besöken min "lyssnar-resa" för det är precis vad det handlar om. Jag vill lyssna in hur det är i kommunens olika verksamheter, hur medarbetarna upplever sitt jobb och sin vardag. Och inte minst hur man ser på kvaliten i det arbete man utför, hur det tas emot, hur man upplever att man kan prestera.

Jag började med Vimmerby Energi och Miljö. Där var man i full färd med att slutföra sitt tillbygge. Man såg fram mot nya utrymen och äntligen får medarbetarna omklädningsrum och duschar utan mögellukt. Den gamla delen varv det bara att riva.
Stor trivsel genomsyrade företagsledningen och medarbetarna. Och man har också på ett föredömligt sett integrerat kommunens VA-avdelning i bolaget.
I välskötta bolag, bruka jag säga, känns det redan i entrén att medarbetare och ledning trivs.
Nya utmaningar väntar bolaget. Biogasen står på dagordningen och frågan är hur den ska hanteras.

Att mitt andra besök, det på biblioteket, skulle ge samma känsla var glädjande. Här finns fem bibliotikarier samt några assistenter och administratörer. Trots att man över tiden fått dra ned personalstyrkan har man med teknikens hjälp ändå lyckats upprätthålla en hög servicenivå.
Gå gärna in på bibliotekets hemsida och surfa runt. Här finns också bloggar från läsgrupper som ger boktips. Jag blev förvånad över att biblioteket engagerat sig i så mycket. Det är ett brett utbud man presterar och man gör det med gott humör.
På gång är ett ökat samarbete med övriga bibliotek i länet, som ska leda till bygge av en portal där biblioteken går ihop med sin respektive webbpresentation. Det kommer att öka besöken ytterligare.
Men viktigast; man trivs med varandra, med sina kunder och med sina arbetsupgifter.
Jag får säga tack för fikat också till bibliotekets medarbetare.

I övrigt i veckan har jag varit på ett tjänstemannamöte rörande invandringen i Vimmerby inför ett besök av länsstyrelsen kommande vecka.
Mycket spännande att få kunskaper i komplexiteten när det gäller invandring, flyktingmottagandet och frågor som hör dit.
En del av dem aktguella att lyfta också i Näringslivsrådet och i Industrirådet.

Jag hann också med en resa tur och retur Stockholm, där jag bland annat träffade våra moderata riksdagsmän och en rad landstingsråd och kommunalråd.
Det är mycket nätverkande i politiken. Och jag försöker delta så mycket jag kan.
Tror att jag har nytta av relationer i Stockholm och kan göra ett bättre jobb för kommunen om jag deltar i den här typen av möten.
Själv står jag kommande vecka värd för ett 20-tal kommunalråd, de flesta från Östergötland, som i två dagar ska träffas i Vimmerby i ett nätverk Linköpings Universitet administrerar.
Vi ser mer och mer att vi har liknande problem och vi delar med oss av de lösningar vi kan hitta.

Jag ser med oro på Västerviks kommun stora underskott och minns alltför väl de gågna åren i Vimmerby kommun; flera år med minus i räkenskaperna.
I Vimmerby är vi nu på väg tillbaka. Effektiviseringar och omorganisation ska ge fortsatt överskott så vi orkar finansiera våra investeringar. Vi måste också parera och vända befolkningsminskningen.
Skolor, idrottshallar, äldreboenden, förskolor, gator - allt kräver underhåll och vi måste få pengar över till sådant. Ska vi bli färre som betalar kommer det att bli tuffare år från år.
Man brukar tala om magkänsla. Och faktiskt känner jag att vi är på rätt väg. Jag tror vi kommer att lyckas, både att hålla vår strama tvåårsbudget och ta fram en vision där vi satsar och höjer kvalite i framförallt äldreomsorg och skola.

Astrid Lindgrens Vimmerby, nu ska vi dela bilden!

Styrgruppen för Destination Vimmerby - nu är den äntligen igång!För ett drygt år sedan drog vi bort näringslivsarbetet från Vimmerby Turism och Näringsliv AB. Kvar blev det ett turistbolag som nu också köpts upp av kommunen.
För turistbolaget blir 2012 ett mellanår, med Ulf Berg som arbetande styrelseordförande på deltid. Under detta år ska kommunen hitta ett stort antal andelsägare som ska bilda en ekonomisk förening. Jag hoppas det blir minst 50 bolag/firmor som var och en köper en andel. Det skulle skapa bredd i turistverksamheten; en förening som i sin tur driver Turistbyrån som ett eget aktiebolag.

Men som ni minns så satte kommunen av en miljon om året 2010 och 2011, till att ta fram en turiststrategi och en varumärkesplattform. Det arbetet leddes av konsulten Johan Graffman, Uppsala. Samma företag som nu fått uppdraget att ta fram samma sak men för hela Småland.
Sedan förra sommaren har arbetet i Vimmerby stått still i avvaktan på kommunens ställningstagande, och många befarade kanske att arbetet med att "få ihop Vimmerbys besöksnäring" ännu en gång skulle gå i stå. Nu blir det inte så, tack och lov.
På förvintern tog kommunfullmäktige en ny organisation, som innebar att en styrgrupp för Destination Vimmerby skulle bildas. En styrgrupp som skulle föra samman näringslivet - besöksnäringen - den idellea sektorn - akademien runt ett och samma sammanträdesbord.
I fredags satt de där, äntligen. Och Johan Graffman var också med. Han engageras nu detta tredje år för att hjälpa styrgruppen att implementera turiststrategin i samhället.
Vi ska försöka dra åt samma håll i Vimmerby och detta år görs ett kraftfullt försök att nå dit.

I styrgruppen, som leds av näringslivschefen och därmed har den naturliga kopplingen till kommunledningen, återfinns:
Kjell-Åke Hansson, VD på Näs. Hans deltagande gör att vi hela tiden kan ha återkoppling mot familjen Eriksson, mot Saltkråkan som varumärkesägare, mot ALV och mot Näs.
Anders Eriksson, förvaltningschef inom Kultur och Fritid, och som ska hantera alla kontakter mot hela den ideella sektorn i kommunen.
Ulf Berg, som detta år får ta plats som representant för turistbyrån och besöksnäringen. Senare är det meningen att en ny VD/Turistchef på Turistbyrån ska ta den posten.
Christian Gustafsson, Child Innovation Lab AB, kommunens planerade nya bolag som vi ska skapa tillsammans med akademien. Här ska en ny VD tillträda när vi väl etablerat bolaget.
Johan Graffman, konsulten som arbetat med destinationsutvecklingen i två år.
Något vi alla ska förhålla oss till är "Vimmerby, Sveriges mest lekfulla familjedestination".
Så småningom kommer allt arbete att kommuniceras ut.
Liksom den nytta arbetet innebär.

Vad är det då för nytta med allt detta?
Jo, för det första ska gruppen få alla i kommunen att dra åt samma håll. Vi kan inte längre enbart låta Astrid Lindgrens Värld sköta marknadsföringen, eftersom deras mål är att utveckla sin park, inte att utveckla Vimmerby. Det måste vi göra själva, även om vi hela tiden måste förhålla oss till Astrid Lindgrens Värld och deras planer.
Men vad är det för mening med att olika företag i kommunen köper olika montrar på turistmässatn TUR i Göteborg? Kan vi inte gå samman och dela på en?
Kan vi skapa gemensamma seminarier, gemensamma utbildningar, gemensam syn på besöksnäringens utveckling i kommunen? Kan vi samordna bidragsansökningar från Regionförbundet, kan vi definiera vad som är innehållet i/innebörden av Astrid Lindgrens Vimmerby?  Kan vi mobilisera för att få turisterna att stanna längre och besöka fler besöksmål i kommunen?
Hur ska vi engagera den ideella sektorn? Kan de också tjäna pengar på besöksnäringen? Gemensamma aktiviteter året om, vem ordnar sådana?
Som ni ser har vi ett stort behov av en gemensam bild, ett gemensamt arbete och en grupp som kan kanalisera behoven och som "vet allt".
Kan vi äntligen skapa bryggor mellan näringslivet och besöksnäringen/turismen? Mellan föreningsliv och besöksnäring?
Jag hoppas mycket på att Styrgruppen för Destination Vimmerby ska få oss alla att gå åt samma håll.
Vilken kraft vi kan mobilsera då!
Då finns det inte bara Astrid Lindgrens Värld här att besöka.
Då finns också Astrid Lindgrens Vimmerby!

Lite vinterarbete!

Nej, det är inte söndag. Utan tisdag.
Men jag kan inte låta bli att i bloggen notera att man slagit ut Gästgivarhagen från sly och annat, väldigt fint. Jag går numera till jobbet (så länge det varar denna gång...) och i morse tog jag svängen runt Gästgivarehagen som ska få en frisering både denna vinter och nästa.
Mycket välbehövligt och vad vackert ljust det blev!
Noterar också att man påbörjat arbetet vid nya "Västgårdsparken" som ska ersätta Ekkullen som grönområde i området.
Den parken har potential att bli välbesökt där den ligger så strategiskt och sträcker ut sig invid vid Västgården, Sörgården och Norrgården.

Start på lyssnarresa!

Jag hann inte besöka så många kommunala verksamheter under 2011.Skälet var helt enkelt en annan prioritering; jag ville vara aktiv ute i näringslivet och jag ville läsa på kommunala frågor.
Nu, när jag är inne på andra året som kommunalråd i Vimmerby är det hög tid att prioritera besök på kommunens verksamheter. Nu har ju också Patrik Kinnbom kommit och tillsammans med Carina Östh sköter han de operativa näringslivsfrågorna.
1350 anställda har Vimmerby kommun. Och de finns i alla typer av verksamhet; gata-park, förskolor, skolor, servicehus, hemtjänst, fritidssektorn, myndighetsutövare etc.  men också i kommunala bolag som Vimmerby energi och miljö samt Vimarhem.

I veckan gick vi ut med ett mail och uppmanade de kommunala verksamheterna att bjuda in mig. Carina Östh, som hjälper mig med detta, har redan flera förfrågningar. Och det är verkligen roligt!
Jag kallar det för min "lyssnar-resa" - jag vill träffa medarbetarna i deras egen miljö, samtala och lyssna vad de har att säga och hur de ser på sin situation som välfärdsmedarbetare.
Jag tror jag har mycket att lära och att när väl, någon gång i slutet av året, jag har besökt de flesta verksamheter så är jag säker på att jag har nya kunskaper, nya bilder och bättre underlag för olika ställningstagande.
Är du kommunanställd och läser det här, be då din verksamhetschef skicka ett mail till Carina Östh så ordnar de lämpliga tider som passar.
Håll utkik på bloggen, jag ska försöka rapportera det jag lyssnar in.
I veckan tog vi också två ganska kontroversiella beslut i kommunstyrelsen. Det ena handlade om Karlbergstomten och vad där ska finnas i framtiden.
Det andra handlade om att Västra Ceos nu är fredad fram till valet och sannolikt några år efter det. socialdemokraterna och centern har funnit varandra i denna fråga och förespråkar fotbollsplaner vid industriområdet. Det betyder att det inte finns majoritet för en flytt. Vi får se vad som händer efter nåsta val.

Det som seglar upp som viktiga frågor framöver är bredband och planeringen för ännu ett äldreboende.
Som kommunstyrelsens ordförande har jag möjlighet att i stort sätta agendan för det politiska samtalet och de kommunpolitiska frågorna - exempelvis industritomter på Ceosvallen - och bredbandsutbyggnaden  tror jag kommer att belysas rejält i vår kommun.
IT-Sam, kommunens ITavdelning gemensamt med fem andra kommuner, ska leverera kommunens IT-strategi í mars. Samtidigt går Regionförbundet in i en ny fas som innebär ökat fokus på bredbandsfrågor. Så räkna med att det kommer att diskuteras ofta nu framnver.
Frågan om ännu ett nytt äldreboende måste väckas, för att vi inte ska bli så på efterkälken som vi varit de senaste åren.
När vi nu får särskilda boenden på Circusplatsen måster vi planera för ännu ett trygghetsboende, ett boende för de äldre som klarar sig relativt bra själva. Helt enkelt ett nytt Granen.
Inom Alliansen är vi ganska överens om att behovet kommer att komma snabbt - det är i praktiken redan här - och jag hoppas vi kan fatta beslut om ett nytt boende kvartal tre så en planering kan komma igång.
Eftersom det är stora investeringar fordras det att budgeten 2012 och 2013 ger överskott, så vi har en stor del egna pengar att betala med.
Överskottet på 26 Mnkr 2011 tackar vi får. De behövs när vi nu mångmiljoninvesterar i förskola och särskilt boende.
I vilket fall är det nog rätt tid att bygga nu.
Alltid en tröst.

Behovet av en plan för framtiden

Jag har både i valrörelsen och det gångna året understrukit hur viktigt det är att politiken i Vimmerby kommun har en plan för framtiden. Därav kom 2-årsbudgeten till, för att skapa politiskt diskussionsutrymme för ett visionsarbete vi kallar Vimmerby 2022. Det arbetet startar nu i partigrupperna och ska presenteras strax före eller strax efter sommaren.
En del av vår plan måste vara att lägga fast den framtida nivån inom äldreomsorgen. Hur ska vi på bästa sätt skapa förutsättningar för att ge de äldre hög kvalité i välfärdstjänsterna?
Den demografiska utmaningen är enorm. Vår aktiva arbetsföra ålder beräknas officiellt fortfarande vara 20-64 år, även om många yngre inte är i arbetslivet förrän i 25-årrsåldern och många äldre vill gå i pension redan vid 60-års ålder.

Edward Hamilton, politiskt sakkunnig i arbetsmarknadsdepartementet under minister Hillevi Engström, berörde vid en kommunalrådsträff i Stockholm i torsdags, den demografiska problematiken. Idag är det 78 personer som försörjs av 100 arbetande i Dalarnas län, redan 2020 är siffran 91 personer som försörjs av 100 arbetande.

I Stockholms län är motsvarande siffror 63 personer försörjs av 100 arbetande 2012, medan det 2020 är 69 personer som försörjs av 100 arbetande. Dessa siffror visar också tydligt var de demografiska frågorna blir viktigast; i landsortskommunerna.
Vimmerby är inget undantag även om vi jämfört med våra grannkommuner har en lägre snittålder på vår befolkning.  Eftersom många unga flyttar är den största delen av de icke arbetande äldre. Och de blir fler.
Just därför tror jag att avsnittet ”Att bli gammal i Vimmerby kommun” kommer att bli det tyngsta avsnittet i vårt visionsarbete.

Det handlar bland annat om boende; under denna mandatperiod kommer vi att ha två nybyggda särskilda boenden på Circusplatsen klara och de är efterlängtade. Inte minst av omsorgsnämnden och dess ordförande Elisabeth Lago-Nilsson (kd), vars förvaltning nu är mycket aktiv i arbetet tillsammans med fastighetsavdelningen. Eken har varit utdömd sedan flera år av olika skäl. Även om man där ger en mycket bra omsorg är lägenheterna inte längre ändamålsenliga.

Men detta nya äldreboende kommer inte att räcka, det ersätter enbart boendeplatser som redan finns idag.
Det finns dessutom ett tryck på Trygghetsboende, d.v.s. boende för äldre som klarar sig bra själva men som ändå har behov av gemenskap och gemensamma aktiviteter. Granen, Norrskenet med flera boenden i kommunen behöver tillskott.

Det är skälet till att jag ser ett snart behov av trygghetsboende på Karlbergstomten. Vi vet hur lång tid kommunala planeringsprocesser tar. Vi måste därför redan nu tala om vad vi vill med tomten, så kommun och marknad kan planera. När det väl är byggt kommer behovet sannolikt vara större än vad detta nybygge kan tillfredsställa.

Så låt oss inte ännu en gång komma på efterkälken med våra äldreboende, utan tvärtemot vara framsynta, och börja planera.
Karlbergstomten är stor. Det kan skapa förutsättningar för ett bra boende, med öppna gröna ytor i anslutning till det vackra Båtmansområdet.
Designen på ett nybygge ska givetvis ta hänsyn till den kulturmiljö boendet verkar i och passa in. En renovering av de befintliga lokalerna kan aldrig vara en lösning;  de sticker ut i miljön redan idag och har alltid gjort. Med ett bra designat, nytt boende kan miljön bli ett tillskott i Vimmerby stads äldre del. Att konservera Karlbergsfastigheterna med en ombyggnad är ett stort misstag vi inte bör göra.

En annan del i äldreomsorgen är maten. Teknik och Servicenämnden har i sitt enorma sparbeting fått gå igenom alla poster och positioner, och man är ännu inte exakt klar över hur och vilka verksamheter som ska omprövas.

Vad kommunen i stort kommer att göra är att utvärdera kylmatssystemet strax efter sommaren, och den utvärderingen kan leda till att saker och ting förändras. Därför vore det oklokt att göra större förändringar i matsalar, lokaler och kostsystem innan den utvärderingen är klar.  Bäst är att ta alla eventuella  förändringar när politiken fattat beslut om den framtida kosthållningen.
För egen del anser jag mat, samvaro och gemenskap är minst lika viktiga ingredienser i en äldrepolitik  med hög kvalité som vård, allmän omsorg och ändamålsenligt boende.
När vi nu sanerar vår ekonomi, och vi får ordning på vårt näringslivsarbete (för jobben är allra viktigast)  och kan börja skapa överskott, är det min åsikt att äldreomsorg och skola är de verksamheter som ska prioriteras.
För detta behöver vi ha en plan, en vision.  Vi behöver tydliggöra målbilder framåt i tiden.

Nu kartläggs var de förfallna husen finns

Jag tycker kommunen kan vara lite tuffare när det gäller hur hus, byggnader och trädgårdar ser ut.Sticker jag ut hakan nu?
Runt om i Vimmerby kommun finns förfallna hus, öde trädgårdar, klottrade byggnader och hus som inte underhållits alls med trasiga fönsterrutor och läckande tak som följd.
Inte desto mindre finns dom.
Byggnadsnämnden har nu uppdragit åt tjänstemännen att kartlägga var de finns och förhoppningsvis kommer det att krävas åtgärder. Eller rivning.
Jag tycker det är bra. Cet är inte alls så att allt ska vara i topptrim men en nedre gräns finns där huset i fråga skämmer ut hela kvarteret.
Ska bli intressant att följa om eventuella skrivelser från kommunen följs upp. Och om husen åtgärdas av husägarna.

På måndag kl 15.30 har Svenskt Näringsliv presskonferens. Då presenteras näringslivsrankningen - en betygsättning av kommunens politiska ledning och delvis tjänstemän av ett slumpmässigt urval av företagare i kommunen - och ni må tro att jag håller tummarna!
Min ambition när jag tillträdde var att vi ska lämna bottenskiktet på 229:e plats och klättra uppåt. Vi ska om några år återfinnas bland de 25 bästa, och om ytterligare ett antal år bland de 10 bästa i landet. Det är målet och vi ska arbeta målinriktat för att få igång samarbetet med vårt lokala näringsliv.
Vet ni att höga betyg i näringslivsrankingen ofta sammanfaller med en befolkningsökning. Hur koinstigt är det? Kanske inte alls konstigt. I en kommun där företagen trivs ökar antalet jobb och då slipper många flytta till jobb i andra kommuner.
Håll tummarna!

Måndag kväll är det kommunfullmäktige. Och i fredags eftermiddag ringde en man från Rumskulle och undrade hur det går med bredbandet i kommunen. Jag berättade då att IT-Sams VD, som hanterar IT-frågor för kommunens räkning, Alberto Nekovski kommer till fullmäktige måndag kväll och berättar om samarbetet. Säkert blir det möjligt för politikerna att ställa frågor.
Passa på att lyssna, det finns gott om plats på åhörarläktaren. Kanske får du höra svaret på en fråga du undrar över? Mötet börjar kl 18.00, varmt välkommmen!

Vill du engagera dig i politiken i Vimmerby?
Alla partier ropar efter nya medlemmar och människor som vill aktivera sig. Vi behöver många nya politiker i kommunen så fundera över vilket parti du sympatiserar med och besök ett möte. Jag lovar, alla blir glada om just du kommer.
Politik är fantstiskt stimulerande och du får ju också, om du vill, vara med och starkt påverka hur Vimmerby ska utvecklas i framtiden.
Hoppas kommande vecka blir riktigt bra för er alla!

Gå gärna på politiska möten

Så var pimpelpremiären klar! Det blev en sjö i Vimmerby i lördags och enligt snacket bland fiskegrabbarna så ligger isen på sjöarna i Vimmerby nu på 10-15 centimeters tjocklek.  Problemet är väl snön som kom idag och som isolerar isen och ser till att kärnan inte kan bygga på mer.
På Nossen, där  vi satt ett tiotal i lördags, kom folk ut och åkte både skridskor och fyrhjuling. Snålblåst visserligen, men friskt och skönt. Skönast var nog soffan på eftermiddagen… man blir skönt trött efter en dag på isen. För att inte tala om snöskottningen idag…

Premiär var det också i fredags för årets företagsfrukostar. Denna gång fick Patrik Kinnbom presentera sig.  Ett 70-tal företagare var på plats.

Veckan dominerades annars av samtal och möten; med Hultsfreds kommunledning om ytterligare samarbeten, med olika representanter från näringslivet och med politikerkollegor om organisationsutredningen.

Den sistnämnda dominerar debatten just nu.
Kommande vecka, tisdag kl 18.30, har moderaterna allmänt möte om Vackra Vimmerby på Bakfickan dit stadsarkitekt Bo Klarén kommer. Jag vill uppmana er alla läsare att passa på att gå när de politiska partierna kallar till allmänna möten. Det är ett bra sätt att få samtala på tu man hand med sina politiker om aktuella frågor. Själv är jag givetvis på plats på Bakfickan.  De politiska partierna i Vimmerby vill gärna se både nya och gamla ansikten på sina möten så tag chansen.
Tidigare på tisdagen har vi ett extrainsatt kommunstyrelsesammanträde. Detta för att vi ska kunna mangla organisationsutredningen en gång till och börja forma våra långsiktiga beslut.

Minns ni projektet Nod för Utomhuspedagogik. Vi har beställt en revision av det projektet och det kommer också upp på kommunstyrelsen nu. Det kan finnas anledning att återkomma i ärendet när vi studerat rapporten.

Uppföljningen, Vimmerby Concept Park, fick vi inte ekonomiskt stöd till när medel nu fördelades i december. Vi formerar nu styrkorna, planerar att bilda ett bolag och söka på nytt. Gärna ett bolag med de båda universiteten Linné och Linköping som delägare. Namnfrågan och bolagsbildningen bereds nu på KS presidie på måndag. Målet är att vi där ska kunna forma ett förslag som kan behandlas i kommunstyrelsen i februari.

Nu väntar också visionsarbetet. Jag ska försöka få tid denna vecka till att formulera ett grunddokument som start på arbetet i den moderata gruppen. På något sätt är det bättre att ha något att börja ifrån när vi startar upp diskussionen. Vi har gott om tid. Visionen ska vara klar till hösten och jag hoppas då att vi har kunnat gifta ihop vår, åtminstone till en större del, med övriga Allianspartiers.

I övrigt kan jag rapportera att jag trivs förträffligt, att jag tycker arbetet går framåt och att det är riktigt roligt att jobba med alla olika professioner som finns i stadshuset!

Det känns som vi är på väg åt rätt håll!

Ett eget företag är drivet av egna idéer

Det är alldeles självklart att Vimmerby kommun ska göra allt i sin makt för att industrin och handeln, ja hela företagssamheten, ska ha så bra villkor som möjligt att växa.
I anledning av det svar Alf Wesik i Vimmerby Tidning angav i lördags på min redogörelse, att där inte fanns något nytt, så hade jag inte uppfattat att han förväntat sig att idéarbetet, för att centrumhandeln ska gå bättre, skulle komma från mig.
För egen del, så företagare jag är, ser jag inte företagets väl och ve som en fråga för i första hand kommunen. Det är i första hand upp till mig själv som företagare.
Ska någon komma med idéer till mitt handelsföretag, till min industri, så förväntar jag mig inte att kommunen ska leverera sådana.
Så om centrumhandeln i Vimmerby förväntar sig att kommunen ska ge tips och idéer - nyheter, som Wesik efterlyste - kring hur de ska driva sin verksamhet lönsamt så har jag misstagit mig fullständigt.
Det kommunen kan göra är att genom samtal få veta hur centrumhandeln tycker att kommunen ska agera. Det kan vara parkeringar, trafikströmmar etc. Kommunen får givetvis också väga in det generella allmänintresse som kan råda rörande bilfrihet, handikappanpassning etc.
Men som jag ser det går det att förena både det ena och det andra om man för en dialog. Och dialogen kan kommunen ta initiativ till.

Min högst personliga åsikt är att centrumhandelns framgång beror på handeln själva, möjligtvis med hjälp av en annan part som är beroende av framgången, nämligen fastighetsägarna.
Kommunen anknyter till viljan att ha många handelsjobb, viljan att ha en fungerande handel, viljan att ha ett trivsamt centrum. Kommunen har naturligtvis samma vilja rörande alla kommunens handelsområde, både i centralorten och i kransorterna.
Men vem äger frågan om centrumhandeln?
Jag tycker vi gemensamt äger dialogen, men initiativet och drivet i frågan måste komma från handeln själva. Det är ju dom som har både kompetens inom, och inkomst från, sin företagssamhet. Vad vill Centrumhandeln att kommunen ska åstadkomma, som man inte klarar att göra själva?
I Näringslivsrådet i mars ska vi ta upp frågan om handeln i Vimmerby kommun, vilket innefattar också centrumhandeln. Jag hoppas att den dialogen ska leda till initiativ av olika slag. Och jag är spänd på att få höra vad de förväntar sig av kommunen.

Nye näringslivschefen, Patrik Kinnbom, har börjat sin anställning. Och det finns fasligt mycket för honom att ta hand om.
Det är så pass mycket att vi måste prioritera det viktigaste. Och för mig är det givetvis att lyssna av de företag som redan finns på plats i kommunen. Företagsbesöken blir viktiga och vi började redan förra veckan och fortsätter kommande vecka.
Men vi måste också vara aktiva på andra fronter: Kan vi locka etableringar av handel och industri? Kan vi starta inkubatorverksamhet (en typ av företagspark ihop med universitet)? Kan vi få redan etablerade koncerner att lägga nya delar i Vimmerby?
Jag menar att vi måste vara "på", vi måste ta varje chans att rikta vårt erbjudande. Vimmerby kommun har en unik möjlighet i och med att vi är stödområde B, vilket ger både statligt etableringsstöd som sysselsättningsstöd.
Bygget av vår nya Näringslivsenhet har börjat och vi är väldigt tacksamma och glada för att företagssamheten ställer upp så mangrant och deltar i det arbetet!

2012 ska vi knyta ihop ett antal säckar...

Jag gissar att 2012 kommer att gå till historien som ett år då näringslivet i Vimmerby satsade för fullt.Hur kan det vara så? Krisrubrikerna avlöser varandra, Europa och USA är på knäna och köper mindre och mindre av våra exportföretag och i Kina har bruttoinationalprodukten varit sjunkande...
Svaret är: Vimmerby har ett differniterat näringsliv. Och det ska vi vara glada för. Vi är inte beroende av en enda stor arbetsgivare.
Det försvinner jobb när Ljunghälls i Södra Vi och STG i Vimmerby får färre order från en exportberoende bilindustri.
Men det blir fler jobb när Åbros cider slår rekord i allt fler exportländer.
Underleverantörer får jobb när företagen bygger ut och underhåller, och transportsektorn ökar när Arla ökar sin produktion med 25 procent eller V-Tab lokaliserar Skandinaviens modernaste tryckpressar till Vimmerby.
Vimmerby har några tunga, bra industrier som skapat sin egen framgång. Men här finns också en rik flora av familjeägda småindustrier som år efter år ökar så sakteliga och tar marknad. Det är vår lycka i den här kommunen!
Att vi sedan finns mitt i en region som med ca sju mils omkrets innehåller 120.000 människor borde skapa möjligheter för både handel och arbetspendling.

Utmaningen 2012 ligger i att ordna så industrin lätt och snabbt kan expandera. Kommunen är en viktig medspelare för alla företag, vi ingår i näringslivets lag och ska spela tillsammans med andra i laget för att vi gemensamt ska vinna.

Tre viktiga krav:

1) Vi måste få en snabb, tydlig och enkel handläggning från myndigheterna, både i kommun och i länet. Vimmerby kommun är på rätt väg nu. Men det återstår en del. Vår strama budget har lett till att vi tagit bort fasta kostnader, för att istället försöka tillämpa ett rörligt system. Det kan bli dyrare, det kan bli billigare. Allt beror på HUR vi är smarta i vår tjänstemannautövning. Alla med minsta intresse av energisnål produktion känner säkert till historien om hur pappa och mamma lär barnen; "...att går du ned för källartrappan, fundera på om det inte är något som ska ned så du inte går tomhänt. Samma sak när du går upp för källartrappan..."
Det är ett sedelärande "tänk", bekant för alla som drivit företag, organisation eller varit ekonomiskt ansvarig i en förening. Att inte göra dubbelt, att inte gå tomhänt, att lära av varandra - det är den effektivisering som egentligen inte kostar något.
Vad kostar det att frakta ned en korg med tomglas efter julmaten till källaren? Ingenting, om du tar den samtidigt med att du ändå ska gå ned. Man får helt enkelt inte "gå tom" i en effektiv organisation. Här gäller det att vår myndighetsutövning startar upp sin "tankesmedja" för att fundera på hur man med minskade resurser ändå kan göra lika mycket eller mer.

2) Vi måste skapa industrimark, både färdig och ofärdig, både nära centrum för handel och på cykelavstånd för industrin, så olika typer av industrier kan etablera sig.
Det finns industrimark både i Gullringen, Södra Vi och Storebro. Men inte i Vimmerby. Och det är här som företagen efterfrågar marken just nu. När vi nu sätter spaden i jorden på Östra Ceos och på Krönsmon så får vi inte slå oss till ro och tro att allt är fixat för många år framåt. Nej, Östra Ceos kommer direkt att bli fyllt. Vi behöver direkt titta på ny stadsnära mark för småindustri och handel.
Vi bör också se ut ett nytt industriområde och området mellan Nosshult och Koppetorp, vid rv 40, är den plats vi ligger närmast att planlägga nu. Ett snabbt beslut här och vi kan få Trafikverket att ta hänsyn till det nya industriområdet när man gör om rv 40 till 2+1 väg mellan Vimmerby och Toverum.
Av- och påfarter kan bli billigare om de byggs samtidigt med ombyggnaden av vägen.

3) Var ska alla bo? Ihopklumpade på likadana tomter, i likadana villaområden, i lika designade villor eller i samma typ av flerfamiljshus? Nej, vi måste skapa variation och valmöjligheter för olika typer av boenden. Smaken är olika och vi måste ha ett spektrum av lösningar.
Ulriksdalsområdet ser ut att bli verklighet, men det finns också mark ovan Hällebacka, Folkets Park och Lundområdet där några nya kvartersgator kan anläggas. Därtill har vi Nosshults-området, vi har möjlighet att lägga nytt villaområde vid Nybble och kanske Älåkra också i framtiden.
För flerfamiljshus har vi en hel del centrala tomter som kan bebyggas, och nu seglar också Karlbergstomten upp igen. Har vi tillräckligt med äldreboenden om vi bebygger Cirkusplatsen? Svaret är sannolikt nej. Det är dags att se över var vi kan bygga nästa.

Framförhållning är viktigt. 2011 kändes som det år vi var tvugna att komma ifatt beslutsmässigt; äldreboende, förskolor, industrimark, tomtmark, etc. Många stora frågor, som debatten om försäljningen av ALV,  diskussionen om avtalspensionerna, avsaknaden av kommunchef med flera lamslog.  Processer i många andra viktiga frågor stannade upp.
Även om vi inte landade alla dessa frågor under 2011, så påbörjades de och inte mycket återstår för att knyta ihop säcken.
2012 blir lite av förverkligandets år.
Åtminstone när det gäller stora kommunala projekt.
God fortsättning!