Kommunalrådet

Nu ska jag ut och lyssna på medarbetarna!

2012-02-26T15:21:00.001+01:00

Jag var på biblioteket i onsdags.
Jag fikade och pratade med medarbetarna där.
Besöket var ett av alla de jag ska göra i kommunens verksamheter detta år.
Jag rubricerar besöken min "lyssnar-resa" för det är precis vad det handlar om. Jag vill lyssna in hur det är i kommunens olika verksamheter, hur medarbetarna upplever sitt jobb och sin vardag. Och inte minst hur man ser på kvaliten i det arbete man utför, hur det tas emot, hur man upplever att man kan prestera.

Jag började med Vimmerby Energi och Miljö. Där var man i full färd med att slutföra sitt tillbygge. Man såg fram mot nya utrymen och äntligen får medarbetarna omklädningsrum och duschar utan mögellukt. Den gamla delen varv det bara att riva.
Stor trivsel genomsyrade företagsledningen och medarbetarna. Och man har också på ett föredömligt sett integrerat kommunens VA-avdelning i bolaget.
I välskötta bolag, bruka jag säga, känns det redan i entrén att medarbetare och ledning trivs.
Nya utmaningar väntar bolaget. Biogasen står på dagordningen och frågan är hur den ska hanteras.

Att mitt andra besök, det på biblioteket, skulle ge samma känsla var glädjande. Här finns fem bibliotikarier samt några assistenter och administratörer. Trots att man över tiden fått dra ned personalstyrkan har man med teknikens hjälp ändå lyckats upprätthålla en hög servicenivå.
Gå gärna in på bibliotekets hemsida och surfa runt. Här finns också bloggar från läsgrupper som ger boktips. Jag blev förvånad över att biblioteket engagerat sig i så mycket. Det är ett brett utbud man presterar och man gör det med gott humör.
På gång är ett ökat samarbete med övriga bibliotek i länet, som ska leda till bygge av en portal där biblioteken går ihop med sin respektive webbpresentation. Det kommer att öka besöken ytterligare.
Men viktigast; man trivs med varandra, med sina kunder och med sina arbetsupgifter.
Jag får säga tack för fikat också till bibliotekets medarbetare.

I övrigt i veckan har jag varit på ett tjänstemannamöte rörande invandringen i Vimmerby inför ett besök av länsstyrelsen kommande vecka.
Mycket spännande att få kunskaper i komplexiteten när det gäller invandring, flyktingmottagandet och frågor som hör dit.
En del av dem aktguella att lyfta också i Näringslivsrådet och i Industrirådet.

Jag hann också med en resa tur och retur Stockholm, där jag bland annat träffade våra moderata riksdagsmän och en rad landstingsråd och kommunalråd.
Det är mycket nätverkande i politiken. Och jag försöker delta så mycket jag kan.
Tror att jag har nytta av relationer i Stockholm och kan göra ett bättre jobb för kommunen om jag deltar i den här typen av möten.
Själv står jag kommande vecka värd för ett 20-tal kommunalråd, de flesta från Östergötland, som i två dagar ska träffas i Vimmerby i ett nätverk Linköpings Universitet administrerar.
Vi ser mer och mer att vi har liknande problem och vi delar med oss av de lösningar vi kan hitta.

Jag ser med oro på Västerviks kommun stora underskott och minns alltför väl de gågna åren i Vimmerby kommun; flera år med minus i räkenskaperna.
I Vimmerby är vi nu på väg tillbaka. Effektiviseringar och omorganisation ska ge fortsatt överskott så vi orkar finansiera våra investeringar. Vi måste också parera och vända befolkningsminskningen.
Skolor, idrottshallar, äldreboenden, förskolor, gator - allt kräver underhåll och vi måste få pengar över till sådant. Ska vi bli färre som betalar kommer det att bli tuffare år från år.
Man brukar tala om magkänsla. Och faktiskt känner jag att vi är på rätt väg. Jag tror vi kommer att lyckas, både att hålla vår strama tvåårsbudget och ta fram en vision där vi satsar och höjer kvalite i framförallt äldreomsorg och skola.

Astrid Lindgrens Vimmerby, nu ska vi dela bilden!

2012-02-19T16:35:00.000+01:00

Styrgruppen för Destination Vimmerby - nu är den äntligen igång!För ett drygt år sedan drog vi bort näringslivsarbetet från Vimmerby Turism och Näringsliv AB. Kvar blev det ett turistbolag som nu också köpts upp av kommunen.
För turistbolaget blir 2012 ett mellanår, med Ulf Berg som arbetande styrelseordförande på deltid. Under detta år ska kommunen hitta ett stort antal andelsägare som ska bilda en ekonomisk förening. Jag hoppas det blir minst 50 bolag/firmor som var och en köper en andel. Det skulle skapa bredd i turistverksamheten; en förening som i sin tur driver Turistbyrån som ett eget aktiebolag.

Men som ni minns så satte kommunen av en miljon om året 2010 och 2011, till att ta fram en turiststrategi och en varumärkesplattform. Det arbetet leddes av konsulten Johan Graffman, Uppsala. Samma företag som nu fått uppdraget att ta fram samma sak men för hela Småland.
Sedan förra sommaren har arbetet i Vimmerby stått still i avvaktan på kommunens ställningstagande, och många befarade kanske att arbetet med att "få ihop Vimmerbys besöksnäring" ännu en gång skulle gå i stå. Nu blir det inte så, tack och lov.
På förvintern tog kommunfullmäktige en ny organisation, som innebar att en styrgrupp för Destination Vimmerby skulle bildas. En styrgrupp som skulle föra samman näringslivet - besöksnäringen - den idellea sektorn - akademien runt ett och samma sammanträdesbord.
I fredags satt de där, äntligen. Och Johan Graffman var också med. Han engageras nu detta tredje år för att hjälpa styrgruppen att implementera turiststrategin i samhället.
Vi ska försöka dra åt samma håll i Vimmerby och detta år görs ett kraftfullt försök att nå dit.

I styrgruppen, som leds av näringslivschefen och därmed har den naturliga kopplingen till kommunledningen, återfinns:
Kjell-Åke Hansson, VD på Näs. Hans deltagande gör att vi hela tiden kan ha återkoppling mot familjen Eriksson, mot Saltkråkan som varumärkesägare, mot ALV och mot Näs.
Anders Eriksson, förvaltningschef inom Kultur och Fritid, och som ska hantera alla kontakter mot hela den ideella sektorn i kommunen.
Ulf Berg, som detta år får ta plats som representant för turistbyrån och besöksnäringen. Senare är det meningen att en ny VD/Turistchef på Turistbyrån ska ta den posten.
Christian Gustafsson, Child Innovation Lab AB, kommunens planerade nya bolag som vi ska skapa tillsammans med akademien. Här ska en ny VD tillträda när vi väl etablerat bolaget.
Johan Graffman, konsulten som arbetat med destinationsutvecklingen i två år.
Något vi alla ska förhålla oss till är "Vimmerby, Sveriges mest lekfulla familjedestination".
Så småningom kommer allt arbete att kommuniceras ut.
Liksom den nytta arbetet innebär.

Vad är det då för nytta med allt detta?
Jo, för det första ska gruppen få alla i kommunen att dra åt samma håll. Vi kan inte längre enbart låta Astrid Lindgrens Värld sköta marknadsföringen, eftersom deras mål är att utveckla sin park, inte att utveckla Vimmerby. Det måste vi göra själva, även om vi hela tiden måste förhålla oss till Astrid Lindgrens Värld och deras planer.
Men vad är det för mening med att olika företag i kommunen köper olika montrar på turistmässatn TUR i Göteborg? Kan vi inte gå samman och dela på en?
Kan vi skapa gemensamma seminarier, gemensamma utbildningar, gemensam syn på besöksnäringens utveckling i kommunen? Kan vi samordna bidragsansökningar från Regionförbundet, kan vi definiera vad som är innehållet i/innebörden av Astrid Lindgrens Vimmerby? Kan vi mobilisera för att få turisterna att stanna längre och besöka fler besöksmål i kommunen?
Hur ska vi engagera den ideella sektorn? Kan de också tjäna pengar på besöksnäringen? Gemensamma aktiviteter året om, vem ordnar sådana?
Som ni ser har vi ett stort behov av en gemensam bild, ett gemensamt arbete och en grupp som kan kanalisera behoven och som "vet allt".
Kan vi äntligen skapa bryggor mellan näringslivet och besöksnäringen/turismen? Mellan föreningsliv och besöksnäring?
Jag hoppas mycket på att Styrgruppen för Destination Vimmerby ska få oss alla att gå åt samma håll.
Vilken kraft vi kan mobilsera då!
Då finns det inte bara Astrid Lindgrens Värld här att besöka.
Då finns också Astrid Lindgrens Vimmerby!

Lite vinterarbete!

2012-02-14T17:08:00.000+01:00

Nej, det är inte söndag. Utan tisdag.
Men jag kan inte låta bli att i bloggen notera att man slagit ut Gästgivarhagen från sly och annat, väldigt fint. Jag går numera till jobbet (så länge det varar denna gång...) och i morse tog jag svängen runt Gästgivarehagen som ska få en frisering både denna vinter och nästa.
Mycket välbehövligt och vad vackert ljust det blev!
Noterar också att man påbörjat arbetet vid nya "Västgårdsparken" som ska ersätta Ekkullen som grönområde i området.
Den parken har potential att bli välbesökt där den ligger så strategiskt och sträcker ut sig invid vid Västgården, Sörgården och Norrgården.

Start på lyssnarresa!

2012-02-12T17:13:00.000+01:00

Jag hann inte besöka så många kommunala verksamheter under 2011.Skälet var helt enkelt en annan prioritering; jag ville vara aktiv ute i näringslivet och jag ville läsa på kommunala frågor.
Nu, när jag är inne på andra året som kommunalråd i Vimmerby är det hög tid att prioritera besök på kommunens verksamheter. Nu har ju också Patrik Kinnbom kommit och tillsammans med Carina Östh sköter han de operativa näringslivsfrågorna.
1350 anställda har Vimmerby kommun. Och de finns i alla typer av verksamhet; gata-park, förskolor, skolor, servicehus, hemtjänst, fritidssektorn, myndighetsutövare etc. men också i kommunala bolag som Vimmerby energi och miljö samt Vimarhem.

I veckan gick vi ut med ett mail och uppmanade de kommunala verksamheterna att bjuda in mig. Carina Östh, som hjälper mig med detta, har redan flera förfrågningar. Och det är verkligen roligt!
Jag kallar det för min "lyssnar-resa" - jag vill träffa medarbetarna i deras egen miljö, samtala och lyssna vad de har att säga och hur de ser på sin situation som välfärdsmedarbetare.
Jag tror jag har mycket att lära och att när väl, någon gång i slutet av året, jag har besökt de flesta verksamheter så är jag säker på att jag har nya kunskaper, nya bilder och bättre underlag för olika ställningstagande.
Är du kommunanställd och läser det här, be då din verksamhetschef skicka ett mail till Carina Östh så ordnar de lämpliga tider som passar.
Håll utkik på bloggen, jag ska försöka rapportera det jag lyssnar in.
I veckan tog vi också två ganska kontroversiella beslut i kommunstyrelsen. Det ena handlade om Karlbergstomten och vad där ska finnas i framtiden.
Det andra handlade om att Västra Ceos nu är fredad fram till valet och sannolikt några år efter det. socialdemokraterna och centern har funnit varandra i denna fråga och förespråkar fotbollsplaner vid industriområdet. Det betyder att det inte finns majoritet för en flytt. Vi får se vad som händer efter nåsta val.

Det som seglar upp som viktiga frågor framöver är bredband och planeringen för ännu ett äldreboende.
Som kommunstyrelsens ordförande har jag möjlighet att i stort sätta agendan för det politiska samtalet och de kommunpolitiska frågorna - exempelvis industritomter på Ceosvallen - och bredbandsutbyggnaden tror jag kommer att belysas rejält i vår kommun.
IT-Sam, kommunens ITavdelning gemensamt med fem andra kommuner, ska leverera kommunens IT-strategi í mars. Samtidigt går Regionförbundet in i en ny fas som innebär ökat fokus på bredbandsfrågor. Så räkna med att det kommer att diskuteras ofta nu framnver.
Frågan om ännu ett nytt äldreboende måste väckas, för att vi inte ska bli så på efterkälken som vi varit de senaste åren.
När vi nu får särskilda boenden på Circusplatsen måster vi planera för ännu ett trygghetsboende, ett boende för de äldre som klarar sig relativt bra själva. Helt enkelt ett nytt Granen.
Inom Alliansen är vi ganska överens om att behovet kommer att komma snabbt - det är i praktiken redan här - och jag hoppas vi kan fatta beslut om ett nytt boende kvartal tre så en planering kan komma igång.
Eftersom det är stora investeringar fordras det att budgeten 2012 och 2013 ger överskott, så vi har en stor del egna pengar att betala med.
Överskottet på 26 Mnkr 2011 tackar vi får. De behövs när vi nu mångmiljoninvesterar i förskola och särskilt boende.
I vilket fall är det nog rätt tid att bygga nu.
Alltid en tröst.

Behovet av en plan för framtiden

2012-02-05T15:47:00.000+01:00

Jag har både i valrörelsen och det gångna året understrukit hur viktigt det är att politiken i Vimmerby kommun har en plan för framtiden. Därav kom 2-årsbudgeten till, för att skapa politiskt diskussionsutrymme för ett visionsarbete vi kallar Vimmerby 2022. Det arbetet startar nu i partigrupperna och ska presenteras strax före eller strax efter sommaren.
En del av vår plan måste vara att lägga fast den framtida nivån inom äldreomsorgen. Hur ska vi på bästa sätt skapa förutsättningar för att ge de äldre hög kvalité i välfärdstjänsterna?
Den demografiska utmaningen är enorm. Vår aktiva arbetsföra ålder beräknas officiellt fortfarande vara 20-64 år, även om många yngre inte är i arbetslivet förrän i 25-årrsåldern och många äldre vill gå i pension redan vid 60-års ålder.

Edward Hamilton, politiskt sakkunnig i arbetsmarknadsdepartementet under minister Hillevi Engström, berörde vid en kommunalrådsträff i Stockholm i torsdags, den demografiska problematiken. Idag är det 78 personer som försörjs av 100 arbetande i Dalarnas län, redan 2020 är siffran 91 personer som försörjs av 100 arbetande.

I Stockholms län är motsvarande siffror 63 personer försörjs av 100 arbetande 2012, medan det 2020 är 69 personer som försörjs av 100 arbetande. Dessa siffror visar också tydligt var de demografiska frågorna blir viktigast; i landsortskommunerna.
Vimmerby är inget undantag även om vi jämfört med våra grannkommuner har en lägre snittålder på vår befolkning. Eftersom många unga flyttar är den största delen av de icke arbetande äldre. Och de blir fler.
Just därför tror jag att avsnittet ”Att bli gammal i Vimmerby kommun” kommer att bli det tyngsta avsnittet i vårt visionsarbete.

Det handlar bland annat om boende; under denna mandatperiod kommer vi att ha två nybyggda särskilda boenden på Circusplatsen klara och de är efterlängtade. Inte minst av omsorgsnämnden och dess ordförande Elisabeth Lago-Nilsson (kd), vars förvaltning nu är mycket aktiv i arbetet tillsammans med fastighetsavdelningen. Eken har varit utdömd sedan flera år av olika skäl. Även om man där ger en mycket bra omsorg är lägenheterna inte längre ändamålsenliga.

Men detta nya äldreboende kommer inte att räcka, det ersätter enbart boendeplatser som redan finns idag.
Det finns dessutom ett tryck på Trygghetsboende, d.v.s. boende för äldre som klarar sig bra själva men som ändå har behov av gemenskap och gemensamma aktiviteter. Granen, Norrskenet med flera boenden i kommunen behöver tillskott.

Det är skälet till att jag ser ett snart behov av trygghetsboende på Karlbergstomten. Vi vet hur lång tid kommunala planeringsprocesser tar. Vi måste därför redan nu tala om vad vi vill med tomten, så kommun och marknad kan planera. När det väl är byggt kommer behovet sannolikt vara större än vad detta nybygge kan tillfredsställa.

Så låt oss inte ännu en gång komma på efterkälken med våra äldreboende, utan tvärtemot vara framsynta, och börja planera.
Karlbergstomten är stor. Det kan skapa förutsättningar för ett bra boende, med öppna gröna ytor i anslutning till det vackra Båtmansområdet.
Designen på ett nybygge ska givetvis ta hänsyn till den kulturmiljö boendet verkar i och passa in. En renovering av de befintliga lokalerna kan aldrig vara en lösning; de sticker ut i miljön redan idag och har alltid gjort. Med ett bra designat, nytt boende kan miljön bli ett tillskott i Vimmerby stads äldre del. Att konservera Karlbergsfastigheterna med en ombyggnad är ett stort misstag vi inte bör göra.

En annan del i äldreomsorgen är maten. Teknik och Servicenämnden har i sitt enorma sparbeting fått gå igenom alla poster och positioner, och man är ännu inte exakt klar över hur och vilka verksamheter som ska omprövas.

Vad kommunen i stort kommer att göra är att utvärdera kylmatssystemet strax efter sommaren, och den utvärderingen kan leda till att saker och ting förändras. Därför vore det oklokt att göra större förändringar i matsalar, lokaler och kostsystem innan den utvärderingen är klar. Bäst är att ta alla eventuella förändringar när politiken fattat beslut om den framtida kosthållningen.
För egen del anser jag mat, samvaro och gemenskap är minst lika viktiga ingredienser i en äldrepolitik med hög kvalité som vård, allmän omsorg och ändamålsenligt boende.
När vi nu sanerar vår ekonomi, och vi får ordning på vårt näringslivsarbete (för jobben är allra viktigast) och kan börja skapa överskott, är det min åsikt att äldreomsorg och skola är de verksamheter som ska prioriteras.
För detta behöver vi ha en plan, en vision. Vi behöver tydliggöra målbilder framåt i tiden.

Nu kartläggs var de förfallna husen finns

2012-01-29T18:20:00.000+01:00

Jag tycker kommunen kan vara lite tuffare när det gäller hur hus, byggnader och trädgårdar ser ut.Sticker jag ut hakan nu?
Runt om i Vimmerby kommun finns förfallna hus, öde trädgårdar, klottrade byggnader och hus som inte underhållits alls med trasiga fönsterrutor och läckande tak som följd.
Inte desto mindre finns dom.
Byggnadsnämnden har nu uppdragit åt tjänstemännen att kartlägga var de finns och förhoppningsvis kommer det att krävas åtgärder. Eller rivning.
Jag tycker det är bra. Cet är inte alls så att allt ska vara i topptrim men en nedre gräns finns där huset i fråga skämmer ut hela kvarteret.
Ska bli intressant att följa om eventuella skrivelser från kommunen följs upp. Och om husen åtgärdas av husägarna.

På måndag kl 15.30 har Svenskt Näringsliv presskonferens. Då presenteras näringslivsrankningen - en betygsättning av kommunens politiska ledning och delvis tjänstemän av ett slumpmässigt urval av företagare i kommunen - och ni må tro att jag håller tummarna!
Min ambition när jag tillträdde var att vi ska lämna bottenskiktet på 229:e plats och klättra uppåt. Vi ska om några år återfinnas bland de 25 bästa, och om ytterligare ett antal år bland de 10 bästa i landet. Det är målet och vi ska arbeta målinriktat för att få igång samarbetet med vårt lokala näringsliv.
Vet ni att höga betyg i näringslivsrankingen ofta sammanfaller med en befolkningsökning. Hur koinstigt är det? Kanske inte alls konstigt. I en kommun där företagen trivs ökar antalet jobb och då slipper många flytta till jobb i andra kommuner.
Håll tummarna!

Måndag kväll är det kommunfullmäktige. Och i fredags eftermiddag ringde en man från Rumskulle och undrade hur det går med bredbandet i kommunen. Jag berättade då att IT-Sams VD, som hanterar IT-frågor för kommunens räkning, Alberto Nekovski kommer till fullmäktige måndag kväll och berättar om samarbetet. Säkert blir det möjligt för politikerna att ställa frågor.
Passa på att lyssna, det finns gott om plats på åhörarläktaren. Kanske får du höra svaret på en fråga du undrar över? Mötet börjar kl 18.00, varmt välkommmen!

Vill du engagera dig i politiken i Vimmerby?
Alla partier ropar efter nya medlemmar och människor som vill aktivera sig. Vi behöver många nya politiker i kommunen så fundera över vilket parti du sympatiserar med och besök ett möte. Jag lovar, alla blir glada om just du kommer.
Politik är fantstiskt stimulerande och du får ju också, om du vill, vara med och starkt påverka hur Vimmerby ska utvecklas i framtiden.
Hoppas kommande vecka blir riktigt bra för er alla!

Gå gärna på politiska möten

2012-01-22T18:27:00.000+01:00

Så var pimpelpremiären klar! Det blev en sjö i Vimmerby i lördags och enligt snacket bland fiskegrabbarna så ligger isen på sjöarna i Vimmerby nu på 10-15 centimeters tjocklek. Problemet är väl snön som kom idag och som isolerar isen och ser till att kärnan inte kan bygga på mer.
På Nossen, där vi satt ett tiotal i lördags, kom folk ut och åkte både skridskor och fyrhjuling. Snålblåst visserligen, men friskt och skönt. Skönast var nog soffan på eftermiddagen… man blir skönt trött efter en dag på isen. För att inte tala om snöskottningen idag…

Premiär var det också i fredags för årets företagsfrukostar. Denna gång fick Patrik Kinnbom presentera sig. Ett 70-tal företagare var på plats.

Veckan dominerades annars av samtal och möten; med Hultsfreds kommunledning om ytterligare samarbeten, med olika representanter från näringslivet och med politikerkollegor om organisationsutredningen.

Den sistnämnda dominerar debatten just nu.
Kommande vecka, tisdag kl 18.30, har moderaterna allmänt möte om Vackra Vimmerby på Bakfickan dit stadsarkitekt Bo Klarén kommer. Jag vill uppmana er alla läsare att passa på att gå när de politiska partierna kallar till allmänna möten. Det är ett bra sätt att få samtala på tu man hand med sina politiker om aktuella frågor. Själv är jag givetvis på plats på Bakfickan. De politiska partierna i Vimmerby vill gärna se både nya och gamla ansikten på sina möten så tag chansen.
Tidigare på tisdagen har vi ett extrainsatt kommunstyrelsesammanträde. Detta för att vi ska kunna mangla organisationsutredningen en gång till och börja forma våra långsiktiga beslut.

Minns ni projektet Nod för Utomhuspedagogik. Vi har beställt en revision av det projektet och det kommer också upp på kommunstyrelsen nu. Det kan finnas anledning att återkomma i ärendet när vi studerat rapporten.

Uppföljningen, Vimmerby Concept Park, fick vi inte ekonomiskt stöd till när medel nu fördelades i december. Vi formerar nu styrkorna, planerar att bilda ett bolag och söka på nytt. Gärna ett bolag med de båda universiteten Linné och Linköping som delägare. Namnfrågan och bolagsbildningen bereds nu på KS presidie på måndag. Målet är att vi där ska kunna forma ett förslag som kan behandlas i kommunstyrelsen i februari.

Nu väntar också visionsarbetet. Jag ska försöka få tid denna vecka till att formulera ett grunddokument som start på arbetet i den moderata gruppen. På något sätt är det bättre att ha något att börja ifrån när vi startar upp diskussionen. Vi har gott om tid. Visionen ska vara klar till hösten och jag hoppas då att vi har kunnat gifta ihop vår, åtminstone till en större del, med övriga Allianspartiers.

I övrigt kan jag rapportera att jag trivs förträffligt, att jag tycker arbetet går framåt och att det är riktigt roligt att jobba med alla olika professioner som finns i stadshuset!

Det känns som vi är på väg åt rätt håll!

Ett eget företag är drivet av egna idéer

2012-01-15T15:53:00.000+01:00

Det är alldeles självklart att Vimmerby kommun ska göra allt i sin makt för att industrin och handeln, ja hela företagssamheten, ska ha så bra villkor som möjligt att växa.
I anledning av det svar Alf Wesik i Vimmerby Tidning angav i lördags på min redogörelse, att där inte fanns något nytt, så hade jag inte uppfattat att han förväntat sig att idéarbetet, för att centrumhandeln ska gå bättre, skulle komma från mig.
För egen del, så företagare jag är, ser jag inte företagets väl och ve som en fråga för i första hand kommunen. Det är i första hand upp till mig själv som företagare.
Ska någon komma med idéer till mitt handelsföretag, till min industri, så förväntar jag mig inte att kommunen ska leverera sådana.
Så om centrumhandeln i Vimmerby förväntar sig att kommunen ska ge tips och idéer - nyheter, som Wesik efterlyste - kring hur de ska driva sin verksamhet lönsamt så har jag misstagit mig fullständigt.
Det kommunen kan göra är att genom samtal få veta hur centrumhandeln tycker att kommunen ska agera. Det kan vara parkeringar, trafikströmmar etc. Kommunen får givetvis också väga in det generella allmänintresse som kan råda rörande bilfrihet, handikappanpassning etc.
Men som jag ser det går det att förena både det ena och det andra om man för en dialog. Och dialogen kan kommunen ta initiativ till.

Min högst personliga åsikt är att centrumhandelns framgång beror på handeln själva, möjligtvis med hjälp av en annan part som är beroende av framgången, nämligen fastighetsägarna.
Kommunen anknyter till viljan att ha många handelsjobb, viljan att ha en fungerande handel, viljan att ha ett trivsamt centrum. Kommunen har naturligtvis samma vilja rörande alla kommunens handelsområde, både i centralorten och i kransorterna.
Men vem äger frågan om centrumhandeln?
Jag tycker vi gemensamt äger dialogen, men initiativet och drivet i frågan måste komma från handeln själva. Det är ju dom som har både kompetens inom, och inkomst från, sin företagssamhet. Vad vill Centrumhandeln att kommunen ska åstadkomma, som man inte klarar att göra själva?
I Näringslivsrådet i mars ska vi ta upp frågan om handeln i Vimmerby kommun, vilket innefattar också centrumhandeln. Jag hoppas att den dialogen ska leda till initiativ av olika slag. Och jag är spänd på att få höra vad de förväntar sig av kommunen.

Nye näringslivschefen, Patrik Kinnbom, har börjat sin anställning. Och det finns fasligt mycket för honom att ta hand om.
Det är så pass mycket att vi måste prioritera det viktigaste. Och för mig är det givetvis att lyssna av de företag som redan finns på plats i kommunen. Företagsbesöken blir viktiga och vi började redan förra veckan och fortsätter kommande vecka.
Men vi måste också vara aktiva på andra fronter: Kan vi locka etableringar av handel och industri? Kan vi starta inkubatorverksamhet (en typ av företagspark ihop med universitet)? Kan vi få redan etablerade koncerner att lägga nya delar i Vimmerby?
Jag menar att vi måste vara "på", vi måste ta varje chans att rikta vårt erbjudande. Vimmerby kommun har en unik möjlighet i och med att vi är stödområde B, vilket ger både statligt etableringsstöd som sysselsättningsstöd.
Bygget av vår nya Näringslivsenhet har börjat och vi är väldigt tacksamma och glada för att företagssamheten ställer upp så mangrant och deltar i det arbetet!

2012 ska vi knyta ihop ett antal säckar...

2012-01-08T12:46:00.000+01:00

Jag gissar att 2012 kommer att gå till historien som ett år då näringslivet i Vimmerby satsade för fullt.Hur kan det vara så? Krisrubrikerna avlöser varandra, Europa och USA är på knäna och köper mindre och mindre av våra exportföretag och i Kina har bruttoinationalprodukten varit sjunkande...
Svaret är: Vimmerby har ett differniterat näringsliv. Och det ska vi vara glada för. Vi är inte beroende av en enda stor arbetsgivare.
Det försvinner jobb när Ljunghälls i Södra Vi och STG i Vimmerby får färre order från en exportberoende bilindustri.
Men det blir fler jobb när Åbros cider slår rekord i allt fler exportländer.
Underleverantörer får jobb när företagen bygger ut och underhåller, och transportsektorn ökar när Arla ökar sin produktion med 25 procent eller V-Tab lokaliserar Skandinaviens modernaste tryckpressar till Vimmerby.
Vimmerby har några tunga, bra industrier som skapat sin egen framgång. Men här finns också en rik flora av familjeägda småindustrier som år efter år ökar så sakteliga och tar marknad. Det är vår lycka i den här kommunen!
Att vi sedan finns mitt i en region som med ca sju mils omkrets innehåller 120.000 människor borde skapa möjligheter för både handel och arbetspendling.

Utmaningen 2012 ligger i att ordna så industrin lätt och snabbt kan expandera. Kommunen är en viktig medspelare för alla företag, vi ingår i näringslivets lag och ska spela tillsammans med andra i laget för att vi gemensamt ska vinna.

Tre viktiga krav:

1) Vi måste få en snabb, tydlig och enkel handläggning från myndigheterna, både i kommun och i länet. Vimmerby kommun är på rätt väg nu. Men det återstår en del. Vår strama budget har lett till att vi tagit bort fasta kostnader, för att istället försöka tillämpa ett rörligt system. Det kan bli dyrare, det kan bli billigare. Allt beror på HUR vi är smarta i vår tjänstemannautövning. Alla med minsta intresse av energisnål produktion känner säkert till historien om hur pappa och mamma lär barnen; "...att går du ned för källartrappan, fundera på om det inte är något som ska ned så du inte går tomhänt. Samma sak när du går upp för källartrappan..."
Det är ett sedelärande "tänk", bekant för alla som drivit företag, organisation eller varit ekonomiskt ansvarig i en förening. Att inte göra dubbelt, att inte gå tomhänt, att lära av varandra - det är den effektivisering som egentligen inte kostar något.
Vad kostar det att frakta ned en korg med tomglas efter julmaten till källaren? Ingenting, om du tar den samtidigt med att du ändå ska gå ned. Man får helt enkelt inte "gå tom" i en effektiv organisation. Här gäller det att vår myndighetsutövning startar upp sin "tankesmedja" för att fundera på hur man med minskade resurser ändå kan göra lika mycket eller mer.

2) Vi måste skapa industrimark, både färdig och ofärdig, både nära centrum för handel och på cykelavstånd för industrin, så olika typer av industrier kan etablera sig.
Det finns industrimark både i Gullringen, Södra Vi och Storebro. Men inte i Vimmerby. Och det är här som företagen efterfrågar marken just nu. När vi nu sätter spaden i jorden på Östra Ceos och på Krönsmon så får vi inte slå oss till ro och tro att allt är fixat för många år framåt. Nej, Östra Ceos kommer direkt att bli fyllt. Vi behöver direkt titta på ny stadsnära mark för småindustri och handel.
Vi bör också se ut ett nytt industriområde och området mellan Nosshult och Koppetorp, vid rv 40, är den plats vi ligger närmast att planlägga nu. Ett snabbt beslut här och vi kan få Trafikverket att ta hänsyn till det nya industriområdet när man gör om rv 40 till 2+1 väg mellan Vimmerby och Toverum.
Av- och påfarter kan bli billigare om de byggs samtidigt med ombyggnaden av vägen.

3) Var ska alla bo? Ihopklumpade på likadana tomter, i likadana villaområden, i lika designade villor eller i samma typ av flerfamiljshus? Nej, vi måste skapa variation och valmöjligheter för olika typer av boenden. Smaken är olika och vi måste ha ett spektrum av lösningar.
Ulriksdalsområdet ser ut att bli verklighet, men det finns också mark ovan Hällebacka, Folkets Park och Lundområdet där några nya kvartersgator kan anläggas. Därtill har vi Nosshults-området, vi har möjlighet att lägga nytt villaområde vid Nybble och kanske Älåkra också i framtiden.
För flerfamiljshus har vi en hel del centrala tomter som kan bebyggas, och nu seglar också Karlbergstomten upp igen. Har vi tillräckligt med äldreboenden om vi bebygger Cirkusplatsen? Svaret är sannolikt nej. Det är dags att se över var vi kan bygga nästa.

Framförhållning är viktigt. 2011 kändes som det år vi var tvugna att komma ifatt beslutsmässigt; äldreboende, förskolor, industrimark, tomtmark, etc. Många stora frågor, som debatten om försäljningen av ALV, diskussionen om avtalspensionerna, avsaknaden av kommunchef med flera lamslog. Processer i många andra viktiga frågor stannade upp.
Även om vi inte landade alla dessa frågor under 2011, så påbörjades de och inte mycket återstår för att knyta ihop säcken.
2012 blir lite av förverkligandets år.
Åtminstone när det gäller stora kommunala projekt.
God fortsättning!

Goda Nyheter, Topplista och Nyårsönskningar!

2011-12-31T10:43:00.003+01:00

2011 års sista blogginlägg blir en kavalkad av Goda Nyheter, Topplista och högst personliga Nyårsönskningar från mig.
Jag får passa på att vara lite lekfull så här på årets sista dag!

Goda Nyheter inför 2012

Satsning på kollektivtrafiken. Landstingets Trafikstyrelse, som driver Kalmar Läns Trafik, kommer att skapa åtta dubbelturer på Stångdalsbanan. Det ni!

Ökad busspendel Vimmerby-Västervik och Vimmerby-Hultsfred. Det blir lättare att pendla mellan orterna, turerna går oftare.

Vimmerby kommun gör en nysatsning på IT. Mer pengar i budgeten och samarbete med östgötakommuner ska ge kommunens egna förvaltningar bättre IT-resurser och därmed möjliggöra effektiviseringar i organisationen. Fibersatsningar i hela kommunen blir skarpa diskussioner i politiken under 2012.

Ny näringslivschef samt två nya näringslivsråd ska öka kontakterna med det lokala näringslivet och förbättra relationerna.

Kommunens organisation, den förvaltningsmässiga och den politiska, ses över och direkt på nyåret sker politiska diskussioner.

En ny destinationsorganisation skapas av brett samarbete mellan Turistbyrån, Näs samt Kultur och Fritidsnämnden med flera vilket ska ge bättre kraft genom samling av resurser.

Två nya äldreboenden på Circusplatsen ska börja byggas under 2012.

En ny förskola ska börja byggas invid gamla skjutbaneområdet, korsningen Lundgatan-Bysjövägen 2012.

Nytt bostadsområde vid Ulriksdal i Vimemrby centralort ska detaljplaneras och startas upp under året.

Över 30 miljoner kronor läggs på vägförbättringar till kransorterna i kommunen.

Astrid Lindgrens Värld ska fortsätta sina investeringar i temaparken med en ny Emil-miljö.

Vimmerby Energi- och Miljö planerar nytt stort kraftvärmevärk vid Tallholmen.

Två nya industriområden, Östra Ceos och Krönsmon, ska anläggas. Blir allt mer övertygad om att samma dag dessa områden är byggklara kommer korken att lossna ur flaskan och vi får en ketchupeffekt.

Lekplatser ska byggas i våra nya bostadsområden.

Vimmerby får en ny rondell i Folkets Park-korsningen. Det ska bli en vacker rondell!

Vackra Vimmerby ska förhoppningsvis börja ritas upp.

Vimmerby får ett nytt Sommartorg 2012! En efterlängtad ”make-over” av vårt torg där vi behåller det genuina och ändå tillskapar serveringsytor och torghandel. Jag hoppas det blir så bra att torget fungerar även vintertid, exempelvis som ett jultorg i december.

Industrin fortsätter satsa. Under 2011 har flera byggt till, andra kommer att bygga till 2012. Under årets sista veckor fick vi information om ytterligare industriell utbyggnad i Vimmerby.

Vimmerby kommuns myndighetsutövning belönades med en fjortonde plats 2011. 2012 hoppas vi bli ännu bättre, också i Svenskt Näringslivs ranking som kommer i vår.

Topplistan över hetaste frågorna

Här är topplistan över de ämnen som gett flest mail och telefonsamtal till mig:

1. KOSTFRÅGAN. Inte bara rörande matens kvalité utan också systemet som sådant, om skolmat, om äldremat, omdesserter. En fråga som engagerar väldigt många. (Läs vad folk tycker på kommunens hemsida. En enkät publicerades där igår!)
Mitt svar: Kostsystemet och dess frågeställningar ska utvärderas efter sommaren.

2. BUSKÖRNINGEN I CENTRALORTEN. Minskar över vintern, är som mest på våren och sommaren. En fråga som upprör många. Det har tagit tid att uppmärksamma polisen på den prioriteringsnivå både folk och politiker tycker att det är på frågan.
Mitt svar: Kommunen har gjort vad den kunnat mot buskörningen. Nu är det polisens sak.

3. FIBERUTBYGGNADEN. Dålig eller obefintlig mottagning av Internet på landsbygden i kommunen besvärar många.
Mitt svar: Förutsättningarna för fiberutbyggnad har ökat sedan kommunen gått in i IT-Sam.

FRÅGAN SOM FÖLL UT FRÅN TOPPLISTAN:

Kajproblemet i Vimmerby centrum. Sedan kommunen satt upp ljudskrämmor har kajorna försvunnit. När nu fastighetsägarna sätter nät i sina skorsternar och täpper håligheter, d.v.s potentialla fågelbon i sina centrala fastigheter, så kanske problemet minskas ytterligare.

Nyårsönskningarna

Här ska nu nyårsönskningar lämnas och mina är som följer:

Till politikerkåren:Vi måste alla hjälpas åt att få många fler engagerade politiker i kommunen! Politiker, särskilt unga sådana, är en bristvara i vår kommun och jag önskar ett stort tillskott redan nästa år. Politik är kul, samhällsnyttigt och utvecklande. Vi måste förmå oss att visa det för våra unga.

Till de engagerade politikerna:En extra nyårskaramell till alla ni engagerade politiker i nämnderna. Ni gör ett fantastiskt bra jobb, så fritidspolitiker ni är, och ert engagemang i antalet nedlagda timmar mäter sig väl med den tid en hockey- och fotbollsspelare i de högsta divisionerna lägger ned i träning och matcher. Kväll efter kväll sitter ni i möten och diskussioner. Tur för Vimmerby kommun att ni håller ert engagemang levande. Min önskan är att ni håller kvar ert stora engagemang!

Till vår nya landshövding:Jag önskar att vår nye landshövding Stefan Carlsson, Apoteksbolagets gamla VD, läser en bok om kundorientering. Sannolikt har han redan gjort det. Önskningen om en kundorienterad, stark landshövding i länet, som vet att en länsstyrelse är till för sina invånare, som kan hjälpa till i samtalen med staten, som ser kommunernas behov av extraordinära lösningar, är en innerlig nyårsönskning. Viktigt att han har en modern ledarstil och kan få länsstyrelsen i en stark symbios med övriga positiva krafter i länet. Vi har alltför länge stått utan landshövding. Länets kommuner behöver en landshövding med goda kontakter, inte bara söderut mot Skåne (Carlsson är f.d. regiondirektör i Skåne också), utan norrut mot Stockholm! Det är där beslutsfattarna sitter.

Till redaktionschef Alf Wesik på VT:En nyårsönskan är att lokaltidningen ska fortsätta publicera insändare, att man dock sorterar bort alltför många upprepningar och att man kan prioritera upp sidorna och utrymmet så att alla kan publiceras snabbare. Jag tror insändarna hör till de mest lästa inslagen i tidningen. Det är viktigt att vi från kommunen också använder tidningen till att ge svar på frågor.

Till de som vill shoppa i Vimmerby:Ett handelstätare centrum. När det blir tomma lokaler i stadskärnan önskar jag att det blev affärer och inte så mycket kontor där, alternativt att kontoret hamnar på andra våningen. Vimmerby behöver en affärstät stadskärna och hela centrum är ju som en stor galleria. Handeln är viktig för Vimmerby.
Jag önskar att varje affär hade en sopskyffel och en sopborste så de själva kunde plocka upp skräp framför sina butiker på mornarna. Handeln kan inte rå för att ungdomar slår sönder glas och skräpar ned i centrum fredags- och lördagskvällar. Men flera kan ta några minuter och städa upp framför affären på lördagsmorgonen. Många handlare gör det redan idag samtidigt som de sätter ut sina vackra dekorationer med ljus och blommor i och bidrar till ett mysigt centrum.

Till oss alla:Jag önskar oss alla fler papperskorgar, framförallt i centrum. Helst ska vi inte ha mer än 25 meter mellan papperskorgarna i centrum för att skapa förutsättningar för en skräpfri stad och skräpfria kransorter. Promenerande flanörer tror jag mer än gärna plockar upp skräp om det fanns nära papperskorgar att lägga det i.

Till våra äldre:Fler parksoffor önskar jag till våra gamla som är ute och promenerar och behöver vila.

Till våra turister:Vimmerbyborna är suveräna turistvärdar. Turisterna lovordar bemötandet de får i Vimmerby. Jag önskar att vi kan fortsätta det goda värdskapet till alla våra gäster, och tänk att vi alltid kan bli bättre på något.

Till vår infrastrukturminister Katarina Elmsäter-Svärd:Mer pengar till infrastruktur, som hon sedan kan lägga på väg och järnvväg. Fixar du investeringen på 1,6 miljarder i Stångådalsbanan så ska vi fixa befolkningsökning, jobb och en blomstrande bygd och turistdestination.

Min STORA önskan inför 2012:
Ska Vimmerby klara av att växa igen, ska vi klara vår svåra uppgift att få pengarna att räcka till det mesta, krävs samarbete. Inte bara inom politiken, utan framförallt ute i samhället.
Vi alla måste ta ansvar för det vi ser och ta gemensamt ansvar för helheten.
Det personliga, humanistiska ansvaret får inte lyftas över till stat och kommun.
Hjälps vi alla åt kommer vår kommun att bli en avsevärd bättre plats att bo och leva i.

Med en önskan om just Ditt engagemang för en bättre kommun, om det så bara gäller att plocka upp ett slängt papper från trottoaren, önskar jag dig ett riktigt

Gott Nytt År!

En God Jul tillönskas alla!

2011-12-23T14:33:00.001+01:00

Så här i juletid skänker jag en tacksamhetens tanke till omständigheterna, som gör att jag fått växa upp här och att jag också fått möjligheten att fostra och stödja mina barn i denna miljö.
Runt om i världen smäller skotten från kulsprutorna, bomber briserar, vattenmassor sköljer in, jorden rämnar, djur och växter dör och svälten skördar offer.
Våra problem här är, oftast, av ett helt annat slag. Vi har problem med oss själva, med våra mentala tillstånd, med hur vi kan leva tillsammnans.
Vi slår gärna varandra. Vi slår våra barn. Vi skjuter varandra, misshandlar varandra och sliter varandra i stycken. Finns det inga människor vi kan misshandla slår vi vår djur. Finns inte kriget skapar vi det. På Utöja i Norge eller i centrala Stockholm.
Och vi, som tycker oss tillhöra den friska skaran, försöker göra vad vi kan för att undfly meningsfullheten och hänge oss till de nöjen som kan förströ oss, och ofta appelera till våra sämsta sidor där vi sitter framför teven.
Törs vi visa engagemang? Eller törs vi bara sitta på läktaren och anonymt skrika ut vårt tyckande, ibland iklädda huvor, ibland skyddade i en anonym folkmassa.
Då och då finner vi förnuftet, som sprakande ljusglimtar; jorden är till för alla människor, varför får inte alla flytta hit och bo här? Djur ska inte misshandlas! Upp till försvar!
Men sedan återigen brister logiken, den civiliserade, och vi drar alla över en kam och låter alla få sina karaktärer omvärderade för att någon, oftast en enda, gjort något oacceptabelt.
Är misstänksamheten mot varandra, mot andra människor från andra platser, med annan hudfärg, det egentliga skälet till krig?

I dessa tider får man anledning att fundera kring det kristna budskapet.
Nej, jag delar inte bilden av en allsmäktig Gud som förlåter, som bestraffar och som kan åstadkomma junfrufödsel.
Men jag funderar.
Kan Bibeln vara en nyckelroman? Delvis sann? Jesus har sannolikt funnits som en profet, som en predikande god kraft. Som kanske gjorde märkliga saker som sedan beskrevs som en fjäder men blev till slut en höna?
Tyvärr har alla människor utrustats med både en god och en ond sida. Den ständiga kampen utkämpar vi med oss själva. Det dåliga slinker ur oss och skapar ångest, besvikelse och ibland ilska hos oss själva. Det dåliga i oss ger oss vår egen plåga, vårt eget lidande.
När det goda dominerar ger vi kärlek, skapar skratt och också tårar. Empati, medkänsla.
Jag har hittills funnit starka skäl till att vara medlem i Vimmerby församling. Jag tycker om kyrkorummet, som en fridfull plats, en plats för högtider. Men det är inte avgörande. Jag kan delta utan att betala kyrkoskatt.
Skälet är ett helt annat.
Jag vill stötta det goda i samhället, bidra till att de goda krafterna finns kvar och kan vara en motvikt till det onda, det destruktiva. Personligen gör jag det genom att fortsätta betala kyrkoskatt.
Jag ser inte kyrkan som något som för dessa pengar ska leverara en viss kvantitet eller kvalitet till mig personligen, och mäter om det är prisvvärt. För mig är kyrkan en rörelse på det godas sida.
Det har för mig inte med gudstro att göra. Mer med värderingar, mer med de önskningar man har om hur vårt samhälle ska fungera och utvecklas.
Kyrkan predikar frid och fred. Alltför många krafter i samhället predikar och praktiserar onska.
Vi måste ge energi till motkrafterna, de goda krafterna.
Utifrån det ringa jag vet om andra religioner så predikar de också fred. Ändå strider olika troenden med varandra? Religoner är egentliga goda krafter i världen - är det istället att vi inte har samma Gud som är det egentliga skälet till krig i världen?

Julen är en högtid inte alla i världen delar. Julhelgen är arbetsdagar som alla andra för många människor. De har andra högtider.
Gemensamt för allas våra högtider tror jag är möjligheten till reflektion, till eftertanke.
För mig är det en tid där jag kan känna stor tacksamhet mot det liv jag lever och mot mina nära och kära.
Tacksamhet mot de omständigheter vi lever under, mot att vi får leva på en lugn plats utan krig och
att den dramtik vi upplever till vardags är en liten bris mot de stormar som rasar på andra platser.
Låt oss fira jul i ödmjukhet och tacksamhet över varandra, över vårt öppna samhället och den gemenskap vi har.
Därmed vill jag önska alla och envar i hela Vimmerby kommun
En fröjdefull Jul med plats för mycket omtanke.
Fotnot:
Jag utlovade några julönskningar och de ska jag utdela till kommunchefen och mina vänner i presidiet:
Till kommunchefen:
Eftersom det sanolikt blir för dyrt att bygga om parkeringsgaraget i stadshuset önskar jag en Fiat Panda i julklapp till dig så att det blir mer plats på parkeringsrutorna så jag kan ta mig ut genom min egen bildörr på mornarna utan att slå dörren i den stora Volvo-Suven som står bredvid...

Till vice ordförande Per-Åke Svensson (c):
Två långa metallstickor, med en pluspol och en minuspol, kopplade till 200 volt så kan du lobotomera den stora baggen, är ett tips men inte särskilt bra med tanke på julkrönikan ovan. Vi ska vara snälla mot djuren. Nej, bättre att du får en bok om hypnos så du kan hypnotisera den tjyvstångande baggen att tro att han är en hund eller nått...

Till andre vice ordförande Helen Nilsson (s):
En större bokhylla önskar jag dig, för som du antecknar på alla möte kommer det gå åt en bokhylla enbart för att förvara alla anteckningsböcker när mandatperioden är slut...

Låt oss lära av de som gjort resan!

2011-12-18T11:24:00.001+01:00

Jag sitter med en färsk rapport.52 sidor tjock.
Den heter Det handlar om framgång med underrubriken "Kommunala egenskaper för att behandla besvärliga situationer". Skriven av Viveca Nilsson.
Det utgör den sjätte rapporten i det nationella kommunforskningsprogrammet Kommunforskning i västsverige, ett av de fem universitetsknutna forskningsprogrammen (vi har ett i Linköping också).
Så här är det:
- Vimmerby kommuns (och andra kommuners) förmåga att hantera besvärliga situationer på ett framgångsrikt sätt är avhängigt ett antal specifika egenskaper.
Vaddå för egenskaper, frågar vi oss.
- Ja, det är sådana egenskaper som forskning historiskt sett visat sig vara värdefulla att ha i en kommun.
Ok, låt oss se vad man kommit fram till, tänker jag och försöker hitta en sammanfattning. På sidan 28 stannar jag till. Här finns ett intressant diagram som visar hur kommuner som haft besvärliga situtioner rangordnar orsakerna:
"Orsakar till besvärliga situationer"
43 % ekonomi.
14 % annat.
12 % ledarskap
9 % styrning och organisering
9 % näringsliv.
6 % befolkningsutveckling.
5% verksamheten.
3% demokrati.
Rapporten konstaterar att 43 procent av alla kommunala kriser är ekonomiskt betingade. Vi kan se att det är inte demokratifrågor som orsakar de flesta kriser, inte heller befolkningsutvecklingen eller näringslivet.
Se här: Ekonomi + ledarskap + styrning och organisering + verksamheten = 69 procent!
Det vill säga, nära 70 procent av de besvärliga situationer en kommun (som hamnar i sådana) skapas inom administrations- och förvaltningsorganisationer i kombination med lokala eller nationella politiska beslut eller företeelser.
Nu kanske man kan förledas tro att det är tjänstemännen på olika nivåer som sköter saker och ting dåligt. Nej, så är det inte även om ledarskapet naturligtvis handlar mycket om det.
När det gäller "ekonomi" är de främsta bekymren orsakade av obalans mellan kostnader- och låga skatteintäkter. Det är ju en fråga som både politik och förvaltning har ansvar för; förvaltning att visa på vad som sker och kommer att ske, och politiken att dra rätt slutsats av det inför sina beslut.
Några kommunföreträdare säger i rapporten att besvärligast är när allt kommer samtidigt: finanskris ger sämre skatteprognos, samtidigt ökas försörjningsstödet och just då kommer också förändringar i sjukförsäkringssystemet samtidigt med urholkade statsbidrag...
Det är många dåliga saker på en gång som är bekymren.
Slutsatsen? Förmodligen så att dåliga statliga beslut måste pareras lokalt och regionalt, både av politiker och tjänstemän. Eller vice versa.
Men låt oss lära av de kommuner som gjort resan. Följande säger de är de viktigaste framgångsegenskaperna:

De åtta framgångsegenskaperna hos framgångsrika kommuner är enligt rapporten följande, angivna i fallande ordning:
1. Positiv befolkningsutveckling.
2. Utbrett ekonomiskt medvetande
3. Situationsanpassat ledarskap.
4. Utbredd helhetssyn
5. Förmåga att fatta obekväma beslut.
6. Långtgående samarbete.
7. Diversifierat näringsliv.
8. Förmåga att tillvarata tidigare erfarenheter.

Punkt nummer ett anser jag är vår viktigaste strategiska fråga i Vimmerby kommun. Det svåra är att nästan all kommunal verksamhet påverkar vår befolknikngsutveckling, negativt eller positivt.
Jag är helt klar över att vi inte kan tvinga alla våra gymnasister att bo kvar. Klart är också att ett eget universitet i Vimmerby, av traditionellt snitt, ligger i drömvärlden.
Men punkt nummer ett är viktig och för att inte stå handfallen inför en alltför stor fråga väljer jag att dela upp den i flera, för att vi ska kunna arbeta konkret.
Jobben är viktigast. Trivs inte näringslivet, har vi inte industrimark så kan vi lägga ned alla andra ambitioner. Allt börjar med att människor har arbete. 90 procent av skatteintäkterna till välfärden kommer från enskilda människors månadslön
Infrastrukturen, ett måste. Önskemålet är att alla politiker och tjänstemän inser att arbetspendeln till och från Vimmerby måste fungera, med bil, buss, och tåg. I infratstrukturen ingår självklart bedband. Utbyggnad måste ske i kommunen. Allt detta är en jobbfråga!
Valfrihet i boendet; vi måste ha ettor och tvåor till bra pris, precis som vi måste ha olika tomtlägen att välja på när vi vill bygga.
En bra skola. Om vi inte lyfter upp skolan i Vimmerby blir det svårt att attrahera återvändarna i 30-40-årsåldern att bosätta sig här. Barnens skola (kvalitet!) är livsviktig för hårt arbetande föräldrar.
Äldreomsorgen är en bild av framtiden. Har vi inte en human, serviceinriktad och omtyckt äldreomsorg får alla en dyster bild av sin framtid. Kanske vi ska bo någon annanstans?
Alla de frågor jag berört här är sådana som kommunens politiker och tjänstemän kan påverka. Och jobbar vi väl ambitiöst med dessa frågor kommer vi att lyckas vända trenden!

Punkt nummer 2 är det vi arbetar med under 2011, i samband med tvåårsbudgeten. Jag tror aldrig att politikerna i kommunen varit så väl medvetna om kommunens totala ekonomi som nu, efter Greppet, Dialgodagarna och alla de extra möten som hållits. Ekonomin ska vara på fötter 2013, alla strävar vi dit nu.
Punkten tre och punkten fyra. Men är det inte det vi jobbar med just nu? Ledarskapet är viktigt. Med en ny kommunchef, en ny nämndstruktur, med delvis nya ledare så ska vi kunna förändra beslutskulturen.
Jag gick till personval på argument om den felaktiga beslutskulturen i Vimmerby kommun. Politiskt, där informationen hade svårt att nå ut, och förvaltningen, där besluten hanterades i stuprör och där ekonomin fördelades efter anslag, istället för där behoven fanns mest.
Informationsflödet fungerar bra nu. Gruppledarna bär och har ett stort ansvar att föra den vidare från kommunledningen. Ledarskapet är i förändring och jag tror att vi efter sommaren har ökat vår samlade ledarkompeens i kommunförvaltningen.

Punkten fem är inte så enkel, men ack så viktig. Budgeten vi nyss tagit är obekväm. Det är alltid obekvämt att dela på knappa resurser där ingen får det de bett om, eller behöver. Men så blir det i en omställningsfas. Vi har jobbat för att den bara ska ta två år. Men vi måste våga ta obekväma beslut, våga ta debatt men också våga ändra oss, rätta till fel, backa tillbaka och gå nya vägar. Prestigelöshet är ett av våra motton.
Punkten sex är vi mitt inne i. Samarbeten med våra grannkomuner kommer att öka.

Punkten sju jobbar kommunledningen med. Industrimarken måste nu fram på nyåret, och vår nye näringslivschef har skrivbordet fullt direkt. Jag räknar med att vi ska jobba tätt; kommunchef, näringslivschef och jag. Vi måste kratta manegen så att vårt näringsliv kan jobba med sina möjligheter.
Punkten åtta är lite svår. Men 2011 har varit utredningarnas år, vi har sett tillbaka, konsulter har gjort genomgångar, fler sådana är att vänta på bolagssidan. De avtal, överenskommelser och annat vi fått fram har lärt oss ett och annat om historien, och det ska vi dra nytta av när vi sätter nya principer för vårt arbete. Närmast är det, förutom organisationsförändringen, i nämnd ordning Strategisk plan på tre och tio års sikt, måldokument samt handlingsplaner som ska tas fram under första halvåret 2012.
Både politik och förvaltning har väldigt mycket intressant och utvecklande arbete framför sig 2012!

PS: JULKRÖNIKA fredagen den 23 december. Då ska jag försöka mig på några önskeklappar att dela ut...

Fler äldre skapar vägval i Vimmerby om ett år

2011-12-11T12:26:00.002+01:00

Prolog:
"Tror du att jobbet är gjort bara för att kommunen har lagt fast en budget!?"
Han var gammal, barsk och bestämd i rösten när han riktade blicken mot mig.
Nej, det tror jag inte, svarade jag spontant.
"Har du räknat ut vad en medborgare i äldreomsorgen kostar?"
Nej, det har jag inte. Men det finns säkert på omsorgsförvaltningen.
"Men hur vet du då att kommunen gör rätt?"
Tja, jag måste väl ha tillit till alla nämnder och deras förvaltningar att de gör sitt jobb, eller hur?
Svarade jag i hopp om att motfrågan skulle avväpna. Förgäves.
"Ja men om dom inte vet, om de inte har tagit fram ett relevant och sant underlag...?
Ja, då är det problem.
Han varvade ned, sa nästan uppgivet:
"Jag tror att om du räknar ut vad denna kylmat kommunen har kostar, hur slösaktigt den hanteras när desserter går i slasken ute hos de gamla, kommer du fram till att det i princip är billigare att anställa en kockerska till var och en av de äldre..."
Tror du det...? Svarade jag, uppriktigt fundersam.

När de förtroendevalda i teknik- och servicenämnden, i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige under förra mandatperioden, tog fram förslaget att avveckla alla tillagningskök (utom Tuna) måste ett av motivet varit bättre ekonomi. En nybyggnation vid Vimarskolan skulle kosta 20 Mnkr.
Alltså motiv 1: Bättre ekonomi i att bygga nytt centralt tillagningskök istället för att renovera alla mindre tillagningskök.
Motiv 2: Färre anställda i ett stort tillagningsskök än i många små tillagningskök.
Motiv 3: De processade halvfabrikaten skulle bytas ut mot egentillverkad mat av bra råvaror.
Motiv 4: Matens kvalité skulle förbättras ytterligare i och med att varm mat i Taxi-bilar skulle ersättas av kyld mat i obruten kylkedja.
Motiv 5: Konsulter som föredrog ärendet sa att det hade varit succé på andra platser i landet.
Motiv 6: I papperen fanns bevisligen en besparing för omsorgen och skolan.
Motiv 7: Det fanns en samsyn mellan de politiska partierna. några enstaka tvivlare, inga fler.

Man kan tycka vad man vill om de krav kommunernas livsmedelsinspektörer försöker efterleva efter bästa EU-direktiv, men ibland ter sig bakteriejakten överdriven för gemene man. Ändock: det är bland andra dessa krav som medför att kommunens olika tillagningskök behöver renoveras.
I valet sa moderaterna att vi ville ha kvar tillagningsköken intakta. Inga skulle rivas. Skälet var att vi ville utvärdera hur väl motiven för kylmatssystemet uppfyllts. En bakdörr skulle finnas. Ett utrymme för ånger om det inte blev som man önskat.. Vi ska kunna göra om och göra bättre om så krävdes. Prestigelöst. Bra så.
Efter ett år, d.v.s. nu vid årsskiftet, skulle en utvärdering starta upp. Nu går inte det eftersom kylmaten inte kom igång som planerat och motiv sex ramlade direkt bort från listan för 2011.
I höst ska utvärderingen ske och samtliga motiv ska skärskådas.

Ofta när en pendel slår över från en sida till en annan sträcker den ut kurvan in absurdum. Så har skett i Tuna på Solgläntan där några åldringar inte orkar gå till matsalen och den lokalt lagade maten och får då kylmat från Vimmerby. Istället skulle de kunna få mat direkt från Tuna-köket, ett hundratal meter från deras bostad. Flexibiliteten i systemet prövas.
När Alliansregeringen utvärderade sjukförsäkringssystemet så fann man att pendeln slagit för långt. Man utvärderade, rundade av hörnen, förändrade det som blivit fel, korrigerade.
När politikerna i Vimmerby ska utvärdera kylmaten efter sommaren kommer det säkert att leda till - minst - korrigeringar i systemet. Om inte en total omgörning. Det vet vi inte idag.

Jag kan redan nu se på grundval av de samtal jag får från engagerade äldre män och kvinnor på stan, att det nya kylmatsystemet inte är så flexibelt som brukarna önskar sig. Det kan vid första anblicken uppfattas som svårt att uppnå, men ska definitivt med i utvärderingen.
Hur fungerar kylmaten integrerat i den övriga omsorgen? Har matstunden den terepeutiska effekt som matstunden för äldre ska ha? Får de gamla i sig maten själva, eller måste de ha ännu mer hjälp? Är det många olika hemtjänstpersonal hos den gamle; en bäddar, en hämtar tvätt, en matar, en städar, en duschar, en promenerar, en bäddar ned - och en kommer åkandes med kylmatslådan?
Hur fungerar ekonomin? Inräknat transporter, förpackningar, fasta och rörliga kostnader - är den då billigare och mer konkurrenskraftig än om en och samma person gör allt?
Räknar man samma kvalité på kylmat som på direktlagad mat? Skulle det verkligen fungera med unga hemtjänstmänniskor som lagar mat från råvara hemma hos de äldre? Kan de laga maten på så sätt att de gamla skulle bli nöjda? Ska varje hushåll ha en fast hemtjänstkock eller ska det bara vara förunnat de som bor i omsorgsboenden?
Eller kan hemtjänstkocken vara en flexibel "hemsamarit" som förr i tiden, som också kunde tvätta, städa, klä granen och baka en god sockerkaka till kaffet?
Om vi börjar med ett vitt papper - hur skulle vår omsorg om våra äldre se ut då, till vilken kvalié och till vilket pris?
Antalet vårdbehövande äldre kommer att öka för varje år framåt, samtidigt som antalet unga blir färre och antalet unga som vill jobba i omnsorgen blir ännu färre. Innebär det att kommunen inte klarar älreomsorg åt alla utan att ta ut högre och högre avgifter av de äldre? Eller innebär det att kommunen skickar med en och samma äldrepeng till var och en som behöver omsorg? Kvalitet och tjänster utöver detta får lösas med privata medel?

Jag tror utvärderingen av kylmaten nästa höst kommer att leda till en långt större och omfångsrik debatt om framtidens äldreomsorg i Vimmerby kommun, än bara maten.
Demografiska fakta, lokalt för oss, kanske svarar på frågan när vi behöver bygga ett tredje nytt omsorgsboende? Och hur ska de byggas och med vad ska de betalas när skuldberget redan är anmärkningsvärt högt?
Precis när de nya äldreboendena är under byggnation kommer vi att ta den debatten politiskt och de beslut vi fattar kommer att bli mycket viktiga för den framtida äldreomsorgen i Vimmerby.
Det blir också lämpligt timat, eftersom vi då också knyter ihop våra politiska måldokument där äldreomsorgen är en del.
Alliansens övergripande strategiska plan måste komma tidigare och just nu har den bollen sparkats ut till gruppledarna för en diskussion i fullmäktigegrupperna.
2012 blir utan tvekan ett spännande år.
Det känns, utan att bli alltför dramtisk, att vi står vid ett vägval i många frågor i Vimmerby kommun.
Framtidens äldreomsorg i kommunen är en av de viktigaste och det kommer sannolikt att markeras i 2014-2015 års budget, då också våra nya omsorgsboenden är tagna i drift.

Nytt pussel ska läggas i kommunförvaltningen

2011-12-04T11:56:00.002+01:00

Att prioritera - är det inte själva essensen i det politiska uppdraget? Väljarna har valt oss att göra deras val i form av politiska beslut.
Valen bygger på prioriteringar.
Just därför måste vi våga säga ja eller nej till en investering och fundera i perspektiv av flera år.
Alldeles nödvändigt är det givetvis att vi har rätt underlag för besluten och att underlagen kommer i rätt tid, d.v.s i god tid före debatten.
Om vi politiker ska klara att fatta våra beslut på så sätt att de vid en reflektion ser ut att ha varit riktiga, måste vi ha en förvaltning som kan klara beslutsunderlagen.
Förvaltningsorganisationen måste vara proaktiv - inte enbart reaktiv.

En växande organisation passerar olika stadier i sin tillväxt.
Utan att gå in i detaljer kan vi fokusera på mognadsfasen; den fas där allt verkar vara på plats, där leverans sker men där också självförtroendet övergått till självgodhet. (Hade självförtroendet fått nötas mot kundbehov övergår oftast självförtroendet till självinsikt. Självgodhet drabbar monopolister i huvudsak.)
En mogen organisation på topp, som börja tappa lönsamhet, är inte vaksam. Den ser inte hur ekonomiska medel förslösas, hur kulturen förslappas och hur missnöjet ger anledning till allt högre diskussioner hos, i en kommuns fall, brukarna.
När detta upptäcks tittar organisationen på sin prislista. Om priset kan höjas återställs ordningen.
Tills man konkurrensutsätts och kunderna upptäcker konkurrensen...

En monopolorganisation som inte är konkurrensutsatt kan hantera situationen på ett annat sätt. Desssa tre åtgärder brukar vara vanliga i företagsvärlden:
- Lyssna in brukarna/kunderna på detaljnivå.
- Lyssna på de annars tysta i organisationen.
- Lyssna på de som har lämnat organisationen.
När Vimmerby kommun, som definitivt är en mogen förvaltningsorganisation, nu försöker bygga om i princip det mesta i sin högsta ledning, är det i ambitionen att skapa en ny kultur, nya verktyg.
De erfarna utredare som kommunchef Carolina Leijonram tagit in externt, lämnade sitt 44 sidor tjocka material i torsdags (se www.vimmerby.se där "Att leda utan leda" finns i sin helhet), föreslår en ny, sammanhållen ledningsorganisation i kommunen som givetvis också innefattar de kommunala bolagen.
Hur många "tysta" man lyssnat på vet jag inte, men ett stort antal intervjuer inne i stadshuset har byggt under deras slutsatser.
Redan nu kan jag, av samtal att döma, se att det finns ett brett politiskt stöd för de åtgärder som måste följa. Jag ska inte förbigå den politiska diskussionen som ska ske i december, över helgerna och fram till kommunstyrelsen i januari.
Men jag kan ändå, som politiker, få uttrycka de principer som enligt min personliga uppfattning en kommunkoncern måste arbeta efter.

Proaktiv, inte bara reaktiv. Jag nämnde det ovan. Det är det enskilt viktigaste kravet jag som politiker har på en förvaltning.
Nej, det är inte tjänstemannastyre. En VD i ett bolag sitter inte och väntar på sin styrelse när hon vidtar åtgärder. Hon ger förslag, och verkställer förslag. Styrelsen sysslar med strategifrågorna, inte hur det ska göras även om det ibland av nödvändighet är så också. Undantagen bekräftar oftast regeln.
"Dubbelstyrningen" förvaltningschef vs. nämndordförande kan bara hanteras på ett sätt; samarbete, samförstånd, teamwork. Klaras inte det kravet blir det inget bra arbete för någon. Tiden läggs på konflikter, nödvändigheter tar dubbel tid. Så formulär 1A är att tjänstemän och politiker kommer överens och jobbar åt samma håll.
Tjänstemannastyre och politikerstyre är medkrafter, inte motkrafter. Var och en med sitt uppdrag.

I kommunkoncernen (förvaltning+bolag) generellt, när något inte fungerar, måste tjänstemännen snabbt ge förslag till förändring. I motsats till att man reagerar först när politikerna påpekar missförhållanden.
Att vara proaktiv innebär att man är kompetent att driva, att verkställa, att leverera - helst en dag före deadline. Det innebär att man förstår att också social kompetens, förmåga att samverka, vara flexibel och "i ständig förbättring" ingår i en befattningsbeskrivning var helst man arbetar i samhället.
Helhet och gemenskap är en annan princip.
Några säger ofta att Vimmerby kommun med 1340 anställa är för stor för att hålla ihop i en kultur. Det säger lite om den utblick dessa människor har. Vad ska vi då säga om IKEA, H&M och Coca Cola? Dom kan, men inte Vimmerby kommun...?
Vimmerby kommun är ett pyttelitet företag i relation med de ovan nämnda, som klarat sin företagskultur i generationer. Nej, det är ett påstående utan grund.

En ny, homogen organisationskultur är precis vad Vimmerby behöver. Kommunala bolag och förvaltningar måste hitta en ny homogenitet. Vimmerby kommun är i brukarens/kundens öga ett och samma. Vi ska prata på samma sätt och lyssna på samma sätt.
Och då krävs det att vi bygger om. Att vi lägger pusslet på nytt.
Jag vet också att ska man förändra måste man förändra på chefsnivå och i mellanlagret. Ute i organisationen gör folk det man oftast alltid gör; ett bra arbete.
Det som begränsar ett bra arbete på golvet är ofta att chefer, överchefer och politiker sätter begränsningar. Kalla det gärna att man lyfter bort det spontana hjärtat, den intuitiva känsla av hur arbetet ska utföras, som man har nära, och i direkt kontakt med, brukaren.
Jag har tillbringat 15 år som löntagare, och 25 år som företagare. Jag har sett dåliga ledare både underifrån och ovanifrån. Jag har i rättvisans namn också sett folk på golvet som dagligen önskade sig någon annanstans och hamnat helt fel. Men lejonparten gör,vill göra, ett bra jobb.
Dåliga ledare, dåliga, trötta och ambitionsfattiga chefer, på vilken nivå de än är, måste fortbilda sig, förändra sig eller byta jobb om vi ska klara förändringsarbetet i Vimmerby.
Jag tror att vi politiker får vara ganska tuffa i våra beslut framöver om vi ska vända upp Vimmerby till att bli en framgångsrik organisation, en framgångsrik kommun.
Det vi haft fram till nu har vi prövat så till den grad att vi konserverat vårt sätt att arbeta.
Utredarna pratar mellan raderna om en kommunorganisation som fastnat, som saknar mål och strategi, som saknar styrmodeller, som saknar framåtanda och framtidssyn.
Vi har många bra medarbetare att bygga en ny kultur på och omkring.
Men vi kommer att behöva nya, som kommer in med nya ögon och med en stark vilja att samverka och utveckla.
Min erfarenhet är att det man vet ska man inte vänta på.
I min 25-åriga lärlingsperiod som företagare drog jag på nödvändiga beslut, väntade, malde, ältade...bara för att jag trodde jag skulle slippa det obehagliga,...kanske skulle ordna sig, det skulle säkert dyka upp nått...jag kanske tänker fel...nej, jag väntar...
I backspegeln kan jag se att detta väntande skapade stora kostnader. Och mänskligt lidande.
Det absolut bästa receptet är att när man vet nåt, agerar man direkt.
Sedan jag tillträdde har jag inte känt mig fullt kompetent i den kommunala organisationen. Jag har gått mycket på magkänsla, intuition och kreativitet. I och för sig har jag alltid arbetat så. Och jag stöder mig mycket på vår kompetenta kommunchef, vars erfarenhet jag värdesätter. Runt om i stadshuset sitter också mycket kunskap, och många delger mig den med glatt och öppet sinne.
Samtidigt läser jag på i hög hastighet. Jag slukar SKL-material, lagar och bestämmelser, debattinlägg och politik. Jag märker att jag bygger allt mer kunskap om det kommunala uppdraget och det slår mig gång efter annan att kommunkoncernen och en företagsorganisation arbetar efter lika principer. Det är faktiskt mer som förenar än skiljer.
Men att förfäkta idéer utan reell kunskap är svårt. Jag kunde alltid bedömma journalistiska prestationer i mitt civila jobb, eftersom jag själv varit journalist.
Slutsatsen är att om politikerna ska ta rätt beslut i framtidens Vimmerby måste det finns en relevant, stödjande, kompetent förvaltning som har förmåga att lägga förslag och idéer på ständiga förbättringar. Underbyggda av erfarenheter från fronten, från den operativa verksamheten.
Den får man inte främja sig ifrån.

Nu har vi politiker, som alltid tycks veta för lite på grund av för lite proaktivitet i förvaltningarna, fått ett antal expertutlåtande i form av utredningar. Gjorda av både revisorer och utredare.
Nya utredningar har också beställts. Man kan tycka att det är många sådana nu, men ska vi ta ett grepp om kommunen måste vi har underlag, gjorda av experter.
De har trillat in ett efter ett nu. Fler kommer som sagt.
När utredningarna kommer finns ingen anledning att vänta.
Nu ska informationen ut brett i politiken, förslag ska formas och beslut tas.
Dom besluten bör ske i kommunstyrelsen i januari.
Sannolikheten är stort att förändringen kommer att bli rejäl.

Budgetanförande inför 2012-2013

2011-12-01T09:42:00.000+01:00

Publicerar här budgetanförandet inför 2012-2013, som hölls för kommunfullmäktige 2011-11-28:

Ordförande, fullmäktigeledamöter;

När vi nu lägger fram Vimmerby kommuns första 2-årsbudget är det med stor vånda.

Här finns effektiviseringar och minskande resurser med över 20 miljoner kronor.

Det är aldrig lätt att krympa verksamheter, ändra i organisationer, bryta invanda mönster och vägar.

Men i vårt fall är det alldeles nödvändigt och jag vill inledningsvis påpeka att det är relativt lätt att för oss ikväll att klubba igenom en budget – det svåra kommer under de kommande 24 månaderna, att se till att den verkligen uppfylls.

Jag hoppas och tror att vi alla i den här församlingen inser hur viktigt det är att vi gör allt för att budgeten ska efterlevas

Det spås att vi 2012 kommer in i en situation av avmattning, samtidigt med kostnadsökningar.

BNP-tillväxten i Sverige beräknas bara bli 1,8 procent 2012, en rejäl nedväxling mot 2011.

Svensk ekonomi tappar nu fart tror SKL i sitt utredningsmaterial. Svenska statsobligationsräntor har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktiemarknaden är allt mer volatil. Företagen blir mindre investeringsvilliga, ersätter inte vakanser och bemanningsföretagen är återigen i ropet.

På Ljunghälls i Södra Vi är över 50 av de drygt 400 anställa tillfälligt anställda, d.v.s har korta varseltider. Beredskap för omställning är hög.

Vi har nyligen mätt upp 430 företag i kommunen, en undersökning som ska presenteras för kommunstyrelsen i morgon tisdag.

Den visar att ca 400 jobb i Vimmerby är extremt konjunkturkänsliga. Dessa jobb finns i företagen där effektiviteten är låg och där ägare eller finansiella institutioner håller företagen levande.

Det är ett fenomen som inträffar i småföretag över konjunkturcyklar; ägarna vill inte släppa sin personal utan hellre rida ut stormen med låg eller negativ lönsamhet.

Just det förhållningssättet gör att en lågkonjunktur inte slår så hårt en kommun med många småföretag. Fler drar lasset. I Vimmerby finns en mix av företag, men vi har fem som vart och ett ha fler än 100 anställda och de står för 35 % av jobben.

Vimmerby har också flera svaga branscher.

Vi satsar på besöksnäringen men vi ser att den inte är tillräckligt stark. Den tillhör en av våra minst lönsamma branscher och har i relation till andra branscher inte många anställda.

Ariella näringar, dit exempelvis Åbro tillhör, är däremot starka. Också detaljhandeln i Vimmerby visade 2010 upp bra siffror.

Vi ser också att verkstadsindustrin står för de flesta jobben i Vimmerby fortfarande, men andra mätningar visar att antalet jobb där står still. Besöksnäringen växer snabbare i Vimmerby kommun

Jag får anledning at återkomma med denna presentation i fullmäktige i januari.

Vimmerbys arbetslöshet

Vi tror att läget på arbetsmarknaden kommer att försämras både i Sverige, i länet och Vimmerby 2012. Det innebär i så fall påfrestningar för de totala skatteintäkterna. Vår budget riskerar urholkas.

Vi har relativt låg arbetslöshet idag i kommunen men vi vet att varsel kommer att verkställas nästa år.

Ungdomarna har en mycket hög arbetslöshet och än värre är det för utrikes födda ungdomar.

112 högskolestuderande finns på Vimmerby Lärcenter, varav de flesta är flickor.

Vimmerby behöver fler högskoleplatser. Hultsfred har 400 och ett samarbete med Hultsfred , Linköpings Universitet och Linnéuniversitet kring högskoleutbildningar förlagda till Vimmerby skulle öka möjligheten för unga att bo kvar. Jag anser att det är en prioriterad fråga för de kommande budgetåren. Högskoleplatser är politik för befolkningstillväxt.

Kostnadsökningar är en annan fara. Vi vet inte vad lönerörelsen ger men vi anser inte att vi kan kompensera ökade lönekostnader med ökade taxor och ökat skatteuttag. Till viss del kan taxor justeras, men det täcker sällan allt.

Får vi ökade lönekostnader är en minskning av antalet medarbetare enda lösningen. Få får göra mer för att skapa underlag för ökat löneuttag. Ökade taxor och ökad skatt innebär i realiteten minskningar; man bygger mindre, etablerar sig inte och flyttar.

Dåligt utgångsläge

Till vår fördel ska sägas att statens finanser och många av våra stora kommuners finanser är i gott skick. Det betyder att vi är färre kommuner som behöver hållas under armarna av staten.

SKL skriver att ”i den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar ” och man avser då staten. Inte de tio kommuner varav Vimmerby är en. 280 kommuner redovisade vinst, Vimmerby var en av dem som redovisade förlust.

För oss gäller ekonomisanering i allra högsta grad.

De goda åren för övriga Sverige 2009 och 2010 gick Vimmerby förbi på grund av en rad olyckliga beslut, bland annat avtalspensioner, mark- och fastighetsaffärer och en relativt ineffektiv kommunal ledning.

Att Vimmerby kommun klarade sig undan hjälpligt 2010 berodde på ett statligt konjunkturstöd, som dock inte användes för att bibehålla kärnverksamheter i omsorg och skola, utan till andra underskott.

När nu tidigare vinstgivande kommuner befarar stora neddragningar 2012 förstår alla hur det blir i Vimmerby kommun, som inte tidigare har någon vinst.

Kommunen har de senaste tio åren haft ett negativt resultat i fem år och endast två år med rimligt bra resultat.

Sammantaget på tio år har Vimmerby kommun ett plusresultat på ca 36-38 miljoner kronor, det borde legat på 100-150 miljoner kronor. De fyra senaste åren är den upparbetade förlusten 9,4 Mnkr kronor.

Statens balanskrav säger att vi inte får gå minus ett år till, tvärtom krävs det att vi ska hämta hem alla förlustår snabbt.

Revisorerna har också under dessa år gjort påpekanden som inte efterlevts fullt ut. Det är viktigt att vi politiker tar revisorernas anmärkningar på allvar och beslutar genomföra detb förändringsarbete, de kursändringar som krävs.

I jämförelse har Åtvidabergs kommun med 11.500 invånare under de tre senaste åren ungefär 30 Mnkr i vinst per år. Pengar som uteslutande gått till amorteringar.

Risk för urholkning

Vår budget 2012 som í bästa fall ger oss ett överskott på över 40 miljoner kronor vet vi redan nu kommer att urholkas

- Den minskade räntan på pensionerna måste ersättas. Det kan röra sig om ca 5 Mnkr som måste tas ur resultat.

- Vi har åtaganden i lokaler som kan kosta oss över en miljon nästa år.

- Det kan komma kostnader för omorganisation av verksamheter som vi inte känner idag.

- Skattekraften kan minska. Minskar vi med 50 invånare betyder det 2 Mnkr minus.

- Vi kommer att bygga två äldreboende och en förskola, räntekostnaderna för dessa är första året omkring 5 Mnkr med dagens ränta.

- Minskande elevantal i gymnasiet kan ge ökade interkommunala kostnader.

- Om arbetslösheten skenar, vad händer då med försörjningsstödet?

- Hur utvecklas våra LSS-kostnader? Hur effektivt kan vi organisera våra välfärdstjänster?

Listan kan göras lång…

Vi bygger upp skuldportföljen

För dörren står en rad investeringar under budgetperioden. Vimmerby har inte lyckats underhålla sina fastigheter, vare sig skolor eller äldreboenden. Vi har heller inte lyckats underhålla våra gator och vägar. Dessutom ska vi bygga två äldreboenden i egen regi samt en förskola.

Vi måste också skapa industrimark tillrimlig kostnad så företag kan växa i vår kommun. Vi måste skapa alternativa tomterbjudande så folk kan och vill bosätta sig här.

Det innebär enorma åtaganden och det några år efter det att 100-miljonersinvesteringen på Gymnasieskolan gjordes med hjälp av en skattehöjning.

Löftet då var att skattehöjningen skulle skapa amorteringsutrymmen. Så blev det inte. Skälet var att budgeten i nämnderna inte kunde hållas.

När vi nu lägger en budget med ett överskott på över 40 Mnkr är det i avsikt att sanera ekonomi och återskapa en god kommunal ekonomi. Överskottet MÅSTE bli verklighet!

För att förstå hur viktigt det är att det verkligen blir det överskott vi budgeterar, hur viktigt det är att alla nämnder och nämndförvaltningar efterlever sin budget , vill jag påminna om att skuldberget Vimmerby har måstevi klara av att amortera .

Gör vi allt vi ska och räknar in Vimmerby Energis satsningar och skulder likväl som Vimarhems närmar sig Vimmerby kommun en total skuldportfölj på 1 miljard kronor.

Visst, här finns värden också men värden är förgängliga. Hur länge är Vimarhems hyresfastigheter värda sitt pris? Redan idag är marknadsvärdet långt under byggkostnaden.

En miljard i skuld - Det betyder drygt 60 000 i skuld per kommuninvånare. Det här är Nordeas, kommunens nuvarande bank, bilder över skuldläget.

Vi närmar oss också toppskiktet av de mest belånade kommunerna räknat per invånare. När man flyttar in i Vimmerby ökar skuldpåsen. Likväl som våra medborgares skulder ökar när folk flyttar härifrån.

I det fall vi inte lyckas med vår budgetsanering kommer vi att stå utanför finansdepartementet med mössan för då behöver vi akut hjälp.

Jag kan inte nog understryka, från denna talarstol och i kommunstyrelsen, vilket allvarligt läge vi står inför.

Så låt oss göra en stor ansträngning att klamra upp på fast mark medan vi har näsan över vattnet.

Våra skulder ska givetvis ställas mot våra tillgångar; fastigheter, skog och mark men det är helt klart en alarmerande utveckling och de kommande åren får vi vara beredda på att ta våra överskott till amorteringar.

Vändning

Vimmerby kommun står nu i en vändpunkt. Det är inte för inte som det ligger en så kraftigt decimerad budget med så störa effektiviseringar.

Vi har ett surt äpple att bita i men det är inte svårt att se att det är nödvändigt.

Svensk Kommunrating publicerar i dagarna en artikel där de granskat Vimmerby tiden 2006-2010.

Rubriken för Vimmerby är "I väntan på politisk beslutsförmåga". Det är en tuff rubrik men det är deras bedömning. Vimmerby låg på C -nivå i förra analysen, nu är man på väg att tappa det betyget. Återstående betyg är D – lägre kan man inte komma.

Den vändning vi vill göra i Vimmerby innefattar inte bara en generell effektivisering av verksamheten. Utan också en förändring av hur vi gör saker och ting i kommunförvaltningen. En ny kultur måste skapas, en ny styrmodell och ett nytt resursfördelningssystem.

Det vi jobbar med nu är att skapa et resursfördelningssystem som tar hänsyn till hur många elever vi har, hur många omsorgstagare vi har, hur många förskolebarn vi har – i realtid.

Det måste bli slut på anslagsfinansieringen och kärnverksamheterna måste få de pengar de behöver baserat på individnivå.

För att klara detta måste man vara säker på att ha en effektiv organisation, rätt styrmodeller, gemensam syn mellan förvaltningschefer och en trygghet i att kommunikationskanaler till den operativa personalen i verksamheten finns och fungerar.

Vi ser att vår förskoleverksamhet 2010 kostade mer än exempelvis Hultsfreds, räknat per barn. Kostnaderna för gymnasiet måste också komma ned i nivå med jämförelsetalen.

Vi ser att vår omsorg ligger bra till när det gäller kostnader för äldre med funktionsnedsättning.

Men har en hel del kvar att göra när det gäller delavsnitt inom äldreomsorgen. Kostnaden för hemtjänsten är i Vimmerby kommun 201.391 kronor per vårdtagare medan Hultsfred, med samma geografiska struktur har en kostnad på 141.634 kronor, alltså avsevärt lägre.

Också inom ordinärt boende ligger kostnaden högt. Vi toppar listorna i länet tillsammans med Borgholm. Mönsterås klarar sina kostnader på 88.434 kronor per vårdtagare vilket är nära nog en tredjedel av Vimmerbys kostnader. Här vet vi att omsorgen har ett arbete att göra.

Och jämför vi med alla svenska kommuner mellan 15.000 och 20.000 invånare ligger Vimmerby över snittet i kostnader för sin verksamhet.

Detta vet jag att Omsorgen kommer att se över också 2012.

När det gäller socialnämndens verksamhetsområde är det fortfarande ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder som kostar mer än exempelvis Hultsfred. Men här noterar vi att man är på rätt väg och nämnden påverkas givetvis av konjunkturläge.

Ljuset i tunneln

Det finns en del positiva faktorer som kan påverka Vimmerby kommuns ekonomi positivt:

1) Alliansregeringen är välbeställd och staten har en stabil ekonomi. Det möjliggör för statliga stimulanser.

2) Ett nytt utjämningssystem föreslås. Det skulle ge Vimmerby kommun minst en halv miljon mer än idag.

3) Vår besöksnäring tjänar inga pengar, dock satsar Astrid Lindgrens Värld. I deras framtida satsningar ligger ett ökat besöksantal. Det skapar ökade möjligheter till inflyttning och arbetstillfällen inom både byggsektorn och besöksnäringen. Vi har en stark ariell näring och hyfsat stark verkstad.

4) En stabil kommunledning, där en ny kommunchef och kommunstyrelse kan skapa förutsättningar för kulturförändring och en effektivisering i kommunkoncernen.

5) En ny näringslivsenhet som kan hjälpa näringslivet att ta ökad del av offentliga medel till exempel.

6) En ny turistorganisation med uppdrag att utveckla ”Sveriges mest lekfulla destination”.

7) En fortsatt satsning på infrastruktur och en utveckling av ett forskningskluster i samarbete med universiteten.

Det Vimmerby kommun behöver är politisk stabilitet och en effektiv kommunorganisation.

Målet är att ge varje förvaltning långsiktiga Måldokument att styra efter för att sakta men säkert ta sig

tillbaka till en god kommunal hushållning.

Jag yrkar bifall till den liggande budgeten och höjer samtidigt ett varningens finger; minskas den totala

ramen så drar vi ut på sparprocesser under hela deccenniet i de kommunala välfärdstjänsterna.

Vi gör alla vi har omsorg om en björntjänst!

Vi säger då att vi vill ta osthyveln, vi vill att det ständigt ska ligga sparbeting hängande över er, vi vill att ni

varje nytt år ska ha nya besparingar att ta ställning till.

Bifalles budgeten så säger vi:

Låt oss ta ett rejält grepp och återställa ordningen, låt oss ge det vinglande stenblocket en rejäl knuff så

det lägger sig tillrätta och stabiliserar sig.

Först därefter, kanske redan 2014-2015, kan vi satsa på tillväxt och jag hoppas att när jag står här inför

nästa 2-årsbudget kunna presentera de satsningar vi då vill göra inom våra kärnverksamheter.

Och att vi då ska ha råd.

Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Röstningen utföll så att Kommunfullmäktige sa ja till Alliansens budgetförslag för 2012-2013.

Bonusläsning: Ett inslag på Näringsbloggen...

2011-11-27T16:46:00.000+01:00

Denna söndag inleder jag med bonusmaterial:

Jag fick möjligheten att beskriva Vimmerbys satsning på Vimmerby Concept Park på Näringsdepartentets blogg. Det är ett försök att beskriva hur man kan bygga industrijobb i en småstad kring en författarinna. Läs det gärna på följande länk:

http://www.naringsbloggen.se/innovation/gastbloggare/kan-man-skapa-en-industri-runt-en-forfattarinna/

Måndag kväll, med början kl 17.00 startar budgetdebatten i Vimmerbys kommunfullmäktige (stadshuset, ingång baksidan).

Eftersom det är två år till nästa gång tycker jag du ska komma. Det är min första budget, men den är historiskt på ett annat sätt; den löper över två år och ska ge utrymme för visionsarbete och arbete med målstyrning nästa år. Det ser jag fram emot.

Jag ska inte föregå budgetdebatten med att publicera mitt anförande. Jag hoppas kunna sammanfatta något av det i nästa söndagskrönika.

Veckan som gått har varit spännande:

Måndag: En lite stökig Företagsfrukost har jag hört, (var själv inte där denna gång), när diskussionen om industrimark kom upp. Här lite info: Krönsmon har vi planlagt men marken blir för dyr att göra byggklar. Den kan bli billigare om vi kan anv'ända gruset där till andra byggen under tiden.

Därför satsar vi nu på en mark öster om Arla, alldeles vid rondelen. Det har tagit tid (augusti till nu) att få fram förhandlingsunderlag för först ska ägarna kontaktas, därefter ska geologisk undersökning göras, det ska provgrävas med grävmaskin ett antal hål, därefter ska möjliga tomter ritas in för beräkning av byggbara områden och därefter ska ett priserbjudande ges i förhandling. Vi står nu strax färdiga att komma i ett skarpt läge. Om vi lyckas komma överens är marken tillgänglig direkt eftersom den en gång är planerad. Då är det bara att börja jobba med den. På Älåkra är det meningen att tung industri ska placeras.

Industriområdet Östra Ceos finns investeringspengar till så där kan vi börja så fort detaljplanen är antagen. Där blir dock mark enbart för småindustri, hantverk och handel.

I mitten på veckan möttes Näringslivsrådet för första gången. och det blev ett givande möte där vi diskuterade arbetsformerna och kommande möten. Jag kunde berätta att det nu är nära att Vimmerby har sin nye näringslivschef på plats.

Torsdag-Fredag: I Vingåker hamnade nätverket av kommunalråd under torsdagen och fredagen i regi av Linköpings Universitet. Båsenberga Hotell och Konferens var en fin upplevelse och synd bara att det inte var sommar, för då kunde man spelat några hål på den fina golfbanan som ligger invid.

Det här nätverket är guld värt; ett 20-tal kommunstyrelseordföranden av olika partifärg träffas för att lära nytt, utbyta erfarenheter och skapa kontakter. Återigen var det en bra träff, denna gång diskuterades ledarskapsrollen, jobbet tillsammans med kommunchefen och andra ledningspersoner, jobbet i kommunstyrelsen etc. Mycket intressant att lyssna på andras erfarenheter.

Nästa vecka blir en tuff vecka.

På programmet står presidie, näringslivsmöten och kommunfullmäktige måndag, kommunstyrelsen tisdag, industriråd och gruppstyrelse onsdag, regionmöte i Oskarshamn torsdag och stämma i Vimmerby kommunala fastighetsbolag fredag för att nämna några saker denna spännande vecka.

Konstaterar att jag har många bollar i luften nu.

Ungefär IKEAs bollhav men upp och ner...

Jag får plocka ned dem en och en och lägga band på frustrationen att allt tar sin tid.

Håller på att lära mig alla bestämmelser offentlig förvaltning har att ta hänsyn till.

Det är regelverket som tar det mesta av tiden, tyvärr.

Men kan ni fatta - denna utmaning är fortfarande enormt spännande och rolig!

Framtidsfrågor här, och framtidskommision där...

2011-11-20T13:31:00.003+01:00

Har precis sammanställt ett debattinlägg om framtida privat äldreomsorg till Vimmerby Tidning. Det får ni förhoppningsvis läsa om i lokaltidningen i veckan. Och nu bloggen, denna mulna söndagseftermiddag i november.

Regeringen har tillsatt en Framtidskommission. Förutom de fyra partiledarna i Alliansen finns tio personer från näringsliv, forskning, samhälle, sjukvård och universitet i kommisionen.
Det är fyra utmaningar kommisionen ska titta på, varje partiledare får som sitt huvuduppdrag att följa en utmaning.
Statsminister Fredrik Reinfelt: Hur kommer demografin att se ut i framtiden? Livets faser ser annorlunda ut än för 50 år sedan; vi bler allt fler äldre och vi lever längre. hur förhåller sig den svenska utveckligen till omvärlden? Ska storstäderna fortsätta växa och landsbygden fortsätta avfolkas? Utredningens uppdrag blir att teckna framtidens bild.
Utbildningsminister Jan Björklund: Integration, jämställdhet, demokrati och delaktighet är den andra framtidsutmaningen. Hur ska kompetensen vara hos de som bor i framtidens Sverige? Hur ska vi bättre kunna tillvara ta kraften hos alla som bor i Sverige?
Näringsminister Annie Lööf: Hur kan Sverige med hållbar tillväxt utvecklas mot en grön ekonomi? Utveckling och integration ska bidra till att lösa samhällsproblem. Vad finns för utmaningar för vår miljö och vårt klimat i framtiden?
Socialminster Göran Hägglund: Den fjärde framtidsutmaningen handlar om rättvisa, sammanhållning och hur vi lägger grund för ett inkluderande samhälle.
Senast i mars 2013 ska en rapport ligga framme som beskriver Sveriges utmaningar.

Jag funderar givetvis på hur detta skulle kunna omsättas i Vimmerby kommun? Kan vi skapa en Framtidskommission lokalt här, och lista upp ett antal framtidsfrågor?
Även om kommunen inte har tillgång till samma kompetens som regeringen, så har vi ändå väldigt många bra tänkare i vårt lokalsamhälle och säkert lika många bra idéer.
Det är viktigt att alla som vill engagera sig kommer till tals i det visionsarbetet "Vimmerby 2022" vi vill dra igång 2012, det första året i historien som Vimmerby kommun slipper ägna nio månader åt att formulera en årsbudget.
Det är en möjlighet att inte en klar struktur för arbetet har snickrats ihop för det skapar ett vidare synfält för alla som vill delta.
Personligen tänker jag mig följande:
Januari: Gruppledarna i fullmäktige får uppdraget att starta upp diskussioner kring "Vimmerby 2022" i sina grupper. Förslagsvis tar man utgångspunkt i verksamhetsområden: äldreomsorg, social omsorg, barn- och utbildning, kultur- och fritid, kommunala servicefunktioner som gata&park, el & va, bostadsförsörjning men också kommunstyrelsefunktioner som infrastruktur, besöksnäring, turism, näringslivspolitik, landsbygdsutveckling och allt som innefattas i översiktsplanen med mera.
Februari-Maj: Diskussion pågår och de politiska grupperna tar in idéer och synpunkter från en rad olika intresseorganisationer i samhället; fackliga organisationer, branschorganisationer, särintressen, föreningsliv, etc.
Juni: Kortfattade, enkelt formulerade måldokument tas fram för varje verksamhetsområde. De skrivs ned av respektive parti.
Augusti-september: Allianspartierna diskuterar kring sina olika måldokument och försöker hitta bilder av framtiden de kan dela.
Oktober: Alliansmajoriteten har gemensamt författade preliminära måldokument för Vimmerby 2022, kompletterade med partiunika mål för en mer djupgående målbild.
November-December: Måldokumenten är föremål för en allmän debatt och slutformuleringar sker före jul 2012.
Januari 2013: Måldokumenten ligger till grund för partiernas prioriteringar i det budgetarbete som startar upp för åren 2014-2015.
Måldokumenten blir också viktiga signaler till tjänstemännen i alla förvaltningar; här får man den politiska samsynen kring hur Vimmerby ska utvecklas tio år fram och var de politiska prioriteringarna finns. Och här får man bakgrunden till att anslagen ser ut som de gör i tvåårsbudgeten 2014-2015.

Frågan är givetvis: vad har de lokala partierna i kommunen för resurser att se in i framtiden, att se trender och tendenser, att se utveckling?
Svaret är: ganska goda. Vi får alla en strid ström av information från våra partihögkvarter, vi uppvaktas av i stort sett alla branscher, och lobbyister och särintressen pumpar in information i de politiska systemet som via dagens snabba kanaler tar sig ut till de enskilda politikerna i Vimmebry.
Problemet är inte mängden information, det är istället möjligheten.
Problemet är bristen på tid.
Fritidspolitik är även i en liten kommun som Vimmerby 20 timmar i veckan för de som också sitter i nämnder och man ska hinna ta del av mesta möjliga.
Just därför är tvåårsbudgeten bra. Vi kan ägna oss helt åt framtidsfrågorna nästa år och jag hoppas att bara detta faktum ska leda till en positiv utveckling av Vimmerby kommun.
Du som läsare är mycket välkommen att dela med dig av dina tankar.

Snart två viktiga näringslivsmöten

2011-11-13T15:52:00.000+01:00

Svenskt Näringsliv mäter företagsklimatet överlag plus fakta från Statistiska Centralbyrån som befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter, men också exempelvis infrastruktur såsom närheten till aktiv flygplats. Vimmerby plats är ca 220 av 290.I den undersökningen kan kanske Vimmerby nå en position bland de 25 bästa, utsikterna att få lönsamhet i en aktiv flygplats är mycket små just nu och det tar ned vårt betyg.
I SKL:s egen undersökning, kallad Insikt, är det bara företagare som haft kontakt med kommunens tjänstemän som fått svara. De som svarat har haft kontakt med brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, serveringstillstånd och miljö/byggärenden. Vimmerbys plats här är 14 av 166 deltagande kommuner. NKI, nöjd-kund-index var hela 73, vinnande kommun hade 81, genomsnittet är 66.
Jag kan konstatera en sak: Vimmerby kommuns myndighetsutövare tillhör, efter Mönsterås (10:e plats) de bästa i länet.
Om det alltid varit så - detta är SKL:s första undersökning - låter jag vara osagt. Men klart är att våra myndighetsutövare uppnått den positionen nu och det är jag enormt glad över. Också att vi ska nå första platsen inom några år.
Målsättningen är då bland de 25 bästa kommunerna i Näringslivsrankningen och den bästa i Myndighetsrankingen.

Varför då? Svaret är enkelt; ett gott näringslivsklimat smörjer näringingslivet i kommunen. När vi nu kallat 19 personer till ett Näringslivsråd (23/11) och 9 personer till ett Industriråd (30/11) är det inte en enda som sagt; jag vill inte vara med.
Att alla vill vara med säger en hel del om näringslivets eget engagemang; de vill samarbeta, de vill upprätta relationer, de vill ha ett bra tillväxtklimat i Vimmerby kommun!
Det är klarlagt att inget företag väljer att etablera sig där infrastrukturen är outvecklad och där näringslivsklimatet är dåligt. Vi jobbar med båda incitamenten.
Det är också klarlagt att inget irriterar näringslivet så mycket som en ineffektiv kommunal verksamhet och myndighetsutövning.
Det är därför viktigt att Vimmerby kommun arbetar strategiskt med sina näringslivsfrågor. De är ju ganska enkla på papperet - men i vardagsarbetet krävs det mycket och det handlar om person.

Ska kommunens tjänstemän vara pedagoger?
Ja, jag tycker att man måste ha ett pedagogiskt och socialt handlag. Det räcker inte med att vara yrkeskompetent i något enda yrke där man är i kontakt med andra människor. Man måste också vara socialt kompetent.
Den tiden när länsman, patron eller skolläraren handlade fel rent sakligt, men det blev ändå "rätt" på grund av en auktoritär hållning och därmed en given respekt från allmogen är för länge sedan förbi. Den tid då titlar ingav respekt är också borta. Det ges ingen större respekt till varken landstingsråd, lantmästare, överläkare, kommunchef eller direktör just enbart på grund av titeln, eller att titeln signalerar en viss inhämtad kunskap; relationen och respekten vinns genom ett socialt och pedagogiskt handlag som ändå kan vara bestämt och sakligt, men framförallt utgår från en ömsesidig förståelse för varandras roller.
Det är alltid sändaren som har ansvar för att mottagaren förstår. Det är bara riktigt gamla människor som skyller på sig själva för att de inte förstår vad den unge doktorn från Polen säger. De gamla är ju vana, och uppfostrade till ödmjukhet, att de själva ta på sig skulden. Men det är faktiskt läkaren som ska lägga vinn om att patienten har förstått allt han eller hon sagt.
En gammal människa ska inte behöva beklaga sig över att inte förstå allt; kan man uppfinna elektriska flugsmällare borde man kunna uppfinna språk, texter och människor med förmåga att förklara så gamla förstår. Eller också är en MP3-spelare med bara en knapp inte menad för äldre; de ska se till att deras gamla kasettbandspelare håller livet ut...

Sålunda, enligt detta resonemang, ligger det på alla myndigheters och dess representanters ansvar att se till att alla förstått budskapet, och hur ska det kunna förstås utan en respektfull och bra relation i botten? Hur ska det förstås om den mottagande parten misstänker att myndighetspersonen medvetet misstolkar, gör en egen tolkning eller medvetet undviker att kontrollera att budskapet tagits emot?
Nej, den myndighetsutövaren må vara den mest kompetenta på jorden. Men jobbet ska han eller hon inte ha, förrän man kompletterat med elementa i kommunikation, socialt samspel och förmåga till inlevelse och förståelse för sin motpart. Verkligheten kommer också före teorin. Allt vänder inte, allt sker inte bara för att myndighetsutövaren tyckt något. Det handlar om att skapa en gemensam aktion, en samsyn.
Med allt detta som bakgrund förstår ni att jag är väldigt nöjd med 14:e platsen och kan vi nå dit bör vi också kunna nå 1:a platsen när SKL om två år gör om undersökningen, speciellt med tanke på att vi vet vilka egenskaper våra myndighetsutövare ska besitta.

Näringslivsstrategin i Vimmerby kommun ligger på korrektur. Båda näringsråden ska titta på den, också kommunstyrelsen som har ansvar för frågan.
Vimmerby har alla förutsättningar till ett växande näringsliv. Mark till överkomligt pris måste fram, det jobbar vi intensivt med just nu; både Ceos, Älåkra och Krönsmon, liksom attraktiv tomtmark i olika lägen att bygga villor på. Vimarhems satsningar är unika, inte många kommunala bostadsbolag bygger i princip vart tredje år och bygger så snyggt som Vimarhem gör. Vimarhems verksamhet är viktig för kommunen, framförallt när läget är sådant att privata byggherrar har svårt att få nybbygnationer att gå ihop.

Det har nu gått tio månader sedan jag tillrädde som kommunalråd. Kunskapen om de kommunala verksamheterna ökar men jag är inte i närheten av de mål jag satte avseende besök på kommunala verksamheter och ute i näringslivet.
Mängder av tid har gått åt att se till att all information når politikerna, samt att sortera tusentals frågor i högarna oviktiga och viktiga, gammal surdeg och ny, katastroffråga och nysatsning.
Med de tre högarna nysatsning, ny fråga och viktig fråga är de fantastiskt roligt att jobba.
Men med frågorna (alla gamla) i högarna gammal surdeg och katastroffråga är det ibland till synes omöjliga frågor som uppenbarar sig. Här måste man tillsätta utredningar för att ta fram hur frågorna egentligen skötts och om det skett enligt regelverket. Jag är mycket förvånad över kvaliten i handhavandet och också förvånad över att det kunnat ske med den bevakning som finns i kommunen.
Hur exempelvis man kunnat underlåta att skriva hyreskontrakt med en hyresgäst till exempel, och låtit åren gå? Vi måste gå till botten med sådant, om inte annat för att sjävrespekten ska bestå i stadshuset.
Revisorerna är aktiva, och genomlyser nu verksamhet efter verksamhet. Det är bra.
I högen "oviktiga" frågor trodde jag att det skulle bli en hel del. Men när man lagt en fråga där så finner man snart att den får lyftas ur högen och tas som viktig, trots allt. Allt blir viktigt och är viktigt, även de samtal man får på stan och i butiken.
Människors frågor är alltid viktiga. Olika tyngd, ja. Men alltid viktiga.
Omväxlande jobb? Ja.
Och fortfarande väldigt stimulerande!

Kan du sätta dig i en annans stol..?

2011-11-06T15:30:00.001+01:00

Jag har under nära 30 år försörjt mig genom att ständigt fundera kring, lära ut och utöva kundservice.Det har medfört att jag impregnerats av något jag vill kalla för "kundkänslighet".
Jag är oerhört känslig.
För att inte säga överkänslig.
Jag kan knappt besöka en restaurang, en bilaffär, ett hotell, ett sjukhus, ett äldreboende eller en affär för att inte hitta minst tio idéer kring hur de kan utveckla sin kundkänsla.
Jag finner många gånger mer nöje i att granska medarbetare i en butik; hur de rör sig, tar kontakt, arbetar med sina kunder än att själv göra några inköp.
Jag förvånas inte över att det överlag är så bristfälligt.
Det är nämligen ett väldigt svårt jobb.
Det jag förvånas över är att så enormt många människor i dessa yrken inte får den feedback, den inre motiviation och den glädje det innebär att skapa kundtillfredsställese.
Det finns inget säkrare och mer roligt sätt att nå tillväxt - i vilken bransch det än är - än att producera verksamhet som skapar nöjda kunder.
Inte bara nöjda till 100 procent, utan till 105 procent eftersom vi också vill att de ska prata om sin nöjda relation med andra, och då räcker det inte att bara vara nöjd utan man måste vara mer än nöjd för att det ska bli ett samtalsämne med andra människor.
Alla läsare förstår vad just detta kan innebära för tillväxten i den organisationen.
Jag ska inte gå in i någon undervisning här och börja producera en verktygslåda.
Skälet till att jag tar upp det är att den offentliga sektorn, exempelvis en kommun, är utmaning i ämnet och just nu sitter jag som kommunalråd.
Det är sant att kommunchefen har största ansvaret för kommunens anställda och att jag nu ger mig in i "den grå dimma", som hon och jag brukar beteckna fältet där vi båda agerar, men faktum är att det är många gånger jag i egen skap av kommunalråd som får samtalen och mailen.
Vi har en överenskommelse kommunchefen och jag, hur vi ska hantera detta faktum att vi båda engageras, och den fungerar bra. En öppen och tolerant attityd där vi tror det bästa om varandra hjälper de flesta arbetsrelationer. Så också vår till nytta för oss båda.

Vari ligger då utmaningarna när det gäller kundkänslighet i den offentliga sektorn?
Jo, de är många.
En del skulle påstå, att eftersom vi har brist på pengar kan vi inte utöva tillräckligt bra kundkänsla i barnomsorg, hemtjänst, äldreomsorg och sjukvård.
Det är fel.
Kundkänsla är inte kollektiv. Kundkänsla är på individnivå. Även den fattigaste organisation har medarbetare med exellent kundkänsla. Den kostar inga reella pengar på sista raden. De resurser den tar är utbildning, positiv feedback, matchning av förebilder, klara mål som kan mätas, etc. Visst har medarbetare med ultimat kundkänsla bättre betalt, men de har också en högre intjäningsförmåga till organisationen eftersom deras arbete håller en betalande kund längre kvar i verksamheten och dessutom bidrar till marknadsföringen. Det sistnämnda inte minst viktigt. Kundkänsla skapar alltid tillväxt, både i omsättning och på sista raden.
Så...en kundkänslig medarbetare är billigare mätt i debet och kredit, än en medarbetare vars arbete inte når upp till 105 procent kundnöjdhet.
Är det samma sak i den offentliga sektorn? Jag vill påstå det i varje fall liknar det, även om vi inte bedriver direkt affärsmässiga verksamheter i barnomsorg, skola och äldreomsorg. Men det finns andra parametrar som mäter "debet och kredit" i dessa verksamheter. Sådom kvalité, antalet klagomål, betygsnitt, etc. På riktigt blir det inte förrän den offentligt drivna verksamheten konkurrensutsatts.

Den absolut viktigaste faktorn för att klara 90 procent av kundnöjdheten är;
- förmågan att till andra utföra uppgiften på samma sätt, och till lika hög kvalité, som uppgiften skulle utförts till dig själv.
De andra 15 procenten är:
- förmågan att läsa in de specifika önskemål din kund kan ha, trots att du inte alls tillhör samma ålder, kön, yrke eller nationalitet, och uppfylla dessa önskemål inom den ram du agerar.
Exempel:
Hur lätt är det för en 19-årig medarbetare att förstå vad en 90-årig människa i äldreomsorg värderar? Jag har varit med om en test av tjugo stycken 19-åringar där ingen hade rätt på frågan vad en 75-årig dam med barnbarn skulle uppskatta mest, när hon kom till ett hotell.
Rätt svar var:
"Att personalen skulle öppna ytterdörren åt mig".
Inte någon av 19-åringarna hade med den saken bland sina tio olika svar. Varför? Enkelt; det är inte relevant i en 19-årings värld och en tonåring är inte per automatik kundkänslig. Även om väldigt många har en naturlig begåvning och är extremt lättlärda.
Just här kommer utbildningen in, träningen, impregneringen av medarbetarna. Är den möjlig att starta impregneringen redan i lågstadiet, för den finns ju många gånger i barnen på förskolan? Hur skolan skulle se ut om skolbarnen hade kundkänslighet som ett ämne på schemat kan vi diskutera vid ett annat tillfälle. Och om det är möjligt att genomföra. Klart är att elevernas attityd till varandra och de vuxna skulle vara annorlunda mot idag om de fick lära sig mer än idag, att sätta sig in i varandras situation. Lära sig inlevelse.
De som arbetat länge i hemtjänsten har impregnerats i kundvård.
Det är jag alldeles säker på. Åtminstonde de som anser att de hamnat i rätt yrke och inte bara har jobbet för brödfödan.
Då är det naturligtvis konstigt att pensionärer ringer och mailar mig och tycker att det är märkligt att de får desserter varje dag i kostleveransen, trots att de inte beställt någon?
Så här tänker då jag:
En gammal människa är uppväxt under umbärande. De är uppfostrade att diska saker. Plastmaterial är för dom dyrbart och beständigt. Därför är det konstigt för dem att de ska slänga förpackningar. De förstår inte slit och slängsamhället, medan en ung människa inte känner till nåt annat.
En gammal människa mår dåligt när de får slänga desserten de inte vill ha, och ännu sämre när organisationen fortsätter pumpa ut desserter i massor. Själva har de ätit härsket flott på smörgåsen under barnaåren och lärt sig som familjeförsörjare att skära bort det lilla möglet på osten för att äta resten. Inget ska förfaras.
De undrar vem som ska betala för kommunens hantering? De undrar var deras pengar tar vägen? De undrar varför det finns så mycket pengar till engångsförpackningar och desserter men inte till annat de behöver...?
Nu råkar jag vara 58 år och också uppfostrad att vara varsam med mat och sånt. Dessutom, som sagt, tränad i kundinsikt. Så jag kan lätt förstå frustrationen hos de gamla, när de säger och skriver:
- Varför, varför, varför går det inte att organisera med kundkänsla fullt ut i en kommun? Vari ligger motståndet? Var finns problemen?

Kommunchefens uppdrag, och jag vet att hon också tycker så och är på god väg i sitt arbete åt det hållet, måste vara att impregnera sin tjänstemannaorganisation med kundkänsla, uppmuntra de som är kreativa, har kundinsikt och utövar exemplarisk kundservice och utbilda de som inte gör det.
I det privata näringslivet är dessa frågor med i anställningsintervjuerna och de som kommit in i organisationen, och ihärdigt fortsätter att göra saker utifrån sitt eget välbefinnande utan hänsyn till kunderna, hamnar snart i situationer de inte bemästrar. Och många gånger hamnar de utanför organisationen, istället för att få uppleva glädjen av att serva nöjda kunder.
Det gäller för alla chefer och ledare att identifiera detta, och åtgärda.
Eftersom jag, och många med mig, har försörjt mig på detta så länge så förstår ni att det privata näringslivet inte heller är exemplarisk i det avseendet.
Här finns åtskilligt att göra och de som gör det finner snart vilken enorm konkurrenskraft det finns i att producera och utveckla kundkänsla.

Jamen, säger ni. Vi har ju ingen annan offentlig sektor att välja på? Vi får ju vår mat och vår service bara från ett ställe. Så är ju den offentliga sektorn, den ska ju sköta allt själv och vi får ta det dåliga med det bra.
Lugn säger jag, den offentliga sektorn är på väg att konkurrensutsättas.
Först då blir allt på riktigt.
Därmed inte sagt att den privata sidan gör det bättre, men själva konkurrenssituationen gör att ditt val som kund får konsekvenser för den som blir bortvald.
Det i sig är kvalitetshöjande.
Jag tror att vi med den inriktningen kan se ljust på de offentliga välfärdstjänsterna i Vimmerby.
Vilken organisation som än uför dem.

Första Strategimötet gav mersmak

2011-10-30T15:27:00.000+01:00

- Vad är visionen?
Sa han och pekade uppfordrande på mig. Tillade:
- Du kan väl inte anlita en landskapsarkitekt förrän du har visionen klar...!
Ikeas VD Thomas Carlzon har en skarp blick när han blir engagerad. Vi har träffats tidigare och mannen med de annars pliriga ögonen och älmhultsdialekten blir lätt engagerad.
Nu ska väl tilläggas att han har... rätt.
Till en del tycker räddaren, destinationsutvecklaren Johan Graffman som snabbt sa:
- Jamen Thomas, turistiskt sett finns det en vision: "Vimmerby, Sveriges mest lekfulla familjedestination".
Tack Johan...Phuu...
Att vi hann att få klar den i alla fall...

Det var fart, samtal, slängar och dängar hit och dit men framförallt uppriktiga meningar, åsikter och goda idéer när Vimmerby kommuns näringslivsenhet arrangerade den första Strategidagen på Astrid Lindgrens Näs.
Vi var nära 80 anmälda.
Och i panelen fanns förutom Thomas Carlzon och Johan Graffman, också Sveriges Ingenjörers Peter Larsson, Gunnar Backman från Svensk Destinationsutveckling, Anders Sczepanski och Göran Felldin från Linköpings universitet samt våra egna Kjell Åke Hansson, Näs och Nils Magnus Angantyr, ALV. Moderator var landshövding Kristina Alsér, en av de vimmerbybor "till hälften i förskingringen" (hon jobbar som ni vet i Växjö men bor kvar här) som lobbar hårdast för vår kommun och hela Småland, för övrigt.
På förmiddag och kväll fick kommunstyrelsens presidie; jag själv, Per-Åke Svensson (c) och Helene Nilsson (s), möjligheter till samtal med samtliga.
Och vi tyckte alla tre att det blen en riktigt bra dag.
Visionen? Jodå, den finns klar för den nya turistorganisationen att börja lansera efter årsskiftet. Vimmerby, Sveriges mest lekfulla destination, är en suverän vision som kan bottna i väldigt mycket i vår kommun, och ge inspeiration och idéer till utveckling av ännu mer.
Men det Thomas nog menade var att kommunen i sig inte hade någon vision. Kommunen som sådan.
Och där han han rätt. Än så länge.
För när jag träffar Thomas igen nästa höst ska han få vår vision svart på vitt.
Hela Vimmerbys politiska armé, från vänster till höger, ska vi sätta i rullning efter årsskiftet för att skapa Vimmerby kommuns Vision 2022. Den ska bestå av ett antal Måldokument för varje enskild nämnd och förvaltning, som sedan ska vägas samman. Även de kommunala bolagen ska ha Måldokument.
Jag hoppas att dessa ska ge en gemensam styrning till svaret på frågan "vad vill vi åskadkomma, vad vill vi vara 2022?"
Jag hoppas att det rödgröna blocket kan ta fram sitt gemensamma och Alliansen sitt gemensamma, och allra först att varje parti kan ta fram sitt eget.
Målsättningen är att väga samman, för vår del, alliansmajoritetens Måldokument och Vision till ett beslut i kommunfullmäktige hösten 2012.
I så fall har vi ett bra underlag för nästa tvåårsbudget, den vi ska börja diskutera våren 2013.

En del av strategidiskussionen på Näs kom att handla om just Innovation, Lek, Design och Kultur som det var mening, men det tuggades också ned till Vision, Målsättning, Vilja, Ambition, Ledarskap, Samsyn, Samarbete och Tillväxt.
Och att vi politiker i kommunen har ett ansvar att ta första stegen, att ta initiativen.
- Vimmerby sitter på en diamant, sa fullmäktiges ordförande Leif Larsson (c) och han sammanfattade nog det alla insåg och anser.
Diamanten är Astrid Lindgrens födelsestad. Det förpliktar, men ger också stora möjligheter.
- Astrid Lindgrens Värld klarar sig själva, de har pengar att själva fixa sin utveckling. Men ni ha en pärla här i Näs som ni kan utveckla och samlas kring. Med Astrid Lindgren har ni stora möjligheter till utveckling, sa Thomas Carlzon.
Och alla, politiker, tjänstemän, företagare insåg att det ligger mycket i detta.
Själv anser jag att Vimmerby ska vara med ekonomiskt i utvecklingen av Astrid Lindgrens Näs, men också Saltkråkan/ALV och Regionförbundet. Näs är till stor nytta för oss samtliga intressenter.

Närmast på dagordningen är nu att styra in resurserna där de ska vara för att skapa samverkan. Turistorganisationen ska formeras med hjälp av Turistbyrån och dess ekonomiska förening, Näs och dess kontakter med varumärkesägare Saltkråkan, Vimmerby Concept Park och dess mentor Linköpings Universitet, samt Vimmerbys Kultur-och Fritidsförvaltning med sitt stora idéella nätverk.
Det kommer att ta några år att jobba in den "destinationsorganisationen" men de kommer att få hjälp av en referensgrupp från destinationsarbetet, så allt hänger ihop. Hjälp kommer också från kommunens blivande Näringslivschef. (Intervjuerna startar nästa vecka), en person som ska vara drivande i organisationen.

För övrigt, i slutet på november sammanträder äntligen Vimmerbys två nya råd: Näringslivsrådet och Industrirådet.
I stadshuset. Där tjänstemän också ingår.
Låt oss börja prata med varandra och kroka arm.
Vimmerby har alla möjligheter att bli bäst på en rad områden!

Brev till er i förskingringen

2011-10-23T10:23:00.000+02:00

Till mina många läsare i förskingringen; Det händer mycket i Vimmerby nu!
Åbro investerar stort och även om det inte blir mer jobb av tillskott av diverse maskiner, så betyder investeringenn att man vill behålla och öka sin konkurrenskraft.
Det är vi glada för i kommunen.
Svensk Tryckgjutning AB, STG; bygger ny högdel för ett stort antal miljoner och här ska nya, stora maskiner in. Maskiner som inte tidigare kunnat få plats. Här blir det nya jobb, alldeles säkert.
Det är vi också glada för i Vimmerby kommun.
Ett stenkast från STG ligger V-Tab AB, som bygger till 2.000 kvm för att få plats med nya, stora pressar och här blir det både omsättningsökning och fler arbetstillfällen. Näringslivsenheten och Vimarhem har tillsammans tagit fram ett erbjudande till de människor som jobbar i de tryckerier V-Tab ska lägga ned på andra orter, och vi hoppas att det erbjudandet ska locka många att flytta med till kommunen. Vi blir glada för en enda familj, men följer ännu fler med så blir vi självfallet ännu gladare! V-Tab behöver yrkesgrupper inom tryckeribranchen.
Detta är bara några exempel - många medelstora och stora företag i Vimmerby söker yrkesutbildad arbetskraft. Säljare, exempelvis, är det många som behöver.

Fler företag ligger i startblocken för att öka. Småföretag vill bygga ut sina befintliga lokaler, andra vill lämna de lokaler de har och flytta till nytt och några har inga lokaler alls, men vill bygga.
På näringslivsenheten diskuterar vi nu med flera.
Bland lösningarna som finns är att starta upp småindustriområde på sydöstra Ceos, marken mellan konstgräsplanen och Finnvedens nya serviceverkstad. Här räknar vi med kanske 6-8 rejäla tomter.
Hur snabbt? Ja, den geiotekniska undersökningen är klar, detaljplanen ändras just nu och när det är färdigt kan vi ta politiska beslut att sätta spaden i jorden.
Vi tittar också på hur vi kan organisera i gamla VTT-fastigheten, då V-Tab lämnar sin del i den till augusti nästa år. Detta ärende är just nu på tjänstemannanivå.
I kransorterna finns industritomter i både Storebro och Södra Vi och i Gullringen finns en rad byggfärdiga privata industritomter, vid extremt bra läge.

Och nu, mina läsare i förskingringen, kan ni börja fundera på om ni inte vill byta er nuvarande livsmiljö mot ett harmoniskt liv i Vimmerby.
- 2012-2013 kommer det en gång- och cykelväg ända till Frödinge i och med att Trafikverket investerar 60 miljoner kronor i en ombyggnad av rv 40. Fördelar för den som vill bo vid Borstingen eller i Frödinge.
- Nytt bostadsområde blir det i Ulriksdal i Vimmerby tätort. Med närhet till ny förskola och till en härlig natur, ändå bara 2 km från kyrkan. Nytt område är också planlagt vid Nossen, nära sjön och GC-väg till stan.
- Just nu är Översiktsplanen ute på remiss, håll utkik på hemsidan, den kommer säkert där som helt färdig och då kan ni få en bild av det framtida Vimmerby.

I fredags gjprde jag ett studiebesök hos Mattias och Fredrik i Källängsparken, som nu håller på att återställas till 1950-tal. Parken är ett kulturminne (läs mer på www.vimmerby.se ) och jag tror den också blir ett framtida besöksmål.
Tar ni en promenad så gå gärna in i parken och se hur arbetet fortskrider bland annat vid pergolan och terasserna. Se alla planteringarna, blunda och se hur de kommer att se ut i sommar. Grabbarna gör ett fantastiskt jobb och det kommer att bli en pärla i Vimmerbys stadsbild.
Det för tankarna till "Vackra Vimmerby" - en helhetsbild över hur vår stad och våra kransorter ska bli vackrare. Just nu tas ett antal landskapsarkitekter fram och de ska få lämna anbud på en övergripande planering.
Den här idén tror jag kommer att förvandla vår centralorten och kransorterna. Med planteringar, installationer, parkdesign etc. kan Vimmerby bli ett varumärke kanske med innebörden "en fantastiskt vacker småstad".
Tänk om vi kan skapa en egen dragningskraft, en dragningskraft som kan mäta sig med den Astrid Lindgrens Värld har?!
Visioner? Drömmar? Javisst! Och de kan bli verklighet med små medel och mycket tankekraft och beslutsamhet.
Jag ser fram emot stadsarkitektens förslag hur vi ska gå vidare!

Så...det finns plats i Vimmerby för dig i förskingringen, för dig som vill hem till rötterna. I våra ambitioner ligger också att vi ska bli en av landets bästa skolkommuner. Draghjälp får vi givetvis av den nya reformen, men vi ska också göra en hel del själva i kommande budgetar.
Idé- och visionsarbetet i Alliansen ska startas upp i vinter och där får vi fram de idéer vi behöver.

Så välkommen tillbaka - hem!

Infrastrukturen viktigaste regionfrågan...

2011-10-16T18:13:00.001+02:00

Jag hävdar envist att kommunikationerna - vägar, järnvägar och för all del också digitala - är livsavgörande för om Vimmerby kommun ska kunna vända den negativa befolkningsutvecklingen.Vi vet alla att många av våra ungdomar vill flytta när de gått ut gymnasiet.
Och även om det föds få i vår kommun varje år, så bör det dö färre eftersom vi lever längre så rent statistiskt ska vi inte få fler födda än döda.
Nej, nyckeln ligger i att få unga familjer att flytta hit.
Och för att det ska fungera så måste båda ha jobb.
Det positiva i detta är att vi har ett allt större arbetskraftsområde. Det som tidigare var Hultsfred-Vimmerby är numera Hultsfred, Vimmerby, Västervik, Oskarshamn, Kinda, Eksjö men också Linköping.
Och nu förstår alla knuten: arbets- och studiependling fungerar inte om inte tågen går tillräckligt snabbt och trafiken på vägarna flyter på.
Vi har äntligen fått upp 2+1-väg på rv 40 på dagordningen och efter Målilla-etappen hoppas vi att Trafikverket tar sig norrut, upp mot Östergötland.
När det gäller Stångådalsbanan har arbetet fått ny energi, då ett av Linköpings kommunalråd numera är med i kommunalrådsgruppen utmed banan. Kalmar fattas, Johan Persson (s) i Kalmar har fått flera inbjudningar till våra möten men för Kalmars kommunledning är banan inte tillräcklligt intressant, förmodligen.
Statens infrastrukturpengar är för närvarande nära 100 miljarder kronor. Smaka på den siffran; 100 miljarder kronor.
Dra sedan ett streck mellan Malmö, Linköping och Stockholm. Öster om detta streck är statens infrastruktursatsning högst marginella. Vi talar om enskilda projekt på miljoner, inte miljarder. Behövs det en Östra Sverige-region, någon...?
Av de 100 miljarderna som nu är i arbete tar Stockholmsregionen 50 miljarder till Citybanan, Norra Länken, Mälarbanan och E18 Hjulsta-Kista.
Hallandsåsen - hört talas om den? - får 10,5 miljarder.
Västra Götaland plockar hem 13,6 miljarder på motorväg och dubbelspår Göteborg-Trollhättan, samt Marieholmstunneln 5,3 miljarder. Ådalsbanan i mellansverige tar 6,6 miljarder och E4 samt bro i Sundsvallstrakten 4,2 miljarder.
Om vi ska komma nära Östra Sverige på Trafikverkets tio största projekt så får vi titta på riksväg 50 och järnvägen Motala-Mjölby där 4 miljarder läggs.
Tomt, tomt, tomt på miljardprojekt gapar i princip hela Småland och Östergötland...
Nu är det inte bara infrastrukturen som är överlevnadsfråga för Vimmerby.
Det är också hur vi kan skapa tillräckligt bra attraktionskraft för unga barnfamiljer att bosätta sig här. Många gånger är det återvändare.
Vilka minnen bär dagens tonåringar med sig när de efter gymnasiet lämnar kommunen?
Kan dessa minnen spela roll när man tio år senare funderar på var man ska söka jobb och var man i så fall ska bosätta sig?
Jag tror det.
Dåliga erfarenheter under uppväxten i Vimmerby sätts inte på kommunens pluskonto.
Det jag vill se på pluskontot, och som är utmaningen för kommunen de kommande åren, är att man tycker vår skola är bra, vår skolmat är bra, våra kommunikationer är bra, vårt föreningsliv är bra och vår stad är vacker.
Det jag också tror ligger på plussidan är vackra, funktionella bostadsområden, nära till stan och till jobb.
Kan vi dessutom befolka landsbygden genom att bygga sjönära är det ännu bättre.
Vi har så mycket vi kan satsa på själva. Vi har många av besluten i våra egna händer.
Och de flesta besluten vi tar handlar om att stärka attraktionskraften.
När effektiviseringarna är gjorde 2012 och 2013, när näringslivsarbetet fungerar 2012, när kommunen ekonomiska balans är återställd efter dessa budgetår - ja, då är det barnomsorg och skola som ska vara i fokus och då ska vi också kunna satsa på äldreomsorgen.
Jag ser fram emot det visionsarbete vi ska dra igång efter nyår.

Ska vi bli skåningar nu...?

2011-10-09T18:13:00.000+02:00

En spännande byggnad.
Men ett ururselt sammanträdesrum.
Det erfor nog de flesta på regionförbundets styrelse när vi sammanträde i Glass Factory i Boda i torsdags.
Det största ärendet var givetvis om styrelsen skulle godkänna överenskommelsen om att undersöka om vi ska teckna en avsiktsförklaring med Blekinge, Kronobergs och Skånes län om ett samgående i en sydsvensk region.
Jag hade en karta i telefonen. Jag lutade den lite och såg att regionen skulle bli ungefär som Kalmar län idag om man vinklade telefonen lite. En skillnad dock; norra spetsen skulle ha över 40 mil till södra spetsen. Och där i södra spetsen, precis som i nuvarande Kalmar län, ligger den nya regionens huvudstad, Malmö.
Man ska alltså upprepa misstaget när man slog ihop norra och södra Kalmar län; att bygga en avlång länsregion med givna meningsskiljaktligheter direkt.
Krasst betyder det att vi i norra delen får lägga infrastrukturpengar till södra delen för det bor mest människor där. Och meningen är givetvis att vi ska åka på dessa vägar till specialistvård, universitet, etc.
Men det gör vi ju inte. Som de människor vi är tar vi vägen till närmaste större stad/universitet/sjukhus etc och då hamnar vi i en annan region, östergötland, där vi inte betalat något till vägarna eller annat heller för den delen.
Jag har svårt att förstå varför man inte tillämpar "rund stadsplanering". Det ger alla nära till centrum och då kan alla vara med att både satsa på och använda vägarna dit.
Regionfrågan är en av decenniets viktigaste fråga. Det kan bli så att Vimmerby kommun hamnar längre ifrån maktens centrum är någonsin tidigare.
För egen del gjorde jag en protokollsantecknign till beslutet, att jag inte ville godkänna avsiktsförklaringen och att jag ville avvakta kommunfullmäktiges beslut i Vimmerby.

Nu börjar diskussionen i kommunen. Den 17 oktober lyftes frågan i Revions- och Demokratiberedningen där alla partier finns representerade. Därefter kommunstyrelsen och till slut kommunfullmäktige den 28 november.
Vi ska då yttra oss dels över en remiss från landstingets arbetsutskott, men jag anser att vi också generellt ska yttra oss över vad vi vill. Vi får inte tveka att säga vad vi i hjärtat vill! Det blir lätt att man annars förhåller sig till andras beslutsformuleringar, och i detta fall finns ju bara en enda.
Genom att säga vad vi vill, skapar vi ett eget alternativ vi kan föra fram.

När sex kommuner i norra länet möttes i torsdags kväll i Västervik diskuterade vi just avsaknaden av alternativ.
För egen del uttryckte jag att vi som vill ha ett annat alternativ måste formulera det. Oavsett vad Kronoberg eller Jönköpings län vill, måste vi ändå formulera en region som vi vill ha den.
Och därefter får vi väl fatta beslut efter det att staten satt ned foten och placerat oss i en region.
Vi har alltid möjlighet att efter regionbildningen, begära byte till annan regionkommun hos Kammarkollegiet. För egen del är jag beredd att slåss för en regiontillhörighet där Östergötland ingår, närheten till Linköping är livsviktig för Vimmerbys utveckling och tillväxt.
Just nu har vi etablerade kontakter med östgötar på flera nivåer och i många frågor. Det är fruktbara, positiva kontakter som är bra för båda.

Regionfrågan var också ett av seminarierna på moderaternas Sydostkonferens i Kalmar i helgen, då modserata kommun och landstingspolitiker från Jönköpings, Östergötlands, Kronobergs, Blekinges och Kalmar län träffades. (Jag var där och talade tillsammans med Ronneby och Vaggeryd under rubriken "Aktuellt från kommunerna". På 20 minujter fick jag ge en bild av Vimmerby kommun.)

Jan-Owe Larsson, regiondirektör i Östergötland, avslöjade att Östergötland kommer att kräva svar av de som vill bilda region tillsammans med dem senast i juni 2012. Och man vill bilda nya regionen 2015, för att inte missa för många statsbudgetar.
- Östergötland vill ingå i en större geografi, och vi är öppna mot Sörmland, Örebro, Kalmar och Jönköpings län, sa han.
Det torde stå helt klart att vill Västervik, Vimmerby, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn, Eksjö, Nässjö, Vetlanda, Aneby och Tranås, alla smålandskommuner med anknytning till Östergötland, byta länstillhörighet till en Östra Götalandsregion, East Sweden, så är man välkommen.

Roligt är också att människor i Vimmerby kommun nu börjar engagera sig. I veckan, när landstingsstyrelsens beslut att utreda avsiktsförklaring om deltagande i en sydsvensk region, publicerats fick jag frågan av en 80-årig pension:
"Ska vi bli skåningar nu?" undrade han.
Nej, vi kommer nog alltid att vara smålänningar, vare sig vi bildar region med Skåne eller Östergötland.
Men det är klart, det ligger nog närmare till hands att folk tror att vi, med vår dialekt, snarare är från Östergötland än Skåne.
Men smålänningar...det kommer vi nog alltid att vara.
En bra vecka önskar jag er alla!

Vi måste alla kämpa för att Vimmerby kommun ska få del av allmänna medel!

2011-10-02T10:28:00.002+02:00

Mannen mitt emot mig var ny på jobbet. Han var ny handläggare på statliga Tillväxtverket (gamla Nutek vilket de inte vill erinras om, varför vet jag inte...) och hade jobbat ett drygt år.
Vi satt i det lite kyliga Frödingerummet på Vimmerby stadshus och hade en timme på oss.
Han besökte mig med anledning av att Vimmerby är en fyra kommuner i stödområde B i Kalmar län (övriga är Västervik, Hultsfred och Högsby).
- Ni är dåliga på att söka sysselsättnings- och industristöd i kommunen, sa han så där rakt av.
"Vilka är bättre?", blev min spontana, ej särskilt genomtänkta fråga tillbaka.
- Ja, jämtar och dalmasar är oerhört duktiga, dem kan ni lära er av. Det finns många miljoner att hämta för de kommuner och företag som vill ta del av offentliga medel, svarade han.
Följande timme blev ett "wake-up-call" för både mig och näringslivssekretare Carina Östh som var med.
Hur många jobb som Tillväxtverket varit med och skapat i Västervik efter Electrolux-nedläggelsen kan jag bara drömma om.
I Vimmerby är dock summan - noll.
Kommunen har inte varit på banan, så enkelt är det.
Få företag i Vimmerby söker stödet och de som söker och får stödet kommer inte igång.
- Frågan är om Vimmerby kommun ska vara fortsatt stödområde, undrade han.
"Varför inte", svarade jag och frågan var uppriktig; varför skulle vi inte längre vara aktuella?
- Jamen, det hamnar ju inga pengar här eftersom ingen är aktiv, blev svaret. Behövs det ett stödområde där inget företag och/eller ingen kommun är intresserad av det ekonomiska stöd ett stödområde kan ge, sa han provocerande.
Hans avsikt var att få oss att vakna.
Vaknade gjorde vi delvis redan det andra Frukost-mötet med företagen då tog vi upp saken. Regionförbundet var på Fredensborg och informerade om konsultcheckarna som tillfallit stödområde B. Det är de fyra kommunerna Regionförbundet fått konsultpengar till och endast företag i de fyra kommunerna kan få söka och erhålla dessa checkar. Så det lär vara gott om pengar kvar där.
Vidare kan kommunen använda Tillväxtverket till att få 120.000 kronor om året - per anställd - i bidrag till nyanställningar i företag, som etablerar sig med fler än tio anställda.
Ett bra lockbete för företag att etablera sig i Vimmerby kommun!
Sedan finns det tillväxtstöd i olika nischer, som kan ge 10-30 procent avskrivningslån, d.v.s. efter ett antal år är lånet omvandlat till rent bidrag. Ett rejält investeringsstöd till den verksamhet som vill öka.
Det är självklart att Vimmerby ska ta del av de offentliga medlen!

Vi kan konstatera att Vimmerby kommun stått vid sidan av detta sedan Vision Vimmerby lades ned. Det vakum som uppstått under experimentet med att slå ihop "Turism och Näringsliv" har kostat kommunen och dess näringsliv en hel del i både tempo och kunskap.
Nu gäller det att vi kommer ifatt!
Här är några åtgärder:
1) Vi måste komma ut med informationen. Ett Nyhetsbrev ska produceras och skickas ut till företagen där vi kontinuerligt förmedlar informationen.
2) Vår näringslivssekretare ska lära sig allt om EU-fonder och tillkväxtbidrag, en halvtid av hennes heltidstjänst viks åt denna verksamhet så företagen kan vända sig till någon som alltid är på plats i stadshuset.
3) Nye näringslivschefen måste ut och berätta för företagen som planerar dra igång nytt, och ge information så man kan komma vidare. Han/hon får se till att informationsflödet är stort!

Till företagarna i kommunen vill jag säga; kontakta Carina Östh (carina.osth@vimmerby.se) på stadshuset om du har planer på utökning. Det kan finnas möjlighet att få ta del av investeringsbidrag och annat.
Efter årsskiftet, när nye näringslivschefen är på plats, kommer det att bli fullt pådrag på den här delen av näringslivsfrågorna.

GAV AVTALSPENSIONSSATSNINGEN
FÄRRE ANSTÄLLDA?
Den minnesgode kommer ihåg att Vimmerby kommun 2009 beslöt verkställa ett program om avtalspensioner. Över 40 anställda skulle få gå hem vid 62 års ålder med ca 70 procent av lönen i behåll. Skälet politikerna angav var att det skulle minska antalet äldre anställda och de yngre skulle få vara kvar.
Under 2010 ska alla avtalspensioner ha verkställts, den siste verkställdes i september 2010.
Det är alltså dags att kontrollera att antalet anställda blivit färre, för ett av villkoren var att ingen ny skulle tillsättas på avtalspensionsposten.
Kommunen misslyckades direkt genom att man gav en kommunchef avtalspension, som bekant, och anställde en ny direkt efter. Med den utredning som offentliggjorts får den diskussionen vara begraven nu.
Hur gick det med övriga?
Ja, frågan blir aktuell nu och vi behöver en återkoppling.
Kommunchefen och jag diskuterade det hela då vi fick se att de ackumulerade lönerna i kommunen var högre augusti 2011 än 2010, vilket de inte borde vara, även inräknat en avtalshöjning. Alla förvaltningar hade ökat sina lönekostnader vad vi kunde se. Den sociala omsorgen pekade på så mycket som 4 Mnkr över vad man budgeterat.
I veckan som kommer vill vi att ekonomikontoret, personalkontoret samt förvaltningarna inleder en kontroll av detta.
Har antalet anställda minskat?
Har avtalspenionärer inte ersatts av en ny anställd?
Jag får anledning att återkomma med resultatet.
Det skulle glädja mig mycket om det förhöll sig så att pensionsplanen gått i lås. Har den inte det, så man anställt ersättare, måste vi givetvis ställa oss frågan vad som skett och hur vi ska agera utifrån detta. Är det möjligt att vi på en tjänst i så fall betalar 170 procent av heltid...? Varav den på 70 procent är hemma och inte på jobbet...?
Men som sagt, vi ska söka svaren.
SVAR PÅ INSÄNDARFRÅGOR
Jag ska också i denna söndagskrönika passa på att ge svar på en fråga i en insändare i Vimmerby Tidning.
Vilka fem företag som står i kö för Ceos och hur informationen givits? Trots svar i Vimmerby Tidning så når svaret, av något skäl, inte fram till skribenten.
Här kommer det igen: De fem företagens namn offentliggör jag inte av affärsskäl. Man ska kunna vända sig till kommunen muntligt om en etablering utan att få det offentliggjort.
Presidiets ledamöter vet vilka det är och där sitter (c), (s) och (m).
Jag kan meddela att det totala antalet företag som planerar utökning, flytt eller etablering är sju.

Tunavägen
En insändare i somras höll mig personligen ansvarig för tjälskadorna på Tunavägen, och tyckte att vi skulle offra fiberutbyggnad av bredband till förmån för nyasfaltering av länsvägen till Tuna.
Jag noterade då att länsvägarna inte är kommunens eller mitt personliga ansvar, vilket säkert skribenten insåg.
När nu några medborgare ger mig personligen beröm för asfalteringen, vill jag återigen säga, att det inte är kommunens eller min förtjänst.
Så fungerar det helt enkelt inte.
Det finns fler länsvägar aktuella för ny beläggning runt Vimmerby. Jag kan bara hoppas att så många länsvägar som möjligt kommer in i planerna, från kommunens sida gör vi ständiga påpekanden om brister på både länsvägar och annat, men vi fattar ingalunda de executiva besluten.
Vi kan, som i så många andra fall, bara envist göra våra åsikter hörda.

Dokumentation LOV-konferensen

2011-09-26T13:13:00.000+02:00

Här kommer länken till regeringens sida, LOV-konferensen i Växjö som jag lovade i söndagskrönikan.

http://www.regeringen.se/sb/d/14821/a/175950

När ni klickat fram, ser ni länklar till presentationsmaterialet på höger sida.

Framtiden i Vimmerby: De äldres rätt att välja "vem, vad, när och hur"

2011-09-25T10:40:00.000+02:00

Om man tidigare varit metallarbetare, typograf, köpman, sömmerska eller direktör så får man vid 65 års ålder en ny titel; pensionär.Människans tredje ålder - pensionen - sätter alla i samma båt.
Tror man.
Eller riktigare sagt; tror politiker i svenska kommuner.
Jodå, många politiker i Vimmerby tror det också...

Sanningen är ju att det kan skilja 30 år i ålder mellan pensionärerna (snart 40 år om barnen ska leva till de är över hundra...) och är det då konstigt att dagens pensionärer kan bli osams om det är musik med Calle Jularbo eller Rolling Stones som ska spelas på servicehuset...?
Hur kan man säga att "pensionärer har det dåligt ställt" och samtidigt se hur en 65-åring lever som vanligt, med goda tillgångar av båda statliga intjänade medel och egna?
Jo, för man låter "fattigpensionärerna" - de 80-plussare som lever enbart på folkpension, utgöra mallen.
Det går med andra ord inte att dra alla pensionärer över en kam. Ska insatser göras till denna stora grupp människor med så olika förutsättningar och så olika referensramar måste de vara riktade. Det finns knappast någon annan väg. Utifrån den moderata värdegrund jag representerar är det "fattigpensionärerna" som ska ha det största stödet, det riktade stödet.
Så ser vi på det.
Man kan alltså inte dra alla över en kam, ingen grupp bland pensionärerna kan utgöra "mall".

I Vimmerby då? Jo, här finns en grupp pensionärer som inte kan tänka sig en annan arbetsgivare till hemtjänstens anställda "Märta" än kommunen.
Samtidigt finns det en stor grupp pensionärer som säger; "Jamen, vi vill välja vem som ska komma, vem som ska hjälpa oss att duscha, vem som ska städa!"
Och på väg in i pensionsåldern är en ännu större grupp människor som säger:
"Vi vill inte bara välja vem, utan bestämma när, var och hur hela vägen!".

Den enkla lösning, att se till att man bara har en enda att välja på, har tillämpats i gamla Sovjetunionen och ett antal ytterligare totalitära, röda och bruna stater. Där diktaturen råder, där ligger valfriheten på sophögen. Där är människan reducerad, exkluderad och fråntagen sin egen vilja att bestämma.

Här i Sverige har Alliansen infört LOV, Lagen Om Valfrihet (infördes 1 januari 209), än så länge en "frivillighetslag" eller hur man ska uttrycka det.
Men har inte alla kommuner infört LOV 2014 blir det aktuellt med tvingande lagstiftning.
I Kalmar län är det bara Oskarshamns kommun (s) som sagt nej till LOV, övriga är på gång eller har fattat nödvändiga beslut att gå in.

Omsorgsnämndens ordförande i Vimmerby Elisabeth Lago Nilsson och jag själv åkte till Växjö i fredags för att lyssna på experter rörande LOV.
Vi fick då också veta att 25 % av pensionärerna vill flytta till ett varmare land, 25 % vill jobba så länge som möjligt och att pensionärer upp till 80 års ålder är aktiva. Så visst saknar gruppen homogenitet. LOV är inget för de stora företagen utan för de små, sa man också.

Den unga bulgariskan Chenay Mutlu i Varberg jobbade ett helt år själv, varje dag, med privat hemtjänst och med sämre betalt än den kommunala hemtjänsten 2007.
Först nu har Varbergs kommun lyckats få rätsida på sin egen verksamhet som socialchefen Annika Larsson-Maspers uppgav kostade 25 Mnkr för mycket - årligen!
Idag, fyra år senare, är kommunens hemtjänst på en hedrande tredjeplats i kvalitetsundersökningen som brukarna avger årligen. Etta är Hallands Care Center AB, vars ägare bulgariskan Chenay Mutlu, har växlat upp till 30 anställda.
Idag får hon samma betalt som kommunala hemtjänsten kostar och driver sitt företag framgångsrikt. Observera: hon kostar inte mer än kommunens anställda, ändå är hennes företag lönsamt och kommunens "företag" har underskott inom exakt samma tjänsteområde.
- Våra ledord är trygghet, säkerhet och att bry sig om kundens behov, sa Chenay.
Varbergs socialchef sa att det var desamma för hennes verksamhet.
Men vad skiljer då?
- Alla som börjar hos oss får i ett samtal veta vad som är okey och vad som inte är okey. Hos oss är kunden viktigast, inte schemaläggningen. Hos oss får allt handlande konsekvenser, både bra och dåligt, sa Chenay.
Och just "konsekvenser, både bra och dåligt" tyckte man väl att det fattades i kommunens verksamhet. Den enda som fick ta konsekvenser där var kunden, brukaren.

I Varberg, för övrigt en tillväxtkommun, fanns nu en mångd småföretag i hemtjänsten. Vad har då kommunen lärt sig? Socialchef Annika Larsson-Masper svarade:
- Vi fick en rejäl genomgång av vår egen verksamhet. Det var fantastiskt bra och med tanke på resultatet tycker jag synd om alla de kommuner som inte genomfört LOV och fått den interna granskningen genomförd, vilket är tvunget om man ska kunna sätta rätt pris per timme.
- Men det fanns mycket motstånd, framförallt från personalen. Värst är det om motståndet finns i det strategiska ledarskapet.
- Kommunens anställda måste se mindre till egenintresset och mer till kunden. I backspegeln är alla nu positiva, även de kommunala facken är positiva till det hela.
- Varför jag tycker synd om kommunerna? Jo, man samlar alla sina ledare och beslutar om inköpsstopp istället för att öppna upp för kundval och konkurrens. Det finns så mycket bra med att öppna upp den kommunala verksamheten för fler utförare, sa socialchefen. Alla som inte gjort det kommer att förstå det när man väl gjort det.

Greger Bengtssson, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och landets främste expert (tyckte vi nog alla, han jobbar i princip heltid med frågan) sa följande:
- LOV är inget för de stora vårdföretagen. LOV skapar jobb i tjänstesektorn åt små, lokala företag. I framgångskommuner har kommunen hållit låg profil så nya företag haft en chans att etablera sig. Det är en stor andel kvinnliga företagare i branschen, 82 procent av alla sysselsatta är kvinnor.
- De som vill starta kommer från den kommunala verksamheten. De vill starta eget för att leverera samma tjänster, men på nytt sätt. (Min understrykning)
- Det är just detta svensk omsorg behöver och därför ser vi nu att allt fler svenska kommuner lägger allt större del av vård och omsorg på privata företag. Regeringen ger 1 Mnkr i stimulansbidrag för utveckling av LOV i kommunen.
- Fokuset är kunden. Vem, när, var och hur ska bestämmas av brukaren, inte av personalens schemaläggning. Om kunden köper en hemtjänsttimme ska han kunna bestämma vem som ska komma, när denne ska komma, hur allt ska ske och vad som ska göras.
Nära nog samtliga kommuner har LOV eller är på väg att införa. Undantaget är många norrlanskommuner som inte anser sig kunna köpa tjänsterna eller som säger nej av politiska skäl. I Kalmar län har Oskarshamns (s) sagt nej till att införa LOV. Där kan pensionärerna endast välja på en utförare.

För Vimmerbys del har kommunen sagt ja, vid årsskiftet påbörjas valfriheten avseende städtjänster i hemmet. Då ska pensionären som har behov kunna välja utförare.

Vad säger då statliga Tillväxtverket, som var på plats i Växjö med Johanna Pauldin och Anna Manhem:
- Vård och omsorg är en bransch under omvandling. Den stora skillnaden är att i kommunal omsorg får inte omsorgen utföras efter kundens plötsliga önskemål, i privat omsorgs måste utföraren ta hänsyn till kundens plötsliga önskemål, annars väljs dom bort.
- Kommunens anställda är många gånger "ängsliga" över att bli anställda av privat arbetsgivare. Men när de väl kommit dit så upptäcker de att det finns många bra saker där också. De flesta vill ju arbeta efter kundens önskemål.
Branschen är stadigt växande och det man ser är att det är kvinnojobb, invandrarjobb och många, många småföretag i tjänstesektorn.

Det ska bli ytterst spännande att se hur LOV utvecklas i Vimmerby. Den genomgång som sker av de kommunala verksamheten är ytterst nödvändig och i exemplet Varberg var det 25 procent (!) av budgeten som man kunde lösa bort efter genomgången.
Var ligger dessa pengar undrar man? Man ska leta efter pengarna, ansåg flera av talarna, i ledarskapet på alla nivåer, i planeringen och i schemaläggningen, stelbenta konstruktioner och en "annan mentalitet" hos de privata företagen (arbetsgivaren) än hos kommunen.
- Hos oss ha alla rätt till heltid, vi kvalitetssäkrar varje månad och jag jobbar själv ute i verksamheten, sa entreprenören Chenay Mutlu i Varberg.
- Så om någon medarbetare påpekar något så vet jag att det är sant, jag är själv där. Och jag måste säga: mina medarbetare är hjältar, de har sådan kompetens och vi är alla stolta över varandras prestationer. Vi älskar vårt jobb och är stolta över den nytta vi gör för våra kunder, sa Chenay Mutlu, den bulgariska undersköterskan som blev sin egen och som Varbergs gamla ger högsta betyg.

På vägen hem funderar både Elisabeth och jag över vad LOV kan innebära för Vimmerby.
Min första tanke var: vad härligt att vi lever i ett land och i just Vimmerby kommun som ger oss möjlighet att tillämpa Lagen Om Valfrihet!
Nu ska det bara sjösättas också, städorganisationen är först ut.

Fotnot: Vill du läsa mer om LOV? www.tillvaxtverket.se/vardomsorg är en länk jag har direkt. Rekvirera skriften "Valfrihetssystem för nyböärjare och andra nyfikna" från SKL: www.skl.se/publikationer. Tar 20 minuter att läsa och ger en bra orientering. Ska undersöka om inte dokumentationen från Växjökonferensen finns på en webb-länk, i så fall lägger jag ut den på denna blogg när jag fått den.

Budgetarbetet ska ta oss till fast mark

2011-09-18T00:12:00.002+02:00

På måndag blir det kommunalrådsmöte i Stockholm och statsbudgeten ska redovisas för oss. Jag får tid att ta del av ett antal handlingar på tåget på väg upp på söndagskvällen.Tisdagen är också intressant; kommunchefen och jag ska få en rejäl utbildning i kommun-och landstingsdatabasen Kolada.
Denna bas tillkom så sent som 1 januari 2011, och har alltså inte funnits så länge. Förra mandatperiodens politiker fick studera ett flertal olika andra databaser för att hitta jämförelsetal och det var inte lätt, eftersom inte alla kommuner rapporterade in.
Sedan årsskiftet finns alltså Kolada och jag använde den flitigt redan i januari, när vi moderater diskuterade hur Vimmerby låg till jämfört med andra svenska landsortsommuner med cirka 15.000 invånare. I takt med att nya siffror kom in blev basen också flitigt använd av framförallt oss i Alliansgruppen i kommunstyrelsen och i nämnderna/förvaltningarna.
Vad ser man då i basen? Jo, man ser om de resurser Vimmerby exempelvis anslår till hemtjänsten är lika mycket som alla andra svenska kommuner med 15.000 invånare anslår. I våras kunde man se att Vimmerby förbrukade mer resurser i jämförelsen. Tillsammans med kvalitetsindex fick vi också besked att kvalitén inte var högre än hos andra. Då uppstår naturligtvis frågan; har vi fel i strukturen?
När vi tittade på "särskilt boende" (vård- och omsorgsboende) såg vi att Vimmerby var billigare. Här kunde vi spåra detta till exempelvis Eken, som är ett gammalt serviceboende och därför billigare än ett nytt. Med de nya äldreboendena kommer det särskilda boendet att bli dyrare i jämförelse, men Eken är snart obrukbart utan stora investeringar. Att investera i gamla, ibland eftersatta byggnader brukar oftast bli dyrare än att bygga nytt.
Nu kan vi mycket väl bestämma oss politiskt för att satsa och medvetet lägga mer pengar än andra på exempelvis hemtjänst. Det har man också gjort i Vimmerby enligt uppgift; få människor i vård och omsorgsboende, mycket hemtjänst med lokaler i nästan varje kransort.
Frågan är då givetvis om också andra kommuner gjort det, och ändå ligger lägre?
På område efter område ger databasen besked om vår prestation i jämförelse med jämförbara kommuner; bättre eller sämre eller lika bra. Den ger indikationer och anledning till oss att fortsätta söka bästa möjliga sätt att skapa kommunens välfärdsservice.
På tisdag gör kommunchefen och jag, tillsammans med många andra från svenska kommuner, en djupdykning i Kolada i arrangemang av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som gärna ser att landets kommuner jämför sig med varandra för att också kunna ta del av hur andra gör saker bättre.

Har i veckan blivit uppvaktad av grundskoleelever som vill att cafeteriabiträdena ska vara kvar.
Mötet tog en timma och vi utbytte tankar kring Barn- och Utbildningsnämndens kommande effektiviseringsbeting i sin budget. Man får 6 Mnkr mindre 2012-2013 av de nära 300 Mnkr man har att fördela under vart och ett av dessa två år. I denna månad diskuterar man prioriteringen.
Jag gav eleverna rådet att fortsätta engagera sig, diskutera med olika politiker och framföra sina argument. Men framförallt också att delta i idéarbetet hur skolan ska kunna effektiviseras, de som är i miljön varje dag ser säkert saker som kan ifrågasättas och kanske ställas emot andra prioriteringar skolan vill göra.
Ansvaret för effektivisering i verksamheten har i första hand alla som jobbar där, både lärare och elever. Det är precis samma sak som vår miljö: vi har alla ansvar för att se till att vi hanterar vår miljö på bästa sätt.
Något som är viktigt att förstå är att den totala summan pengar kommunen har till förfogande växer inte. Den sjunker.
Det senaste halvåret med 1 Mnkr då vi blev 26 färre invånare. Samtidigt ökar priser på varor, löner, avgifter och tjänster.
Effektivisering kan inte längre mötas med skattehöjning; Vimmerby ligger redan över snittet och högt över våra grannkommuner.
Effektiviseringen måste mötas, inte med "sparande" för det är helt fel ord, utan med att vi måste göra saker smartare, på annat sätt, på nya sätt. Och givetvis se om vi har pengar till det allra viktigaste.
Kalkylerna måste vara välgjorda och underbyggda. Vi kan inte kalkylera mindre kostnader om kvalitetsminskningen hamnar under det godtagbara. För det är inte svårt att "spara" - det är bara att avveckla så har vi inte den kostnaden mer. Finns inget behov är det givetvis avveckling.
ller om man kan se att andra gör det lika bra, men billigare.
"Effektivisera" är något helt annat. Det är att behålla godtagbar kvalité i utförandet, men till en mindre kostnad. Hur? Genom att ta hjälp av teknik, göra det hela smartare, strukturera om, omorganisea, anpassa resurser löpande efter hur många "kunder" man har, etc.
Ska vi inte ha högre mål än "godtagbart"? Jo, men det är knappast möjligt de två år som vi ska ta tillbaka tre dåliga år. Men tar vi greppet nu och kommer på fast mark, så bäddar vi för bra kommande år och därmed satsningar.
Teknikutvecklingen hjälper oss men vi måste också ta hjälp av alla medarbetare i verksamheten.
Idag simmar de flesta med simtagen innåt. "Mest åt oss på mitt jobb, det är väldigt, väldigt viktigt och vi klarar oss INTE om inte detta och detta får vara kvar" ungefär.
Och det är klart, det är detta man ser och har närmast hjärtat. Jag har förståelse för det och lyssnar gärna. Men man undrar ju; är allt perfekt? Är allt till 100 procent? Finns inget där som inte behövs eller som kan göras på annat sätt? Självklart måste jag som politiker också ha den inställningen och tänka dom tankarna. Att kritiskt nagelfara verksamhet och budgetsiffror är en stor del av jobbet.
Det vore till stor hjälp om medarbetarna och även våra brukare lade stort fokus på idéarbetet; hur kan saker bli bättre med mindre pengar men med annorlunda "tänk"?
Jag minns hur min mor ifrågasatte alla små portionsförpackningar maten kom i. Slängdes de bara? Kunde de inte diskas och användas igen?
Och medicinen, ouppackad medicin som hos bortgångna åldringar inte togs tillbaka utan slängdes. Den var ju inte ens upptagen...?
Vad lägger man då för innebörd i ordet "hushållning"?

Politikens roll är att fördela resurserna. Vi ska ha helikopterperspektivet, se allt och alla och därefter fördela efter vad vi tror är bäst för framtiden.
Vi ska också ha falkblicken; studera omvärlden och peka ut vad vi tror kommer att hända och varför vissa beslut är nödvändiga.
Förvaltningarna har att handlägga nuet; de ska konkret se till att verkställa det som politiken anslagit pengar till. Det är inte helt enkelt om inte alla under förvaltningens vingar gör sitt allra bästa och att arbetsmiljön och stämningen är sådan att man vågar vara bäst, vågar säga vad man tycker och vågar komma med sina idéer.
Öppenhet är något som både kommunchefen och jag som kommunalråd vill ska råda. Vi vill båda lyssna, men vi behöver också förståelse och underlag i den svåra rollen att fatta beslut och leda.

Den politiska filosofi som jag står för bygger på att skapa en sund, trygg ekonomisk bas där överskott i budgeten genererar möjlighet till satsningar, i motsats till underskott som innebär lån till drift och att pengar går till räntor istället för till förskolor.
Satsningar ska gå till våra kärnverksamheter - men utan privata jobb i samhället blir det inga offentliga pengar, därför måste industrimark til, och näringslivets villkor vara sådana att detta uppmuntras först.
Vi har fortfarande ingen näringslivschef, och vi skulle aldrig ha en förvaltningschefspost vakant så länge som denna, snart ett år. Jag känner skälen och jag vet att vi fått börja om, men ändock är det inte tillfredsställande att vi tagit så lång tid på oss.
Jag upprätthåller själv tjänsten och sköter dialogen med företagen men kan givetvis inte fylla en hel tjänst. Den typen av verksamhet måste prioriteras upp. Allt startar med jobben.

Vimmerby har ett mångårigt underskott som måste återställas. 2012 och 2013 är återställningens år och jag är fast besluten att driva detta hårt. Det är enda vägen.
Om våra nämndbudgetar går igenom enligt den lagda budgetramen får vi kraft att betala en stor del av de nya äldreboendena och den nya förskolan med egna pengar; vår egen insats blir stor, vår lånade del blir mindre.

En annan filosofi är att jobba med helhet och långtidsperspektiv. Vi ska se samlat på Vimmerby; därav ska vi planera bostadsbyggande, industritomter och fritidsområden samtidigt för först då kan vi se synergier och få ekonomi i det vi vill göra.
Vi måste få en rund stad, kunna utnyttja redan lagd infrastruktur och samtidigt skapa med design, läge och valfrihet.
Man bör inte diskutera fotbollsplan skiljt från industriområde, skiljt från bostadsområde eller skiljt från var fjärrvärmen ligger eller var gång och cykelvägar ska gå fram. helheten och långtidsperspektivet är viktigt.

Mitt sätt att driva verksamhet är att understödja idéarbete. Jag driver själv fram idéer i ett fritt tänkande och publicerar dem, internt och externt. Sedan ska de diskuteras och det gör inte så mycket om idén faller platt ned, den kanske gett upphov till en ny, bättre idé. Tidigare politiker har dock, i den kultur som var då, många gånger diskuterat idéer i en mindre grupp och har svårt att se att det nya sättet skulle vara bra. "Det är inte förankrat" tycker man. Nej, måhända så. Men det gäller ju bara om idégivaren är prestigefylld. Och det är inte jag. Idén förankras under diskussionens gång.

Några efterlyser kostnadskalkyler. De kommer, men först efter att man granskat idéns möjligheter. Teknik och Servicenämnden såg inga hinder i Ulriksdalsområdet, vilket man presenterade i veckan.
Man har gjort en geoteknisk undersökning av östra Ceos för industriområde. När vi nu snart ser vad som är möjligt - då ska vi ta fram kalkylerna och räkna på de hela även där. Mot bakgrund att vi redan har ett industriområde på marken tvärs över gatan så bör det kunna gå att bygga även öster om fotbollsplanen.
Det kommer inte att vara så att vi ska ta beslut på helt spekulativa belopp.
Jag kan avslutningsvis konstatera en sak; jag är mer och mer övertygad om att kommunen ska drivas som ett företag med de processer som finns där. Idéarbete, förslag, beslut, återkoppling, efterkalkyl, nedteckning av erfarenheter och med en sund ekonomi i botten.
Sedan ska man ha respekt för att fritidspolitiker har dåligt med tid. Så därför tar allt längre tid i det offentliga, men det är för min del helt ok. Det är andras pengar vi hanterar och då är det viktigt att allt blir så långt möjligt rätt för framtiden.

Yrkesrollen under diskussion i veckan...

2011-09-11T22:06:00.001+02:00

En hektisk vecka har passerat.Den innehöll en duvning i kommunallagen på en kurs i Hultsfred, två dagars möte med kommunalråd i Östergötland samt Aneby, Eksjö, Tranås och Västervik (vi smålandskommuner är med i nätverket) där mycket viktigt erfarenhetsutbyte sker och så avslutningen med två halvdagar i Grimslöv med styrelsen för länets moderater.
Nätverk med östgötar...? Jodå, och det är en härlig sammansättning av centerpartister, moderater och socialdemokrater, alla kommunalråd. Men när vi klev i på trevliga Gryts Varv i onsdags togs partinålarna av och vi pratade yrkesrollen.
Det är avslappnat och trevligt, och vi för långa, djupa diskussioner långt in på natten om hur det här lite udda jobbet - KSO - egentligen bör utföras.
Och det är det sköna med politiken; oavsett partifärg har vi trevligt tillsammans och ett ärligt uppsåt att delge varandra vår kunskap.
Jodå, lite annat blir det också. Dagarna fylls med forskare från Linköpings Universitet, vars institution Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) är den som har initativet till mötet och som också ger oss en hel del ny kunskap.
Skrifter, OH-blad, böcker och muntliga föredragningar och jag måste säga; dessa möten är något av det bästa med det här jobbet.
Jag vet att också min företrädare Per-Åke Svesson (c) uppskattade dessa möten.
I mars är jag värd för mötet och då kommer hela gruppen till Vimmerby. Då får jag möjlighet att visa upp vår kommun och berätta om det vi håller på med.
Nämnas kan att kommuncheferna har motsvarande nätverk och jag vet att vår kommunchef Carolina Leijonram också uppskattar de möten de har.

Idag fick jag anledning att fundera på var jag var någonstans när flygplanen flög in i World Trade Center. Jag minns att Anette Grönqvist, min arbetskamrat på Roxx, kom inspringande och med andan i halsen berättade vad de sagt på nyherterna. Jag tryckte igång TV:-n på mitt kontor och vi såg tillsammans precis när andra planet kraschade i skyskrapan. Vi var alldeles stumma.
Därefter startades ett krig mot en fiende man inte såg, som fanns överallt och som inte hade några flygplan eller tanks, utan slog till oförberett och mitt ibland alldeles vanliga människor.
Usama Bin Laden uppgav att han skulle slå till mot USA,s ekonomiska centrum (WTC-skrapan), militära centrum (Pentagon) och politiska centrum (Vita Huset). Bara det sistnämnda misslyckades.
USA har därefter fört ett krig med lånade pengar, och man kan inte annat än konstatera att USA drabbades hårt ekonomiskt efter WCT-attentatet. Många hävdar att det är sviterna av detta vi ser idag, när landets kreditbetyg nedgraderats.

Vimmerbys olika betyg är dock på väg upp. Hoppas jag. Myndighetsutövningen fick en bekräftelse i veckan och det är jätteroligt.
Vi hoppas också att näringslivsrankingen ska följa efter när den kommer i vår.
Att våra ungdomar ska ge kommunen bättre betyg, att skolan kan bli ännu bättre och omsorgen få toppbetyg av sina brukare.
Över huvud taget är ambitionen hög hos kommunens politiker och tjänstemän och i runda tal 700 Mnkr ska fördelas i höstens budget för respektive 2012 och 2013. Det är 24 Mnkr mindre än 2011. Det är en effektivisering med 3-4%.
Det är bra mycket pengar kvar att producera välfärd för!

Kommunalskatten ska jag nämna slutligen, kommer att sänkas med 40 öre drygt. Samtidigt höjs landstingsskatten med lika mycket. Landstinget tar över kollektivtrafiken, vilket kommunen haft ansvar för tidigare.
Det är bra. Nu kan vi jämföra oss med andra. I exempelvis Stockholm har kommunen lägre skatt för att deras landsting redan har kollektivtrafiken . Och då får man en skev bild eftersom vi inte jämför samma saker.
Vimmerby ska inte ta ut mer skatt än kommunen behöver. Men just nu är en skattesänkning långt borta, förutom de statliga skatter som Alliansen planerar sänka under mandatperioden. En undersköterska har ju fått en hel månadslön mer per år jämfört med för fyra år sedan. Så nog har skatten sänkts.
Men kommunen kan inte effektivisera så mycket att skatten kan sänkas inom det närmaste. Kan vi skapa ett överskott 2011 och 2012 måste det gå till investeringar i barn- och äldreomsorgen.
Vi kan nog därför räkna med att den skattehöäjning som togs ut till gymnasiebyggnaden inte blir lätt att återsträlla så länge välfärdsbehoven är så stora som de är i Vimmerby just nu.
Att få två nya äldreboende som kan ersätta bland annat Eken kommer att glädja oss alla!

Grattis Vimmerbys myndighetsutövare!

2011-09-09T08:26:00.001+02:00

Idag vill jag gratulera myndighetsutövande tjänstemän i Vimmerby kommun.
Vimmerby återfinns på 14:e plats på SKL,s (Sveriges kommuner och landsting) lista öv NKI, nöjd-kund-index.
Kommunens kunder som varit i kontakt med våra myndighetsutövare har gett dels ett specificerat betyg, som självklart varierar, dels ett sammantaget betyg där vi hamnat i toppskiktet av landets 290 kommuner.
Detta glädjer mig mycket eftersom kommunens samlande attityd och förhållningssätt till våra medborgare är en hjärtefråga för mig.
Det här arbetet började långt innan kommunen fick en ny politisk ledning så äran tillfaller givetvis tjänstemännen själva, det är bara dom som kan påverka betyget genom sitt agerande. Det finns en stark vilja att klara det svåra jobbet som myndighetsutövare på ett bra sätt.
Nu är det bara att fortsätta på den inslagna vägen och se till att kulturförändringen fortgår.
Alla kommunanställda har anledning att känna stolthet idag.

Sju recept för en befolkningsökning

2011-09-04T19:52:00.002+02:00

Befolkningsutvecklingen är en avgörande fråga för Vimmerbys framtid. Vår grannkommun Hultsfred tappar fler, men det är ingen tröst. Hade Hultsfred haft en mindre invandring och inget högskole-campus hade siffrorna varit ännu värre.Vimmerby har inte minskat fullt så mycket men Hultsfreds problem är våra problem, vi har en gemensam arbetsmarknad och är beroende av varandra. Jag hoppas vårt samarbete kan fördjupas ytterligare. Vi måste ta gemensamma krafttag för att utveckla vår bygd. Infrastrukturkansliet som kämpar för investeringar på Stångådalsbanan är ett sätt.
Vad kan man göra åt den negativa befolkningsutvecklingen? Radions P1 publicerade i somras ett reportage kring ett forskningsprojekt/akademisk uppsats om varför landsorten utarmas och vilka det är som flyttar, och varför?
Vilken jättefråga, egentligen!
Man slog fast att föräldrarna, lika mycket som ungdomarna själva, ville att undgomarna skulle söka sig till en ny kommun. Helst då en med universitet eller högskola.
Man konstaterade också att de landsortskommuner som var framgångsrikast, d.v.s. hade minst utflyttning, satsade på flickorna.
Det är tydligen så att där flickorna flyttar mest, där minskar befolkningen mest.
Flickorna lyckas bättre än pojkarna i skolan och väljer andra studieorter. Pojkarna blir kvar och/eller flyttar senare. När man kanske hittat en flicka från annan ort?

Vad kan man då hoppas på? Att pojkarna finner en invandrarflicka, säger någon? Så enkelt är det inte, invandrarflickorna, särskilt dem i andra generationen, är ännu mer motiverade, ännu mer benägna att söka sig till hög utbildning. Och flytta. De har referenser som driver dem framåt till högre utbildningen och föräldrarnas utsatthet som flyktingar/invandrare är motiverande i sig.
Om man då skulle dra slutsatser av resonemanget, och jag vill understryka att jag inte har andra belägg för att det är sanning än just reportaget i radion, så ska kommuner satsa på utbildning åt flickor; försöka knyta till sig distansutbildningarna på hemorten så flickorna kan bo kvar i exempelvis Vimmebry och läsa här. Det skulle öka chansen att de blir kvar.
Nästa problem blir givetvis jobben.

Är det brist på akademiska jobb så tar flickan sin pojke och drar iväg för den skull...
Vad ska då en strategi för befolkningstillväxt i Vimmerby kunna innehålla?
Jag tror på en mix av åtgärder, som alla måste fungera var för sig:
1) Se till att högskolekurserna i Vimmerby riktar sig till flickor.
2) Öka kommunikationsmöjligheten till Linköping. Kan pendlingstiden trovärdigt och uthålligt med tåg bli 45-50 minuter kan man bo i Vimmerby och ändå jobba i Linköping, eller bo i Linköping och kompetensförstärka industrin och tjänstesektorn i Vimmerby.

3) Skapa en förskola och skola i toppklass. Då har vi chansen att få tillbaka den unga familjen i 30-40-årsåldern som vill ge sina barn en uppväxt i Vimmerby, och där är förskole- och skolkvalitén ytterst avgörande.
4) Skapa en äldreomsorg i toppklass och med valmöjligheter, då ser de unga familjerna att Vimmerby satsar på äldreomsorgen och kan välja att bo nära sina gamla.
5) Underlätta och uppmuntra för industrin att utveckla tjänstedelen i företagen. Att Vimmerby tappade försäkringskassan och skattemyndigheten har varit förödande.

6) Underlätta för tjänsteföretagen att etablera sig i Vimmerby och underlätta för soloföretagande tjänstemän (med bredband) att bo kvar i Vimmerby.
7) Skapa en positiv kommun med stark vi-anda och stark social gemenskap genom exempelvis föreningslivet.
Om alla dessa recept skulle falla in är jag säker på att befolkningen skulle öka.
Oavsett vad man tror, så är samtliga dessa sju punkter möjliga att genomföra. Om kommunens och regionens politiker vill det och trafikverket ger Stångådalsbanan nödvändiga resurser.
Moroten för oss är stor. Minus 25 i befolkning motsvarar 1 miljon kronor i minskad skatteutjämning.
Alla kan räkna ut vad större siffror innebär. I båda fallen.

Investeringsbudgeten ska diskuteras

2011-08-28T21:29:00.000+02:00

Investeringsbudgeten för det kommande året och också för de kommande tre åren är nu ute i partigrupperna, efter att kommunstyrelsen diskuterade den i tisdags.I slutet av november ska den upp igen i kommunstyrelsen, då för förslag till beslut till fullmäktige.
Hur skarp ska en investeringsbudget vara?
Man kan vända på frågan och fråga sig; hur luddig ska den vara?
Vid en första anblick av fjolårets investeringsbudget så fanns det en hel del där som var mer "bra att ha" än "måste". En planfri korsning bestående av en vägtunnel under järnvägsövergången vid Odalhallen får väl närmast betraktas som något som inte nörvändigtvis behöver vara i en investeringsbudget eftersom behover inte är nära förestående.
Våra nya äldreboenden är delvis upptaget i 2011 års budget, liksom vår nya förskola.
Men så finns det en hel del annat.
Behovet av att asfaltera gator i kommunen är stort, som beskrevs i Vimmebry Tidning i lördags, men frågan är var pengarna tagit vägen som man tidigare år anslagit till underhåll?
Hur lätt ska det vara att flytta pengar i en budget?
Om man budgeterar pengar till underhåll av fastigheter och gator bör dom användas dit, och inte omfördelas till andra, underbudgeterade poster.
Det är inte alltid enkelt, men jag tror att det är viktigt.
Både nya industritomter och nya bostadstomter kommer initialt att kräva mycket kapital. Men utan möjligheter för företag att etablera sig eller bygga ut, och utan möjlighet för människor att bygga sig hus kommer vi inte att klara en positiv utveckling av kommunen.
Därför är det minst lika viktiga investeringar som förskolor och omsorgsboenden.
Vi står därför inför en ökad upplåning och ser vi bara till att vi klarar överskott på driften varje år framöver så kommer det att gå bra.
Nämnderna är nu i färd med att sätta sin driftbudget för 2012-2013 och för att få en bra stringens i det arbetet har kommunstyrelsen föreslagit att nämnderna sätter en färdplan för effektiviseringen och beskriver hur man varje kvartal lyckas effektivisera.
Med en utplanande konjunktur är det viktigt med en stram budget.

Kommande helg är det stadsfest. Jag håller tummarna för att det blir en bra upplevelse för alla som tänker delta.
Det skulle vara jättebra om vi nästa söndag bara kunde samla in positiva omdömen.
Låt oss alla hjälpas åt och se positivt på att det är fest i vår stad!

Temperaturen hög i kommunens näringsliv

2011-08-21T20:42:00.000+02:00

Tillbaka till stan.Hemflytten från sommarhuset vid Solnen till Lantmannagatan i Vimmerby fick i år en solig inramning. Det tackar jag speciellt för eftersom det är en hel del packning som ska hem och det är inte roligt att flytta i ösregn...
Vimmerby Sparbanks jubileumsaktiviteter på torget blev en stor succe, och den avslutades med middag och underhållning för över 100 personer igår kväll.
I mitt tacktal lyckönskade jag givetvis banken, men jag berörde också hur viktigt det är med möten, och för all del fester. Sparbanken är först ut, sedan kommer stadsfesten och, förhoppningsvis, senare Åbros oktoberfest.
Däremellan ska en del företag på olika sätt fira; Holmgrens tar sin nya stora bilhall i besittning och Svensk Tryckgjutning kommer under senhösten att vara klar med sin utbyggnad.
Kommunens näringslivsenhet, i dagsläget bestående av mig själv och Carina Östh på stadskansliet, planerar ett viktigt strategimöte på Näs den 27 oktober.
Dragplåster blir IKEAS VD Thomas Carlzon och moderater blir Kronobergs landshövding Kristina Alsér. Vi plockar nu in mängder av bra talare i programmet och ska också arrangera flera work-shops mellan panelen och ett hundratal inbjudna.
Jag får anledning att återkomma längre fram till detta viktiga möte.

Vad är det på gång? Sådana frågor komer dagligen och jag ska här försöka besvara de mest frekventa:
- Näringslivschefen? Rekryteringen pågår av rekryteringsföretag i Linköping. Hoppas få en lägesrapport nu när Kommunchefen är tillbaka från semestern. Har stora förväntningar, han/hon behövs verkligen i Vimmerby. Vi har så mycket att ta igen i just näringslivsarbetet.
- Jag kommer att föreslå kommunstyrelsen inrätta två näringslivsråd till stöd för näringslivschefen och KS. Det ena blir för våra stora företag, som har speciella frågor. Det andra blir för mindre och medelstora företag samt företagens organisationer. Jag planerar lägga förslaget i september och de jag hitills vidtalat är villiga att ställa upp. Det känns bra att man vill starta upp något nytt nu!
- Intresset för att arrangera en företagsfrukost är stort. Först till kvarn gäller. Höstens företagsfrukostar kommer att arrangeras av företagen och näringslivsenheten gemensamt.

Hur går det med Ulriksdalsområdet och Ceosvallen? När det gäller den sistnämnda har planavdelningen fått uppdrag att göra om planen, från fritidsområde till småindustriområde. Detta kommer att ske relativt snabbt nu då efterfrågan på mindre tomter finns.
Ulriksdalsområdet är ett helt nytt förslag och ska då ta vägen via Översiktsplanen (ÖP). Men eftersom den "bara" ska revideras är det möjligt att prioritera delar, och just Ulriksdalsområdet kommer att prioriteras upp tidsmässigt. Jag räknar med att partigrupperna har fått igång diskussionen kring området, både vad gäller bostadsområdet som nya idrottsplatsen och tankarna kring hur området ska kunna bidra. När det gäller bebyggelsen är det lika stort som Kohagen och det är ju fullt möjligt att också bygga flerfamiljshus där, likaväl som villor. Men vi får se vad planavdelningen kommer fram till framöver.
Vår stadsarkitekt Bo Klarén vill gärna få in kommuninvånarnas synpunkter så det går bra att maila honom. Men han planerar också att dyka upp på torget ett lördag och ställa ut förslag/ta emot förslag.
Håll utkik i tidningen efter annonsen. Ta vara på chansen att påverka!

Sist ska jag beröra temperaturen i Vimmerbys näringsliv. Visserligen har vi inget Atlas Copco eller Volvo i kommunen, men vi har en lång rad underleverantörer som är beroende av storföretagens framgång.
När nu turbulensen på världens aktiemarknaden är stor, volatiliteten extrem, så kan man undra hur det på sikt kommer att påverka vårt lokala näringsliv.
Jag träffade ett företag i veckan som sa att man växte mest under finanskrisen 2008... så jag tror att det är mycket individuellt. Vi vet ju att om bilmarknaden går ned drabbas våra gjuterier, men Ljunghälls går mot ett kanonår och STG bygger ut.
Hotet mot jobben kommer om industrin inte vågar investera. Jag tror att många delar min bedömning att mycket av volatiliten på börsen beror på den datoriserade högfrekvenshandeln. Den är helt enkelt inte rimlig., det blir lätt djupa dalar och höga berg och man måste nog sortera bort sådant innan man gör en bedömning om vart vi är på väg. Marknaden på börsen ligger alltid ett halvår före men i detta fall är jag inte alls säker på att börsen återspeglar konjunkturen om 6-12 månader, just på grund av paniken datorhandeln skapar.
Vimmerbyföretagen tycks dock vara mycket optimistiska.
Under två veckor nu har jag gjort flera företagsbesök:
- Företag X vill bygga helt ny industribyggnad, har så mycket order och produktion att inte ens nuvarande tomt räcker till.
- Företag Y kommer att expandera och nyanställa 30 kring nyåret. Fram till 2015 ska omsättningen dubbleras. Hur många jobb det blir vet jag inte men om man utgår ifrån vad man har idag skulle jag ta till i underkant om jag säger ytterligare 50 jobb.
- Företag Z, Å och Ä är alla expansiva och ökar stadigt hela tiden.
- Företag Ö gör förvärv och måste bygga ut.
Det är svårt att i detta perspektiv se en analkande lågkonjunktur men inte desto mindre måste kommunen både gasa och bromsa. Vi måste se till att industrimarken blir till snabbt! Både för stora och små företag. Och vi måste samtidigt strama upp vår offentliga verksamhet så vi har beredskap för den succesiva utflyttning som pågått i åratal. Senaste halvåret tappade vi 26 personer (dock var in/utflyttning lika) och det är runt en miljon i kommunalskatt (snittberäkning) som försvann.
Jag vill ändå säga att Vimmerby klarat sig bra om man jämför med Kalmar län i övrigt.
Men det är viktigt att vi får hejd på det negativa flyttningsnettot, och denna gånmg gick det jämt upp.
Det vi kan göra är att underlätta för näringslivet, skapa bra förskolor, skolor och äldreomsorg och se till att vi har en sund kommunal ekonomi.
Det arbetet är vi mitt upp i.

Fotnot: Vill också passa på att hälsa nya oppositionsrådet Helene Nilsson (s) välkommen till stadshuset. Jag ser fram emot ett givande samarbete i utvecklingen av Vimmerby kommun.

Denna fantastiska tekniska framtid

2011-08-14T20:08:00.000+02:00

Att slölyssna på radions P1 har varit bättre än hörböcker denna sommar.Plötsligt hör jag det där som man bara häpnar över, släpper hammaren och jobbet med uthuset vid sommarstugan för en sekund, och lyssnar.
Det är en reporter som refererar en artikel i en vetenskaplig tidskrift:
"I framtiden kommer patienter att slippa elektroder och sladdar runt sina armar och ben där de sitter stillasittande i en stol efter en stroke eller infarkt, och kontrolleras av läkare. Jovisst kan man göra det på avstånd idag. Med sändare och mottagare av klassiskt snitt. Men nu kommer ny teknik. Med hjälp av en gnuggis sätter man fast en "tatuering" på armen, som innehåller all den teknik man behöver. Den drivs av solceller, är elastisk och bäraren kan vara helt rörlig. Den sänder hjärtfrekvens, blodtryck och de data läkaren behover. Utan avbrott."
Jag funderade: En gnuggis? En sådan man fick med tugummit som liten?
Reportern fortsatte: "...de flesta minns väl gnuggisar som följde med tuggummin man köpte som barn. Onekligen är det en spännande tanke att dessa nu blir bärare av medicinsk teknik..."
Wow!

Jag påminde mig om en bok jag läst: "100 trender" av Peter Siljerud.
Jodå, där fanns nanotekniken med. Med nanoteknik kan man skapa supersmå konstruktioner och nånstans i bakhuvudet har jag läst att det går ett 30-tal nanopartiklar på spetsen av ett hårstrå...varje nanopartikel är en miljondels millimeter.
Positivt med dem i medicinsk användning, (det finns mängder av annan användning, givetvis...) är att de fäster på cancerceller och sänder ut ljus/färg i en viss våglängd så läkarna lättare hittar cancercellen och kan precisera strålningen.
Negativt är väl att de är så små att de kan tränga in i människans cell. Vad kan det få för negativa konsekvenser?

Jo, tekniken blir ständigt bättre och uppsidan är också att den blir hela tiden billigare. I framtiden kommer vi att kunna slösa med kommunikationsresurser.
Robotar utvecklas ständigt, i nya skepnader. Hur väl klarar de de mänskliga sinnena; syn, hörsel, smak, lukt?
Hondas robot Asimo, skriver Siljerud i sin bok, är en humanoid som kan efterlikna den mänskliga kroppen; servera kaffe, skaka hand, känna igen ansikten och dansa. Den fungerar extremt väl som hjälp åt äldre och handikappade i hemmen. Det är ingen utopi att den kommer att kunna sköta tvätten, laga mat, diska och städa. Den skulle också styras på distans, om exempelvis en läkare vill att den undersöker hälsan hos sin värd; den behövande människan.
(Jodå, man jobbar nu med att försöka få robotar att känna lukt...)

I det här sammanhanget är det tragiskt att en av världens största kunskapsländer, Sverige, bara har fungerande Internet i städerna. Fick en inbjudan till Sjöbo kommun nu som har samma problem som Vimmerby, inga bredband i landsorten. Fick också brev från en boende i Borstingen där Telia ska ha 25.000 för att dra fram kopparledning till telefonen, och mobilen som man hänvisar till fungerar hjälpligt. Internet? No way!

Samtidigt får du 8 miljoner träffar om du söker på Einstein, du kan hämta 2,5 miljoner bilder på Google Image på samma man och du kan se 10.000 videos på Youtube på geniet.
Kunskapskällan Internet är tillgänglig för alla - nästan.
Och så undrar vi på landsorten varför folk flyttar..?
All information, från den om den billigaste damsugaren till den mest sällsynta insekt, finns på webben och den tillhör livet och är faktiskt mer angeläget för de flesta än Facebook, även om detta sociala medie också fyller en viktig funktion.

Utvecklingen går framåt men vi kan inte vänta tills det finns plats på sateliterna för alla miljoner sökningar och mail vi initierar dagligen bara i Vimmerby.
Det finns mycket som är viktigt för Vimmerby kommun och vi måste hela tiden prioritera. Självklart.
Men kan vi inte skapa möjligheter för nuvarande och framtida befolkning på landsbygden att kommunicera via nätet, då kan vi inte heller räkna med att de bor kvar där.
Kanske det är bekvämast för en del?
En ansvarsfull politisk ledning tar dock initiativ till att fullskalig internetuppkoppling också finns på landsbygden. Jag vill tillhöra den ledningen.
Vi i Vimmerby är redan sent ute.

Sista sommaren med årets torgdesign...

2011-08-07T22:03:00.001+02:00

Ska vi skapa en öppen och välkomnande kommun måste vi skapa en tillåtande och tolerant kultur.Jag kan konstatera, precis som i valrörelsen, att den kulturen råder inte bland många vimmerbybor.
Ta torget till exempel:
Folk stöter på mig och säger:
"Varför ska det vara alkoholdrycker på torget?"
Jag svarar att det är därför att många vimmerbybor och våra turistande gäster vill det.
Hon fortsatte: "...men varför?"
Jag ställde en motfråga:
"Varför vill du inte tillåta de som vill ta en öl på torget att göra det där...?"
"De kan göra det någon annanstans" sa hon och avslutade diskusionen.
Jag hann inte berätta för henne om hur många städer i vårt avlånga land som haft en helt annan utveckling beträffande mat- och dryckeskultur på gator och torg, än vi i Vimmerby.
Förra sommaren resten jag ostkusten ned och till Österlen. Från den allra minsta ort till den lilla staden utmed vägen hade man uteserveringar med alkoholtillstånd.
Denna sommar besökte jag Fjällbacka, Hunnebostrand, Bovallastrand och Smögen ned mot Lysekil. Alla som varit utmed Bohusläns kust vet att det är en helt annan mat- och dryckeskultur än i Vimmerby.
I en av de små kustbyarna tog vi bilen ända ned till hamnen. Och där vi i Vimmerby satt trafikstopp för länge sedan, där fick man åka i 20 km ned utmed butikerna, ned utmed de smala gatorna och mötas så gott man kan. Nära nog kontinentalt.
Jag var i lilla Vadstena med 9.000 invånare i juni; flera uteseveringar på det lilla torget, givetvis.
Jag undrar: hur har det blivit så här i vår kommun?
I min värld lägger man samman det ena med det andra för att komma till ett slutomdöme: en öppen, glad och trivsam stad men en tolerant och tillåtande kultur. Just den här delen skapar ett litet löjes skimmer över Vimmerby, faktiskt.
Kan vi vara självkritiska? Vågar vi kritisera oss själva och säga; just det här är inte bra i Vimmerby?
Jag tror vi måste peka ut det som inte är bra, jag tror vi måste göra som i företagen; arbeta med ständiga förbättringar och ifrågasätta det mesta.
Vår torgmiljö är under all kritik. Det är tacksamt att den nu är inne på sin sista sommar och att vi kan finna en majoritet i fullmäktige för något annat. I samtal med andra partier har moderaterna släppt kravet på en kommunalt byggd foodcourt och det är inte viktigt vem som äger eller bygger den. Jag tror nu att det finns en majoritet för en kommersiell, privat byggd mobil sommarrestaurang med både mat och dryck på torget till nästa sommar.
Nu är det bara att hoppas att någon entreprenör vill lägga in förslag och anbud på att starta upp.
Jag vet att också exempelvis stadshotellet begärt att få etablera sig på andra sidan gatan, på torget, och det ska vi också pröva.
Jag tror att vi kan lösa det hela där skeppet är kvar, liksom Bullerbyhusen - men där vi kan få en annan design, och ett myller av människor på kvällarna.
Jag är personligen mycket tveksam till klädhandeln på torget. Vi borde kunna hitta en annan plats än vårt vackra småstadstorg för ambulerande klädhandlare.
Vad finns det för förslag? Ska vi ha klädtorg på en särskild plats, mattorg på en annan plats i staden? Och låta Stora Torget bli plats för umgänge med mat och dryck?
Vi måste ta tag i detta direkt i höst och jag planerar lyfta frågan till presidiet innan augusti månads utgång, för en behandling i kommunstyrelsen därefter.
Nästa sommar hoppas jag vi har något annat än idag.

Liten summering av första halvåret...

2011-08-01T10:01:00.000+02:00

Tillbaka efter semestern.
"Skriv dagbok! Du måste skriva dagbok. Det där jobbet är så mycket annorlunda än vad du gjort tidigare att det blir en upplevelse för livet."
Sa vännen sedan barnsben, entreprenören Pelle, när han tagit in att jag skulle bli kommunalråd i hans barndomskommun Vimmerby.
Nu, ungefär 8 månader senare och ett drygt halvår på jobbet, upptäcker jag att den mapp på datorn som heter "Dagbok" inte innehåller ett enda dokument... Jag hade så väl behövt dem nu när jag ska sammanfatta det första halvåret kommunalrådsjobb i Vimmerby kommun...

Först Pelles första påstående om ett "annorlunda jobb"; ja, det är det verkligen.
Det är inte så att det är annorlunda i betydelsen konstigt, mer annorlunda i betydelsen ovanligt. Vi är inte så många i skrået. Som VD i ett bolag upptäcker du ganska snart att människor runt omkring dig förväntar sig att du ska fatta beslut. Som kommunalråd blir människor runt omkring dig snarare oroliga om du fattar beslut...
Som kommunalråd förväntas jag komma med förslag först i en microkrets, d.v.s. en krets av människor på kanske 2-3 personer. Därefter ska förslaget delges en liten större krets, partiet. Efter det ska det delges politiska meningsfränder, som du har förtroende för, i övriga allianspartier. Efter en, för mig, avsevärd tid kommer de tillbaka och säger att förslaget är bra men inte ok, utan måste modifieras. Därefter ska du delge oppositionen förslaget och först därefter ska det ut i media...
Det är klart att det blir lite hybris här och där när jag istället för förankringsprocess börjar med att väcka förslaget i Vimmerby Tidning...
De var till och med så ledaskribenten Alf Wesik reagerade och skrev, när ett förslag väl var förankrat, att "så ska en slipsten dras" avsseende att förslaget just var brett förankrat. (Förslaget gällde att göra Ceos till industriområde.)
Underförstått menade han givetvis att jag inte förankrat andra förslag jag lagt, och så var det kanske.

Nåväl, jag kanske överdriver "förankringsprocessen" lite efter att ha haft semester i fyra veckor och gjort nostalgiska inhopp i företagarvärlden. Åtminstone vad det gäller moderaterna, så har vi en diskussion som samtidigt både är innovativ och "grundande" och där känner jag stort stöd. Stödet i kommunstyrelsens alliansgrupp är jag också nöjd med. Vi har funnit en samarbetsform som fungerar bra.

Nu kanske ni tror att jag tycker "förankringsprocessen" är en belastning.
Jag måste säga: tvärtom!
Det jag beskriver ovan är bara en förklaring över den kulturkrock som skedde. Det ledde faktiskt till, som jag upplevde, att en del politiker mest attackerade mig personligen istället för förslagen. Man var ovan vid mitt sätt att jobba, som prioriterar snabbhet lika mycket som "rätt beslut". I näringslivet är allt beslutsfattandet riskfyllt. Man har inte möjlighet att läsa facit innan beslut.
I politiken är det tvärtom: här kan man lyssna in den offentliga debatten och ta beslut därefter. Bra i vissa fall, mindre bra i andra fall. Beslutsfattandet är dock annorlunda.
Det är nog den mest påtagliga lärdomen av mina första sex månader

Tillbaka till "förankringen": jo, jag tycker det 'är bra. Och alldeles nödvändigt. Ska beslutet verkställas är det viktigt att folk som ska besluta och verkställa är motiverade och vill.
Eller åtminstone förstår varför och gillar läget.
Jag har också tagit in "förankringen" i mitt arbetssätt numera och nu kanske pendeln slår åt andra hållet. Att jag blir överdrivet försiktig.
Men det har blivit lättare efterhand som relationer byggts med enskilda politiker. Jag hade gott samarbete med Jan Henriksson (s) och upplever ett lika bra samarbete med nya oppositionsrådet, Helene Nilsson (s). det underlättar.
Per-Åke Svensson (c), tidigare kommunalråd är en praktiskt människa, lätt att samarbeta med liksom Göran Gustafsson (kd) och vår egen Leif Carlsson (m) i kommunstyrelsen. Leif bidrar med det som fattas mig; rutin och kunskap om kommunal politik. Jag är mycket tacksam över att han ville ta plats i KS.

Har också lärt mig att inte gå i enskild debatt med enskilda allianspolitiker exempelvis, vilket har varit destruktivt för samarbetet.
Istället har jag valt att informera brett; ge gruppledarna och KS-ledamöterna, oavsett partifärg, en så bred och djup information som möjligt om kommande ärenden.
Det har uppskattats av oppositionen, jag har faktiskt fått beröm av både vänstern och socialdemokraterna vilket gör mig glad.
Det har också uppskattats av alliansen, främst folkpartiet och kristdemokraterna, som också uttryckligen berömt den djupa informationen. Också centern har sett fördelar, även om informationen inte gått till på det sättet som när de innehade kommunalrådsposten, så är de många centerpartister som uppskattat min ambition att "så många som möjligt ska veta så mycket som möjligt".
Denna ambition har skapat mer arbete för en del. Framförallt har gruppledarna fått dra ett stort lass.
Men nya politiker, ny kommunstyrelse, ny kommunchef etc. har inneburit att exempelvis budgetprocessen har fått köras väldigt djupt och detaljrikt. Det har inneburit fler möten, mer papper, fler frågor.
Summeringen blev dock; alla beslutsfattare kände att man hade en kunskap på djupet om kommunens ekonomi. Därmed kan vi lägga fundamenta vid sidan, och intressera oss för politiska prioriteringar, varje parti efter sina bevekelsegrunder.

För att den här summeringen inte ska bli för lång, och bara handla om vårens dominerande budgetprocess, ska jag sammanfatta så här:
- Ett stimulerande och utvecklande jobb, som jag är oerhört tacksam för. Glad att jag fått förtroendet och är fast besluten att dra mitt strå till stacken för ett framgångsrikt Vimmerby.
- Myten om "sysslolösa administratörer på stadshuset" är betydligt överdriven. Här finns minst lika många kunniga och målmedvetna medarbetare som i näringslivet. Många sliter hårt.
- Dålig styrning från kommunchefen? Måhända tidigare, men inte nu. Vimmerby har begåvats med en kommunchef som är kunnig, engagerad och positiv. Carolina Lejonram har ett driv som vi behöver i kommunen och förutsättningar finns för att vi tillsammans kan göra ett bra arbete; hon i kommunkoncernen och jag i politiken.
Jag tror att jag har stor nytta av mina många år som VD. Jag vet att man som VD (läs kommunchef) inte kan ha en styrelseordförande kontrollerande i det dagliga arbetet utan att man måste hitta en bra samarbetsform där man delar upp arbetet, som ska gå mot samma mål ska tilläggas. Kommunchefen och jag fann detta nästan direkt efter årsskiftet och det vill jag säga; det är mycket bra för kommunen. Vi pratar målsättningar, vi lyssnar in varandras synpunkter och vi håller varandra informerade om väsentligheter.
En bättre strategi för att förhindra konflikter finns inte.
- Långsamma, tröga processer? Kan kort och gott på den frågan svara: ja. Tyvärr. Men det går att hotta upp. Dock måste vi ju vänta in andra nämnders behandlingar i olika frågor, och det tar den tid det tar. Tröga, långsamma processer är offret på "förankringens" altare och det är bara att gilla läget. Viktigt därför att få en snabb start i frågorna, att de inte ligger för länge och gror där de väcks. Här har gruppledarna en viktig roll, därför är snabb info till gruppledarna viktig.
- För mycket hemlighus, för lite kommunikation utåt? Ja, så har det varit. Men vi är på väg att ändra detta: ekonomiska nyckeltal ska ut på hemsidan regelbundet, presskonferenser med lokaltidningen, aktivt bloggande, aktiv hemsida, införade av medborgarkontor i stadshuset (liten ombyggna behövs av entrén), offentliga framträdanden, företagsfrukostar, etc. Allt sammantaget ska öppna upp Vimmerby och göra kommunen transparent.
Vi är på den vägen nu.
Inlägget riskerar att bli för långt så jag får återkomma.
Fortsatt trevlig sommar!

Vimmerby deltar i norrmännens sorg

2011-07-24T19:55:00.000+02:00

Vi hade väntat oss en Mohammed.
Vi hade väntat oss en islamsk självmordsbombare eller ännu en terrorgrupp där vi satt framför de extra nyhetssändningarna på TV och väntade på besked.
Det är ju ändå snart tio år sedan 11 september 2001...
Men det var en Anders.
En norsk 32 årig Anders.
En norsk nazist och rasist som hatade kommunisterna, muslimerna och också det norska etablissemanget i form av socialdemokraterna.
Han hade, enligt nyheterna, fått sin första politiska fostran i norska Framstegspartiet - ett främlingsfientligt parti.
Frågorna är många; var och hur förs de politiska samtal som påverkar en ung man på detta sätt?
Hur har han kunnat utveckla ett sådant hat?
Var har detta hat sin grogrund?

Politiken måste vara ytterst varsam med orden och med de bilder de målar upp.
Sprider man bilder som att det är invandrare som tar våra pensioner får man räkna med att det ger näring åt fientlighet - och också åt galningar.
Sprider mor och far hat mot invandrare vid köksbordet eller framför TV:n på kvällen så ger man hatet näring, det går vidare till barnen.
Det är hat som skapar massmördare som Anders. Som nu ville straffa politiken, etablissemanget.
Att försvara vår demokrati innebär också att reagera i vardagen, speciellt i sådana samtal som föder hat.
Det handlar om att vi alla säger ifrån, att vi inte accepterar rasism och människofientlighet.
Vi måste stå upp för människors lika värde och reagera mot hatet som kommer allt kraftigare i den politiska debatten. Det ska inte få näring, det kan vi alla se till.

En hel värld sörjer de döda i massmordet på Utöja och i Oslo.
Vi i Vimmerby kommun i Sverige gör det också.
Vi känner djupt i våra hjärtan för alla anhöriga, och förnimmer den skoningslösa förtvivlan som gör så ont.
Våra tankar går till offrens alla anhöriga, till det norska folket, till våra politiska kollegor i Norge.
Sorgens förlamning är påtaglig.

Små frågor blir stora frågor...

2011-07-18T13:41:00.001+02:00

Ja, nu blev söndagskrönikan på måndagen istället på grund av resa.
Men vi är ju alla flexibla, eller hur?
Jag skrev i min privata blogg före valet om att små frågor kan bli mycket stora frågor, och att dessa små frågor oftast är det som sysselsätter det kollektiva samtalet bland kommunens invånare.
Jag ska reflektera över några stycken:

1) Buskörningen. Ja, det retar folk att ungdomar, många med nyligen förvärvda körkort, snurrar runt i centrum och gör däckavtryck nattetid. Många tycker gummistrecken är fula, men det allra värsta är nog ljudet. Jag fick ganska i våras samtal från en kommuninvånare som bor centralt och som varje efternatt blev störd av busåkandet på gamla bussplan, mellan kyrkogården och gymnasieskolan.
- Jag har varit ute och pratat med dem men de förstår ändå inte. Och jag jobbar skift. Det är tungt att inte få den sömn man behöver, sa han i telefonen.
Jag undrade naturligtvis hur det kommer sig att det finns buskörare kvar, när polisen tog åtta av tio i fjol?
- Det kommer en ny generation varje år. Polisen måste ta tag i frågan rejält, och se till att uthålligt få stopp på busåkandet, svarade han.
Och det är inte annat än att hålla med. Kanske vi måste arbeta med flera spår? Dels hitta en plats där de kan vara och bränna sina däck, dels plocka av körkortet från de som busskör. Det har ju hänt några incidenter; man har sladdat av vägen och in på trottoarer, ja i fjol också rakt in på en villatomt, över stenmur och över staket...

2) Kajorna. Ja, det retar folk att kommunen tar ned träd för att bli av med fågelträck på en plats och istället får fågelträck på en annan plats. Som utanför Hamargrens på Sevedegatan.
- Varför ska man ha soffor över huvud taget där? Ingen kan sitta där, istället står sofforna som lysande installationer där fågelträck är en del av "konsten". Nästan så man vill visa upp att vi har fåglar som smutsar ned våra sittbänkar, sa en uppretad man.
Och jag kan nog hålla med. Om det inte går att sitta där, varför finns dom då där? Och om man då vill ha dom där, varför kan vi inte finna på ett sätta att hindra fråglarna från att använda träden som toalett?
Och om vi kan hindra dem där, var tar de vägen då? Måste de skjutas? Eller ska de skjutas?

3) Blommorna runt fontänen. Nog för att det fanns en och annan åsikt när kommunen gjorde om det lilla torget vid Rådhuset, la slät sten, byggde om fontänten och tog bort blomrabatten. men om nu kritiken tystnat vad avser gatstenens borttagande, så kvarstår den när det gäller rabatten.
Folk saknar rabatten runt fontäten och även om mycket blomsterprakt i fina krukor kommit upp på "rådhustorget" så anser man att rabatten runt fontänten var mycket finare och mer gemyntlig.

Ja, det var tre mindre frågor som är stora frågor för många av oss i Vimmerby.
Därför tänker jag ta upp samtliga för behandling i kommunstyrelsens presidium nu i augusti. Bara för att diskutera dem. Kan vi jobba närmare tillsammans med polisen för att stoppa busskörningarna? Hur får man bort fåglar från centrala träd i andra kommuner? Kan man sätta blomsterrabatter i lådot uppe på markstenen runt fontänen?
Vi ska ta den diskussionen. Det har jag lovat alla som stött på och bett om det.
Om vi kommer på några bra saker återstår att se.
Jag räknar med att vi ska hitta lösningar på akuta problem i vilket fall.
Viktigt också att inte blunda för de små vardagsnära frågorna.

I väntan på fiber till landsbygden...

2011-07-10T22:50:00.000+02:00

Efter några dagar utan en fungerande telefon eller dator, funkar allt igen.Vad som gått fel? Ja inte var det telefonen, för när jag tog en tur in till Vimmerby så fungerade den plötsligt.
Men eftersom jag är en i generationen som växt upp med mekano, stenkulor och filmstjärnsbilder i motsats till mina barn som växt upp med en inbyggd kunskap om fjärrkontroller och pekskärmar, så klarar jag helt enkelt inte av att felsöka.
Och barn har jag ju inga hemmaboende längre. Ännu en anledning att sakna dom...
Jag säger bara: "Det måste vara fel hos Telia!"...
När allt fungerar igen så kommer det plötsligt in meddelanden på telefonsvararen som är tre dagar gamla... Vilket det kan göra även om jag inte haft ett avbrott i kommunikationen...

Något jag verkligen funderar på nu, när jag bor i sommarhuset (och äldsta dottern från Linköping är hemma med pojkvän och bor i huset i stan) så är det det ebarmligt dåliga mobila bredbandet som tillhandahålles landsbygdsborna.
Jag får varje sommar en påminnelse hur handikappad man är utan sin nätuppkoppling; hur van man är att se vädret, läsa bloggar, se nyheter när man vill, läsa mail och...kolla golftider, exempelvis.
Det tar en faktor 100 längre tid någon mil utanför Vimmerby, än mitt i.
Det är inte acceptabelt.

När kommunen nu söker medlemsskap i IT-Sam (ett kommunalförbund tillsammans med fem andra kommuner) så får vi kompetens att börja bygga ett eget bredbandsnät till landsbygden som istället för det trådlösa 3-4 Mbit kan ge 100 Mbit. Det kommer att ta ett antal år att få ut fiber till alla men jag tror det är en överlevnadsfråga för oss som bor i Vimmerby kommun. Ska landsbygden leva måste den vara uppkopplad med tillräckligt bra bredband för att kunna bedriva verksamhet.
Jag kanske sticker ut hakan nu, men jag är mycket tveksam till våra privata nätbyggare. Hur snabbt kommer antennerna? När det gäller mobiltelefonin har landsbygden fortfarander stora fläckar utan täckning, jag till och med inne i tätorten Vimmerby saknas godtagbar täckning i vissa områden.
4G; och vad innebär det?
Att kopparledningarna ska tas bort och det trådlösa ska gå över berg och dalar till varje liten stuga, med tillräckligt bredband för att klara tv, teleon, internet och dessutom företagsaffärer som bankärenden och tunga filer som exempelvis filmer?
Jag tvekar.
Historiskt har man knappast bättre täckning nu än på 010-tiden. Bättre ljud ja, men täckning...?

Jag tror därför mer på fibern är på trådläst, åtminstone under minst en avskrivningstid på kanske 20-30 år.
Fibern kommer att snabbare ge landsbygden godtagbart bredband, även om det kommer att ta oss upp mot kanske 10 år att bygga ut till den sista röda stugan i kommunen.
Regeringen har angett målsättningen att 90 procent av befolkningen ska ha 100 Mbit år 2020.
Jag skulle då vilja säga att i Vimmerby ska den sista röda stugan ha 100 Mbit före 2022 om vi fattar beslut 2012 om att börja investera i fiberutbyggnaden-
I det avseendet känner jag mig trygg i den kunskap IT-Sam har byggt upp, och som flera av kommunalråden i de aktuella östgötakommunerna vittnar om.
Kanske jag om fem år kan sitta och skicka ett inlägg i den här bloggen med fiber mellan stugan och servern, och alla hus på vägen ut hit också har fiber?
Hur ökar inte det värdet på boendet på landet? Hur bra landsbygdspolitik är inte det?
Dessutom billigare per månad än nuvarande telefonräkningen och ska Telia montera ned kopparledningarna, som man börjat med på andra håll i landet, ja, då lär väl mobilsamtalen bli ännu dyrare. De som inte har tillräcklig täckning får väl kanske hitta ett berg eller nån höjd nära sin stuga och sätta upp en egen telefonkiosk där..?
Undrar just: går världen framåt eller bakåt...?

Almedalen dominerade medierna denna vecka, och tyvärr passade det inte mig att åka just i år. Men nästa år ska jag vika av just den veckan för att åka dit och lära mig så mycket jag kan på alla seminarier och på alla möten med andra besökare.
Hoppas då på lika bra väder som Gotland haft denna vecka.
I Vimmerby har det också varit högtryck; varmt i insjön, varmt på torget, varmt på jobb och varmt på stranden.
Vi kan nu glädjas över en välskött centralort, där blomsterarrangemangen står i praktfull blom och hälsar, bland andra, alla turister välkomna!
Låt oss alla visa upp vår bästa sida!

Några dagars planeringsjobb - men mest semester!

2011-07-03T20:36:00.000+02:00

Nu inleds årets sommarsemester för mig.Halvåret har gått rasande fort och jag tycker jag ändå har kvar en hel del jobb.
Några dagar måste jag in och jobba i juli, dels för att samla ihop alla ärenden som pågår, sortera och strukturera, dels måste jag planera hösten och framförallt augusti månads agendor i kommunstyrelsen.
Några ärenden brådskar:
Mark för tyngre industri - här väntar vi på värderingar, därefter ska vi sätta oss och förhandla. Hoppas på att ha allt klart i augusti.
Mark för lättare industri - hoppas kunna få fram ett beslut i kommunstyrelsen i augusti där vi uppdaterar markundersökningarna på Ceos och snabbt försöker få fram ett antal byggbara tomter.
Mark i tätorterna - i Gullringen har Bengt Ansgarius (Gullringshus) iordningställt ett nytt industriområde som jag hoppas kan locka etableringar (kontaktperson är Johan Blomberg).
Vi ska försöka få in området på kommunens hemsidan under eller efter semestern. I Storebro finns också industrimark tillgänglig

Det brådskar också med äldreboendet och nya förskolan. Dessa projekt är dock långt framskridna och här ska vi bara bestämma plats. Hoppas att vi kan göra det snabbt i augusti så byggena kommer igång. Nuvarande förslag med förskola vid ishallsrondellen, hörnet vid VOK-spåret, GC-väg på den bebyggda sidan av bysjövägen samt hela äldreboendet på Circusplatsen tycker jag är ett bra förslag. Tror också att det finns förutsättningar för en helt enig kommunstyrelse här.

Något som vi också ska börja jobba med är en investeringsram. När vi tog budgetramen för 2012 och 2013 i fullmäktige fanns ingen investeringsram med.
Hoppas hinna skicka ut underlag till gruppledarna under sommaren för att kunna få behandling i kommunstyrelsen i september.
Mycket finns redan beslutat i tidigare ram, bland annat äldreboende och förskola.
Och jag uppfattar inte att så stora investeringar väntar oss.

Fokus i politiken i höst blir utan tvekan budgeten för de olika nämnderna, då nämnderna nu ska lägga upp pch peka ut de effektiviseringar man vill göra 2012 och 2013.
Det var en enig Allians i fullmäktige och jag var imponerad över nämndordförandenas beslutsamhet att verställa. Det bådar gott och framförallt bäddar det för en mer positiv utveckling när vi väl lyckats återställa balansen.
Två viktiga områden tror jag vi måste ha fokus på; dels omsorgens ökade kostnader för LSS och LASS (assistansen), dels de interkommunala ersättningarna inom gymnasieskolan.
Just gymnasiet tycker jag har ett spännande arbete framför sig. Man ska matcha elevminskningen, men man ska också försöka hitta idéer som ökar attraktionskraften. Ska bli mycket spännande att se vad somn kommer ut. Jag tror många politiker vill vara med och ha åsikter här.
Och så har vi Teknik & Servicenämndens stora omstrukturering. Här gör Alliansens ledamöter med ordf. Björn Swedborg (m) i spetsen ett jättejobb. Med målmedvetenhet så kommer man att lyckas, det är jag helt säker på.

Just nu upplever vi en högkonjunktur i Vimmerby. Jobben blir fler, arbetslösheten minskar. Små- och stora företag växer och nyanställer också.
Jag skulle önska att man prövade att ta in fler utlandsfödda i våra lokala företag. Vi har många extremt duktiga invandrare och personligen har jag mycket god erfarenhet. De flesta kan mycket bra svenska, vilket jag tror är en förutsättning för relationerna både med företagsledarna som arbetskamraterna. Men många får ändå inte chansen.
Jag är övertyygad om att vi inte kommer att klara att besätta många jobb i framtiden utan våra utlandsfödda vimmerbybor.

Nu önskar jag alla en härlig sommar! Bloggen återkommer söndagar hela sommaren och ni som är nyfikna på vad som kommer framöver är välkomna att hänga med. Några debattartiklar ska det bli i olika tidningar också förhoppningsvis.
Jag ser fram emot att ladda batterierna tillsammans med familjen och goda vänner, samt lite golf och fiske!
Glad sommar önskar jag alla i Vimmerby kommun!

Vi vet att allt hänger ihop

2011-06-26T20:22:00.000+02:00

Ekkullen säljs nu till Astrid Lindgrens Värld efter ett beslut av en enig Allians i kommunstyrelsen.Det är ett stycke mark med stort värde för de vimmerbybor som bor och verkar i grannskapet; hyresgäster i Vimarhem och barnen i grannskapets förskola.
Jag respekterar fullt ut det värde Ekkullen har - men accepterar inte arguementet att den inte går att ersätta som strövområde.
När kommunstyrelsen nu tog beslut om att låta utveckla markområdet bakom fjärrvärmeverket upp mot korsningen Prästgårdsgatan-Ängsgatan tog vi ett beslut som innebär ett nytt strövområde, med grillplats, sittplatser och stigar, en från sly utgallrad skogsmiljö som jag tror kan bli en riktigt bra naturpark.
Det gränsar området utan någon trafik; gång- och cykelväg ligger både i anslutning och som genomfart. Området kan nås av väldigt många människor.
Jag kan tycka att vi ändå skulle ha ordningställt området; vi är bra men måste bli ännu bättre på att ta hand och vårda våra stadsnära strövområden och det här området ligger ju mitt i bebyggelsen.
Vi ger nu ALV möjlighet att expandera till den gräns som den inre ringleden sätter, man kommer inte längre däråt. Ska man expandera parkmiljön måste man gå mot halkbanan och området bortanför det.
Att ge ALV tillgång till Ekkullen, dels för att bygga en ny Emil-miljö i kanten av området för omkring 30 miljoner kronor, dels skapa en naturyta till parkens annars ganska täta bebyggelse ökar attraktionskraften i anläggningen. Man får större möjligheter att ta emot fler besökare.
Fler besökare innebär jobb, inflyttning, bostäder...ja kort sagt, utveckling.
Som politiker måste man väga för och emot och i detta fall, med ersättningsområdet till de boende, tycker jag vi tagit ett klokt beslut.
ALV har fått betala fullt pris. Man har genom sin egen existens i området drivit upp priset till ca 300 kronor per kvm för byggbar mark i området. Det är högsta markpriset någonsin i Vimmerby. Industrin i övrigt betalar 70 kronor per kvm.
ALV är beredda att betala det priset för att få växa, för att fler jobb ska skapas och mer utveckling ska komma kommunen till del.
Det finns kommuner i Sverige som skulle skänkt ALV marken.
Jag tycker ALV tar sitt ansvar, man vet hur kommunens ekonomi ser ut och, mycket viktigt, man VILL betala för sig, göra rätt för sig. Det är hedrande när man vet hur enskilda företagare kan agera när man sitter i den positionen ALV gör.
Att skapa förutsättningar för en av de största attraktionerna i Europa att växa är självklart.
Som politiker med ansvar för kommunens framtida utveckling är det ett ansvarsfullt beslut.
Den som säger något annat ser inte helhetsbilden. Och framtiden.

De unga som bor i kommunen nu kommer att leva gott på besöksnäringen i framtiden. Redan idag står den för 17% av alla jobb, industrin för 30 %. Men medan industrin i stort står still i sitt jobbskapande, över konjunkturcyklerna, så växer besöksnäringen.
Att skapa förutsättningar för ALV är att skapa förutsättningar för ett Vimmerby som kan stå sig in i framtiden.
Vimmerbys framtiden är inte att få ett Arla etablerat varje år. Tacksamt att det kom. Men det finns ingen inbyggd repris. Det kommertvärtom att vara ytterst sällsynt.
Vimmerbys framtid är att se till att möjligheter skapas för de befintliga företagen att växa och att kratta manegen med snabb handläggning och bra möjligheter för nya företag att uppstå.
För mig är ALV en jobbskapare, en katalysator för besök och inflyttning och ett varumärke som vi är ensamma om och som aldrig flyttar till Slovenien eller Kina. Det stannar här.
Låt dem därför växa och gläds åt deras tillväxt.

ATT VARA FÖRETAGARE
Jag vet att jag valts som KSO företrädande nya moderaterna. Men min bakgrund är löntagarens i 14 år och företagarens i 25 år. Jag har förmånen att kunna känna in både löntagarnas och företagarnas villkor. Och jag försöker dra nytta av båda.
När jag nu säger ja till att ersätta Svensk Tryckgjutning för en skada som, i mitt tycke, ett kommunalt vägbygge orsakat har jag inte svårt att sätta mig in i rollen.
Voteringen förlorades med 2-7 och Leif Carlsson (m) och jag var ensamma i KS i vår årsikt att ersätta företaget.
Jag ska kort beskriva varför jag tänker så:
Om jag ägt STG och jag en dag, 10 år efter att jag etablerat företaget där, finner byggnaden vattenhotad, vattenvågorna slår över gräset mot byggnaden och jag får stoppa produktionen och inrikta mig under en drygt vecka på att försöka få bort vattnet, skulle jag fråga mig varför detta plötsligt hände.
När jag undersöker varför så är det enda som hänt att kommunen fyllt igen en kotunnel som hade ett vattenflöde ut från området dygnet runt och byggt en rondell i gränsen mot min tomt.
Även om nu två undersökningar inte direkt säger att det var detta som var felet, och inte heller säger att det kan ha varit ett annat fel - utan säger bara att det kan vara det ena eller det andra, hade jag som företagare aldrig accepterat detta. Jag hade begärt domstolsprövning.
Det gjorde nu inte STG år 2004 och tyvärr ligger det dom i fatet nu.
Majoriteten i KS anser att man nu är för sent ute och att bevis inte finns, man avslår därför kravet. Inte bara på en dryg miljon som företaget haft som skadeståndsanspråk, utan också det på en halv miljon som förhandlingen lett fram till.
Jag böjer mig givetvis för majoritetens beslut men det är inte mitt sätt att bedriva företagspolitik. I min värld tar var och en sitt ansvar för de skador som kan uppstå, även om den ena parten är en kommun.
Jag har full respekt för KS beslut, och tycker det är synd att beslutet inte togs när allt verkligen hände, 2004.

Det jag önskar kommer ut av detta ärende är att dialogen kan bli mer öppen och snabb mellan näringslivet och kommunen. Jag tänker bidra till det. Jag vill att företagen ska vara glada och tacksamma över att de etablerat sig i Vimmerby, därför att vi här har ett rättvist och konkurrensneutralt manér när vi ser på företagens behov.
Kommunen ska likaledes vara glada och tacksamma till sitt näringsliv.
Kanske en utopi tycker gamla politiker.
Inte alls.
Och här har jag nytta av min företagarbakgrund.
Jag VET att företagen vill ha lika spelregler, rättvis bedömning, snabb och KORREKT handläggning och ett leende på läpparna från alla parter som deltar, samt inte minst, att alla har en stark vilja att hitta lösningar på de problem som kan uppstå.
Vi har en hel del leende människor i vår kommun, både företagare, politiker, tjänstemän och företagare. De finns här som föredömen för mig.
Låt oss skapa ett öppet samtalsklimat mot ett gemensamt mål; utveckling av Vimmerby kommun.
Alla med en ärlig vilja att skapa ett föredöme bland landets småkommuner.
Med fler jobb ökar skatteintäkterna och mer pengar kan gå till vård, skola och omsorg.
Vi vet ju alla att det hänger ihop.

Vi måste förhålla oss till mätningar, trots allt...

2011-06-19T19:03:00.000+02:00

Som ni kanske märkt under de senaste åren toppar inte Vimmerby kommun de listor som publiceras i olika medier.Tyvärr vill jag säga, för att många av oss som bor här tycker det är mycket som är bra. Vi älskar ju den här biten på jorden och vill för allt i världen inte flyttta härifrån.
Det som förenar oss är att vi vill göra den bättre.
Man kan givetvis diskutera värdet i olika listor. Men de finns. Vi måste förhålla oss till dem.
Och kanske kan vi använda dem för att skapa bättring? Listorna baseras ofta på hur kommunen hanterar sin service till medborgarna, var man lägger pengar och resurser och hur man klarar sig ekonomiskt.
Senaste listorna publiceras i tidningen Focus och jag tänkte fördjupa mig lite i dem.

UNG I VIMMERBY
Vimmerby kommer på 213 plats av 290 som "ungdomskommun". Det är givetvis inte bra. Det man mäter är uppnådda mål i skolan, lärartäthet, idrottsföreningar, ungas psykiska hälsa, medelålder i kommunen, ungdomsarbetslöshet. monnbing och bruk av alkohol, och tobak.
Vi kan bara spekulera i var vi faller igenom. Jag tror vi har höga poöäng i variabeln idrottsföreningar, lärartäthet men låga i övriga.

ÄLDRE I VIMMERBY
Det är betydligt bättre att vara äldre i Vimmerby, än att vara ung. 59:e plats av 290 kommuner är acceptabelt. Vad man än säger om prutningar och sparbeting, följande räknas in i variablerna: pengar till äldreomsorg, tillgång till äldrevård, kvalitet i äldrevården, kvalitet i hemtjänsten, medellivslängd och arbetande pensionärer. Här tror jag vi får pluspoäng på pengar till hemtjänsten och tillgången till äldrevård.

FAMILJ I VIMMERBY
73:e plats av 290 - så bra är Vimmerby kommun för en familj. Det bygger på variablerna; råd att köpa villa, andel skilda, pappaindex, personaltäthet förskola, barnfattigdomsindex, löneskillnad mellan könen. Här kan vi bli bättre i flera variabler.

ARBETA I VIMMERBY
120:e plats av 290 blev placeringen för Vimmerby som en jobbkommun. Här räknar man medelinkomster, utveckling, arbetslöshet, andel lågutbildade, arbetsolyckor, företagsklimat och andelen pendlare. Kan vi förbättra företagsklimatetet tror jag vi stiger i graderna. Viktigt att Vimmerby är en mycket bra jobbkommun.

FUNDAMENTA
Man mäter också något som kallas "fundamentala variabler" och det är en kompott av allt möjligt, som exempelvis, in-utflyttning, födelseöverskott, taxeringsvärden på villor, miljöskyddad areal, anmälda brott, serveringstillstånd, självmord, alkoholrelaterade dödsfall, valdeltagande, kommunal skattesats, flyktingmottagande, försörjningskvot, soliditet, ohälsotal, ekonomiskt bistånd, andel miljöbilar och kulturkostnad per invånare. Plats? Jo, här blev det 73 av 290 kommuner.

Total placering, allt sammanräknat, hamnade Vimmerby kommun i tidningen Focus mätning på 121 plats av 290 kommuner. Det är åtminstone på övre halvan men det kan vi inte nöja oss med.
Ska vi bli en konkurrenskraftig kommun måste vi upp bland de bästa.
Kan vi ha något annat mål än att bli allra bäst?

Som kommunstyrelsens ordförande vill jag sätta det målet och när man sätter mål ska man inte fundera så mycket över att cencurera sina tankar eller drömmar, utan mer att fokusera sin vilja på att nå dit man tror är möjligt.
Jag tror det är fullt möjligt att bli den bästa kommun att bo i för unga, för äldre, för familjer och att arbeta i.
Blir vi tillräckligt många runt det målet har vi nått halvägs.
Vill man så kan man - en formulering jag tror mycket på.

Fotnot: Visionsarbete är något vi ska försöka introducera i nämnderna och i partigrupperna framöver. Partierna har alltid visioner självklart, men att försöka konkretisera dem och förhålla sig till dem i praktiskt kommunal politik är kanske nytt. I september ska vi försöka veva igång det arbetet för att våren 2012 kunna diskutera, och fatta beslut, om en visionär plan på områden som inte bara är en översiktsplan (ÖP), utan också näringslivsarbete, turismen, äldreomsorgen, barnmomsorgen, skolan, den kommunala servicen och ekonomin. Då får vi praktiskt sätta mål på sikt. Ska bli jättespännande!

Genombrott - på flera plan

2011-06-11T10:11:00.001+02:00

I juli ska jag fila på ett nytt ägardirektiv till Astrid Lindgrens Näs.
Förhoppningsvis kan det processas i politiken under hösten för ett antagande i kommunfullmäktige i oktober.
Det finns flera skäl till att ge Näs ett nytt ägardirektiv.
Det som föreligger idag ger en riktning åt alla håll. Det är därmed svårt att arbeta efter och ett nytt måste skapa större tydlighet med vad kommunens uppdrag till Näs är.
Näs är inne i nytt utvecklingsskede. Lokalt fick man ett definitivt genombrott besöksmässigt med Janne Strömsten-utställningen. Många, många som aldrig varit på Näs kom dit då och uppskattade sin upplevelse. Det har stor betydelse för den lokala förankringen.
Genombrottet som regional och nationell mötesplats skulle jag vilja påstå pågår. Det är mycket svårare, mer komplicerat, speciellt med tanke på att Näs ambition är att vara ett kulturcentrum och besöksmål. I det arbetet tillkommer sannolikt en ny företeelse, Astrid Lindgrens Trädgård, kommande år men också utvecklingen som mötesplats där lokalt och regionalt möter nationellt.
Ett exempel på det blir det i höst när ett stort seminarium arrangeras på Näs med forskare, näringsliv, politiker och kultur/design.
I torsdags kväll fick jag tillfälle till ett längre samtal med IKEAs VD Thomas Carlzon, ett möte på initiativ av hela Smålands landshövding Kristina Alsér, och han tackade ja till att delta i ett idéarbete rörande lek, design, näringsliv, kultur på Näs i höst. I fredags satte jag igång processen med ende medarbetaren för närvarande på kommunens näringslivskontor, Carina Östh.
Jag hoppas det ska bära frukt en bra bit fram.

TURISMORGANISATIONEN
När kommunstyrelsen förhoppningsvis enigt tar beslutet om en ny samlad destinationsorganisation på måndag, kommer Näs att vara en av fyra viktiga spelare i det arbetet; förutom Turistbolaget, Vimmerby Concept Park (lekutveckling) och Kultur- och Fritidsförvaltningen.
Det känns så skönt att kunna lotsa detta projekt fram till fullmäktige i juni, och samtidigt presentera en turismstrategi föredömligt gjord av konsulten Johan Graffman och alla de lokala vimmerbybor/handeln/näringen som deltagit i arbetet och slutligt gjort formuleringarna.
Äntligen kan vi få en efterlängtad samordning av våra resurser, och kraft att marknadsföra allt Vimmerby har brett. Ett genombrott.
Nu får vi instrumenten (turismstrategin) och organisationen (med en styrgrupp där den tillkommande näringslivschefen är ordförande) att verkligen få värde för de kommunala, regionala och nationella pengar som sätts in på olika plan. De försvinner inte ut i en spridd dimma, utan nu får vi en samlad organisation som kan kraftsamla.
Nästa arbete i processen är bildande av näringslivsråd, vilket försenats i väntan på tillsättningen av näringslivschef. I höst hoppas jag få lösningen där. Och jag lovade ju att vi ska gifta ihop vår turismstragei med en näringslivsstrategi innan december. Det målet kvarstår.
Till detta återkommer jag.

ÄNDRAD RIKTNING
Jag ska inte summera första halvåret som kommunalråd nu. Det tänkte jag göra i juli månad. Men jag kan ändå konstatera att vi i Vimmerby nu är på väg att ändra riktning.
Exemplet med en stor bilfärja är slående. Trots back i maskin glider den ändå framåt. Men nu känns det som den börjar kränga mot en ny riktning. När KS nu tar budgeten på måndag, som innebär en åtstramning där det är möjligt, kommer vi att generera överskott för framtida utveckling. Också det ett genombrott eftersom vi i flera år presterat underskott.
Också kommunchefens och förvaltningschefernas arbete med beslutskulturen och samordningen börjar slå rot. De fördyrande stuprören är på väg att bli hängrännor och det betyder mycket.
I politiken ska vi hänga med och också öka samarbetet mellan nämnderna.
Våra nämndordförandemöten är viktiga, dialogen, sökandet efter gemensamma möjligheter.
Ja, kort sagt - det känns väldigt bra!

(Förra veckan blev söndagskrönikan måndagskrönika och nu blir den lördagskrönika. Hoppas ni förlåter. Kanske ska den döpas om till helgkrönika istället...?)

Kan vi ge Näs egen ekonomisk kraft?

2011-06-06T21:31:00.000+02:00

När Vimmerby kommun en gång i tiden tog emot stora summor pengar från Regionförbundet bland annat, för att skapa Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs gjorde man inget längre överslag.
Efter ett antal år var projektpengarna slut och Näs försörjning överlämnades till kommunen som då hade överskottspengar från Astrid Lindgrens Värld.
Efter försäljningen av temaparken lovade köparen, Saltkråkan AB, att fullfölja bidraget som ALV betalat ut under en begränsad tid och till ett begränsat belopp.
Detta är nu utbetalat.
2010 gav därför kommunens holdingbolag, Vimmerby Kommunala Fastighets AB, över 5 Mnkr till Näs som ett täckningsbidrag.
För 2011 har kommunen anslagit i kommunstyrelsens budget ett verksamhetsstöd på 3 Mnkr.
Om det ska räcka måste Saltkråkan AB på nytt gå in, samtidigt som Näs själva måste bidra med ca 3 Mnkr.
Inga överenskommelser med Saltkråkan är ännu gjorde men när Vimmerby kommuns rambudget för 2012 är klar, och vi känner kommunens budgeterade insats, tänker jag ta upp diskussioner om fortsatt stöd med Saltkråkan AB.

Det begicks en del misstag tidigare kan man tycka så här i backspegeln:
1) Inget skriftligt avtal gjordes varken med ALV eller dess ägare Saltkråkan AB. Det lär endast finnas ett styrelseprotokoll i ALV som visar ambitionen.
2) De styrande såg tyvärr inte längre bort än de bidragsår som fanns. Ingen långsiktig driftbudget upprättades.
3) Man undvek/missade att söka regionalt verksamhetsstöd av statens pengar till Regionförbundet.
4) Man trodde att Näs skulle bära sig självt efter uppbyggnadstiden.

När det gäller det sistnämnda finns det, mig veterligt, inte en kulturinrättning, inte en teater eller museum som bär sig utan stöd. Det är nog ganska utopiskt att tro att Näs i sig själv skulle bära sig, i den form det har idag.
Och när det gäller regionalt kulturstöd är det förunderligt hur man kan ha missat att göra anspråk på den typen av medel. Här kan man tycka att ansvaret är delat, både av Näs styrelse och av kommunstyrelsen. Någon någonstans borde ha funderat på om inte verksamheten kunde bli föremål för statligt stöd.
När det gäller avtalet med ALV borde ett sådant upprättats.
I ett hus med kunniga tjänstemän och intresserade politiker på olika poster, borde också någon ha funderat på om man inte ska ha ett avtal skriftligt. Förstod man inte vilka summor som det skulle bli frågan om?
Och så driftkostnaderna.
Förr eller senare så kommer dom. Ur egen plånbok. När alla bidrag tagit slut. Har man pengar då?
Bygger man verksamhet på bidrag måste man från dag ett vara klar över hur saker ska finansieras när bidraget tagit slut. Eller att det finns en bakdörr att kliva ut i.
Astrid Lindgrens Näs kan knappast ha en bakdörr. Vi kan inte ha Näs ibland, och ibland inte. Går man in i den stansingen är det för livet. Alltså: vad skulle hända efter fem år? Frågan ställdes inte, därför kom heller inget svar.

När vi nu ska diskuterar en ny satsning, Vimmerby Concept Park AB, rör det sig om en kommunal miljon som ska ge totalt 8-9 Mnkr i bidrag. Projektet är på två år. Därefter ska det bära sig.
För egen del är jag alldeles klar över att projektet ska ha en bakdörr. Vimmerby kommun ska helhjärtat (vilket är min personliga åsikt) gå in i projektet men vi ska också lika raskt kliva ur om det visar sig inte fungera. Jag skulle inte vara positiv om jag inte trodde det skulle fungera. Kommunstyrelsens representant i idéarbetet har varit Per-Åke Svensson (c) och det han redovisat låter mycket intressant och lovande.
Vimmerby Concept Park är ett försök att driva ett "kontorshotell" där projektet sammanför forskare inom lek med företag inom leknäringen. Många har anmält intresse. Nationella företag liksom lokala. Linköpings Universitet blir en av parterna. Målet är att få avknoppningar, tjänstejobb, i Vimmerby. Eller kanske etableringar av lekproducerande företag.

Näs då?
Jag tror Näs behöver draghjälp. Vi har en bra verksamhet där ute; innehållsmässigt, proffsigt utförd. Men den är dyr i förhållande till kommunens budget. Kanske inte alls dyr i förhållande till vad den ger. Men det är än så länge ganska osynligt för gemene man.
För egen del kan jag inte tänka mig ett Vimmerby utan Astrid Lindgrens Näs. Vi ska vara tacksamma över att familjen upplåter barndomshemmet. Ett naturligt hjärta i verksamheten.
Men vi måste skapa förutsättningar för Näs att själva tjäna sina pengar, sitt uppehälle.Jag är beredd att satsa en miljon om året, varje år. Så skrevs det också i moderaternas valplattform. Jag tror att den siffran kan delas av många politiker.
Men då måste vi hitta ideerna, strukturerna, förutsättningarna, nytänket, omstruktureringarna, ett annat sätt att göra saker på - så Näs inte bara kan locka till sig många besökare, utan också kan vara lönsamt.
När den kommunala rambudgeten för 2012 är klar ska också ett nytt ägardirektiv skrivas för Näs. Jag hoppas kunna komma med ett förslag till kommunstyrelsen i augusti, då vi också ser hur vår besöksnäring ska organiseras.
I veckan nu åker jag till Stockholm för två halvdagar med Näs styrelse.
Jag hoppas på intressanta diskussioner där.

Om Vimmerbys budgetprocess

2011-05-29T09:14:00.000+02:00

Arbetet med rambudgeten för 2012 fortskrider och processen är intensiv.
Eftersom jag som KSO leder processen har jag satt ett övergripande mål: politikerna ska förstå vad man fattar beslut om och inse konsekvenser.
Det finns inte någon kommunal budget, inte ens i den rikaste kommunen, som gör alla medborgare nöjda.
Inriktningen att hushålla med skattemedel har alla (förhoppningsvis).
I Vimmerby är det särskilt kärvt eftersom kommunen inte uppfyllt lagen om balans, det s.k. balanskravet under tre tidigare år.
Det finns alltså en upparbetad förlust på åtskilliga miljoner kronor att ta igen. Plus ett balanskrav också för 2012.
Jag tror att vi kan lyckas för 2011 i balans, med bra draghjälp av den minskande arbetslösheten som ökar på skatteintäkterna till kommunen. Med andra ord går "finansen" bra.
"Verksamheten" däremot går blandat. Vi har idag verksamheter som har svårt att klara 2011 års budget och när rapporterna nu strömmar in till kommunstyrelsen kommer vi givetvis att efterfråga åtgärdsprogram.

Vi utreder nu, som läsaren av denna blogg säkert tidigare noterat, en tvåårsbudget. Jag räknar med att det ska vara möjligt att lägga en sådan.
I den verkligheten blir nämndernas och förvaltningarnas återrapportering mycket viktig. Rapportering av status med åtföljande åtgärdsprogram. Ska en budget löpa över 24 månader krävs en intensiv uppföljning kopplat till ev. åtgärder.
Nämndernas frihet rörande sin budget är stor. Det är kommunfullmäktige som anslår pengar till nämnderna, på kommunstyrelsens inrådan.
Kommunstyrelsen å sin sida tar bara en rambudget - nämnden själv fördelar sina medel i sin verksamhet i sin egen budget.
Varför går då kommunstyrelsen in så intensivt i budgetarbetet och i princip processar varje enskild budgetpost?
Det finns flera anledningar.
En är att vi har en hel del nya politiker i kombination med att den förra mandatperiodens politiker inte lyckades få bukt med det negativa resultatet. I min värld innebär det att kommunstyrelsen måste djupare fokusera på varje liten detalj i verksamheten, för att kunna ställa frågorna till nämnderna.
Lyckas inte nämnderna hålla sin budget träder kommunstyrelsens tillsynsplikt in och vi måste dördjupa oss och hjälpas åt att lösa problemen. I en del nämnder kan därför kommunstyrelsen gå in långre än i andra, allt beror på hur väl man balanserar sin budget.
Nämnderna och förvaltningarna har varit ytterst hjälpsamma i processen. Man har vänt på varje sten och det är få frågor som nu skickas tillbaka nämnden, De flesta är besvarade.
Processen inleddes med "Greppet" i januari, då förvaltningscheferna gav "alla insikt om allt" i princip. Syftet var att nämndpolitikerna ska lära känna andra nämnders verksamhet. Helheten är viktig.
Därefter kom Alliansens budgetdirektiv. Dessa byggde på de tre tidigare årens negativa balans.
Nämnderna uppmanades då att prissätta alla verksamheter.
Därefter följde dialogdagarna, då fick nämnderna och förvaltningarna möjlighet att muntligt och skriftligt beskriva sina egna prioriteringar och vad allt kostade i detalj.
Nu är vi inne i slutprocessen: kommunstyrelsens, över fyra möten långa budgetprocess.

En annan anledning till denna process är den tidigare förekomsten av tilläggsanslag.
Vi vill ha bort det så långt möjligt. Istället vill vi att allt ska vara inne i budgeten. Därav de nu pågående debatterna om torget, turistbyrån, nya idrottsområden, industriområden, tomtområden etc.
Årets första fem månader har därmed blivit intensiva för politiker och tjänstemän, ja rent av stormiga, på grund av att "allt ska budgeteras".
Jag är glad att säga att vi är på väg att klara detta. En stor eloge till idoga alliansordföranden och gruppledare som dragit ett stort lass, både med sina nämnder och sina partikamrater. Jag är full av beundran för hur mycket en fritidspolitiker vill jobba och för det engagemang man visar, en stor motor i processen.

En tredje anledning: överföringsmodellen. Med en tvåårsbudget neutraliserar vi något nämndernas överföringsmodell, en modell där man tror att ett överskott ett år kan behållas till nästa år, trots att koncernen uppvisar förlust, dvs att inga pengar finns.

Just nu sitter en kommunstyrelse i Vimmerby med bred kunskap om kommunkoncernens verksamhet (oräknat möjligen bolagen). Det är en framgång tycker jag, och det borgar för en bra budget, en budget vi kan försvara i detalj och vi har förutsättningar att hålla.

Vad det slutligen nu handlar om är prioritering. Och jag vill säga; det handlar om var det gör minst ont att spara.
Att vi måste spara har ju alla förstått; effektivisera och spara. I vilka verksamheter är frågan.
Personligen vill jag jobba över hela spektrat:
1) Effektivsera sådant som är inneffektivt. (Mer fokus på IT bland annat).
2) Spara på kostnader (Kan vi lägga ut något privat?)
3) Strukturförändringar (Kan vi slå ihop något, göra det billigare att driva?)
4) Öka intäkterna? (Skatt och taxor kan inte öka mer, hur kan vi kreativt öka intäkterna på exempelvis Näs?)
5) Lean production, d.v.s enkel produktion? (Förenklar i ärendehantering, myndighetsutövning, är hushållsningsstrukturen fel någonstans, etc. )
6) Ökat skatteunderlag? (Genom ett intensivt närings- och arbetsmarknadsarbete ska det gå.)
7) Öka ideell förebyggande verksamhet (Aktivt föreningsstöd ger "gratis" arbete i förebyggande syfte, så kommunens lipper kostnader i senare skede.)

Genom detta ställs verksamheter mot verksamheter. Kan man spara pengar någonstans, exempelvis genom strukturförändringar, sammanslagningar etc, så kan de pengarna användas om man vill exempelvis prioritera äldreomsorgen mer.
Budgetsammanträdet fortsätter den 7 juni.

Svar till Vimmerby Tidning idag

2011-05-24T13:00:00.001+02:00

Jag får samtal, mail och påstötningar idag tisdag, om uppgifterna ang. turistbyråns flytt eller inte i Vimmerby Tidnings ledare idag.
Jag vill inte gå i detaljerad polemik med Vimmerby Tidnings chefredaktör i ärendet, annat än att säga att inlägget innehåller motsägelser, icke relevanta påståenden och ett antal antagande som är långt ifrån sannolika. Tvärtom; det chefredaktören antar ska inträffa är hans personliga farhågor.
Jag respekterar att han har och torgför sina åsikter.
Men jag rekommenderar läsaren att avvakta den politiska behandlingen av det hela och jag är säker på att VT:s reporter kan ge en rättvisande och tydlig bild av förslaget, vilket det än blir som politikerna kommer att fatta beslut om.
Läsaren kan vara övertygad om att jag och alla allianspolitiker är lika måna om arbetstillfällen inom handeln som chefredaktören.
Skillnaden är att vi också har ansvar för vård, skola, omsorg och kommunens totala ekonomi.
Debatten om turistbyrån ingår i ett större sammanhang som kommer att skapa både fördelar och jobb för Vimmerbyborna i framtiden.

Turismen, leken och kulturen

2011-05-22T20:55:00.001+02:00

Turistsäsongen är i gång och solen skiner över Vimmerby!
Det bådar gott inför sommaren och en av Vimmerbys större industrier; turistnäringen.
I veckan ska också Destinationsutvecklingens strategigrupp ha sitt avslutande sammanträde, därefter sker en presentation för KS presidie samt direkt för kommunstyrelsen.
Ska bli spännande att få ta del av strategin, som i sig säkert blir underlag för de beslut vi måste ta i 2012 års rambudget.
Kommunfullmäktige har begärt att få en ny turistorgansation efter Vimmerby Turism och Näringsliv AB (VTN AB) samt har samtidigt uppdragit åt Destinationsutvecklingsprojektet att skapa en sammanhållen turiststrategi.
Jag hoppas att alla pusselbitar är på plats nu i partigrupperna i budgetbehandlingen, så vi kan ge Vimmerbyborna besked före sommaruppehållet hur Vimmerby ska bedriva turism i organiserad form 2012 och framåt.

I veckan som gått har jag deltagit i bolagsstämmor i kommunens bolag. Här sker de många spännande saker framöver. Framförallt ska VEMAB (kommunens energi och va-bolag) investera i nytt kraftvärmeverk.
Pensionärsrådet deltog jag också i när de sammanträdde under ordsförandeskap av Elisabeth Lago-Nilsson (kd). Här skapas ett förtroendeufllt samtal mellan politiken, omsorgsförvaltningen och de två pensionärsorganisationerna. Ett ömesidigt utbyte av viktig information. Närmast här står nu de nya äldreboendena där vi alla vill se hög kvalité och ett omsorgsboende som håller åtskilliga år in i framtiden.

I veckan som kommer är det en stor lekkonferens i Vimmerby som ska bli spännande att delta i. Här kan finnas grogrunden till nya framtida jobb i kommunen i nya spännande branscher och företag, som vi inte haft här tidigare.
Vimmerby Concept Park är ett koncept som jag ska sätta mig in i. Kommunstyrelsen har representerats av Per-Åke Svensson (c) och det han presenterat hittills har varit mycket spännande.
Mer kött på benen kommer säkert framöver, så det finns anledning att återkomma.

På fredag hälsar vi Regionförbundets styrelses arbetsutskott välkommen till Näs. Då ska vi prata kultur och det ser jag fram emot.

Jobba för vår järnväg

2011-05-15T19:41:00.000+02:00

Allra först vill jag notera att Vimmerby öppnade i helgen!
Det var inte bara Úpptäckardag - utan Astrid Lindgrens Värld slog upp portarna för säsongen!
Lycka till i sommar alla som bidrar till att vi är turistkommunen Vimmerby!

Hur viktig är vår järnväg? Hur viktig är Stångådalsbanan?
För mig är svaret - livsviktig!
Med tanke på det pris våra barn i framtiden ska betala för att transportera sig är besluten min generation nu tar på kollektivresandets område mycket viktiga.
Men är vi beredda att låna upp 5,5 miljarder kronor för att elektrifiera, räta upp och snabba upp Stångådalsbanan sträckan Kalmar-Linköping?
5,5 miljarder - och då är man i Linköping på kanske 45 minuter från Vimmerby och 2,0 timmar från Kalmar.
Det skulle skapa en möjlighet för Kalmarborna att ta sig till Stockholm på 3 timmar - ungefär den tid det tar för en vimmerbybo idag. (Oavsett regionindelning blir det viktigt för Kalmarborna att kunna ta sig till Stockholm relativt snabbt.)
Den räls vi har mäktar med tåg som kör 70 km i timmen. Och den är så dålig att den skakar sönder tågen. Nu läggs ett par hundra miljoner kronor på sträckan Bjärka Säby-Linköping, som Tjustbanan och Stångådalsbanan delar på och kommunerna har förskotterat dessa pengar.
Kan vi någonsin få så bra ekonomi i det här landet att det kan hamna järnvägspengar i Vimmerby?
Oavsett vilket - alla måste jobba för det.

I veckan hade vi ett möte i Vimmerby om infrastrukturen och det är särskilt glädjande att också Linköpings kommunalråd för strukturfrågor är med.
Vi gav en hel del uppdrag åt vårt gemensamma infrastrukturkansli och nu gäller det att ligga på, att se till att vi har prioriterade planer när pengar dyker upp.
Stångådalsbanan måste prioriteras upp om vi ska skapa möjligheter i Vimmerby kommun; arbetspendling in och ut från kommunen, godstrafik, etc. Ett steg i arbetet att få satsningar är att försöka få med oss industrin utmed sträckan.

För övrigt har nu Linköping tagit sig ned till Kisa... Man planerar gemensamma satsningar Kisa-Rimforsa-Linköping och Linköping initierar också 2+1 väg allt längre söderut på gamla 34:an.
Man har förstått att man måste ta hjälp av de mindre orterna utanför stan; ger billigare boenden bara arbetspendeln fungerar med bra tåg.

I slutet på veckan var jag på Kalmar Läns Trafiks (KLT) årsstämma i Kalmar och här rapporterades att tågen fungerat bra sedan januari. De gamla Kustpilen-tågen är i drift, renoverade och förhoppningsvis ska de gå. Man har nära nog 100 procents säkerhet i sin tidtabell nu.
Vi får se hur det blir i vinter...

Veckan i övrigt har innehållit Kommunstyrelsens första budgetsammanträde av tre där rambudgeten för nämnderna slutligen ska spikas den 7 juni.
Nu är vi djupt inne och jag måste ge beröm till nämnderna; vilket bra jobb man gjort när man inventerat och prissatt sin verksamhet.
Vi har ett mycket bra material att hantera i kommunstyrelsen.

Och så hoppas jag att debatterna fortsätter i de delar av budgeten där vi inte är överens; den nya turistorganisationen med förslag om flytt av turistbyrån och mat och dryck på torget bland annat. Jag tar gärna emot kommenterar av läsarna; vad tycker du? Skriv och berätta!

Tiden mellan hägg och syrén är just nu i Vimmerby kommun.
Stick in nästan i blomsterprakten och känn doften.
Vi måste ju hinna lukta på blommorna också under årets allra finaste tid i naturen: just dessa dagar.

Tvåårsbudget kan minska den politiska stressen

2011-05-08T16:25:00.001+02:00

I Vimmerby gäller ekonomi före verksamhet.
Den tanken bär vi med oss i det budgetarbete som börjar kommande vecka med ett av tre budgetsammanträde inom en knapp månad.
Om vi inte balanserar vår verksamhet att passa in i en balanserad ekonomi, skickar vi obalansen vidare till framtidens politiker. Någon gång måste man försöka skapa balansen. Vi ska klara det denna gång.
Därför kommer jag att lägga ett förslag om en 2-årig budget, något som stöds av Alliansens nämndordföranden. Jag tror också det finns stöd för detta i hela kommunstyrelsen.
Det betyder att vi ska göra följande:
- Balanskravet - statens krav på en kommunal ekonomi i balans - har inte klarats de senaste tre åren. Regelverket säger att underskott ska återställas inom tre år. Inte heller det har klarats av.
Årets kommunfullmäktige måste nu ta beslut om att inte bara ta ifatt det negativa utfallet sett till balanskravet, från 2008, 2009 och 2010 - vi ska också klara balanskravet för 2012 och 2013.
Vi behöver då lyckas med tre saker:
1) 2011 måste gå med det budgeterade överskott man räknat med.
2) 2012 måste vi effektivisera med 28 miljoner kronor.
3) 2013 får måste vi hålla nivån från 2012.
Om vi får hjälp av konjunkturen med minskad arbetslöshet och därmed ökade skatteintäkter, samtidigt som vi kan fortsätta effektivisera administrattion och genom bland annat en IT-satsning möjliggöra för framtida effektivseringar tror jag vi klarar det.

Närmast är det nu rambudgeten, där vi ska försöka nå en verksamhet 28 Mnk effektivare än idag.
De stora verksamheterna i kommunen är skola och äldreomsorg. D.v.s. barn och gamla.
Det är lagt en effektivisering på 6 Mnkr på vardera. Att hitta dessa pengar utan att det skapar alltför negativa effekter är utmaningen.
Det är inte genom att minska service och åtagande direkt hos den gamla eller hos skolbarnet som jag vill spara. Det är genom att försöka hitta nya sätt att göra det på, att hitta strukturfel, samordning, etc. som pengarna ska hittas.
Teknik & Service har fått hela 10 Mnkr i minskad ram. Vi får se hur det kan klaras och vad effektiviseringarna innebär. Förvaltningens service är vital för invånarna. Hur stora grepp kan man ta?
De tre stora områdena har fått en halv dag vardera i kommunstyrelsen, kanske det går åt mer.

När kommunstyrelsen den 7 juni tar alla beslut rörande ramarna och skickar frågan vidare till fullmäktige, så är det där debatten fortsätter. I det sista fullmäktige före sommaren tas rambudgeterna och därmed lämnas budgeten över till nämnden att jobba med. Nämnden har möjligheter att omfördela inom sin ram, om saker och ting inte skulle gå som man tror.

Om vi får en tvåårsbudget innebär det att samma ram ligger fast även 2013. Det skapar möjligheter för nämnden att arbeta på längre sikt; man kan omfördela från en verksamhet till en annan i avvaktan på att ett hyreskontarkt går ut till exempel, och ta igen pengarna senare.
Jag tror att de skapar ett större lugn i politiken. Nämnder och förvaltningar kan arbeta utan alltför stor stress.

VISIONEN 2021
Moderaterna gick till val på att skapa en vision, Vision 2021, för Vimmerby. Och jag hoppas v i når en sådan sista året på mandatperioden, 2014.
Även om vi våren 2012 inte når ända fram med en sådan vision, så ska vi ändå nå till 2017.
Istället för budgetarbete ska vi nästa vår ägna politiskt arbete åt visionsarbete, som kanske i andra sammahang kallas "femårsplan". Jag tror det skulle vara bra för kommunen att ha en femårsplan att luta sig emot.
Det betyder att vi kan ta de stora penseldragen när det gäller investeringar, målsättningar för kvalitén i skola, i barnomsorg, i äldreomsorg, inom besöksnäringen, kulturen och även stadsplanering.
Vi reviderar Översiktsplanen nu och det är ett nödvändigt planeringsarbete som skapar trygghet för de som vill satsa i Vimmerby.
Jag vill gärna se en allmän debatt om visionen i Vimmerby. Det skulle vara givande om vi redan under hösten kunde skapa aktivitet inte bara i de politiska partierna, utan också bland organisationer, föreningar och allmänhet.
Hur vill vi att vårt Vimmerby ska utvecklas och hur ska det se ut 2017?
Kan vi samla in framtidsfrågorna redan i höst och få ned dem i en plan nästa vår så tror jag vi skapar en bra stabilitet för vår utveckling, naturligtvis med en ekonomi i balans.

FÖRETAGSBESÖK
Veckans företagsbesök var hos STG i Vimmerby där jag mötte pappa Sven och sonen Peter Hjelte.
Ett välskött, framgångsrikt företag som sakta växt i Vimmerby och som är ett av våra exportföretag.
Många produkter går till den tyska bilindustrin.
Nu vill man bygga ut och vi diskuterade planerna under drygt 2 timmar i veckan och jag fick också förmånen att gå runt i industrin. Att ett gjuteri kunde vara så rent och snyggt!
Här kommer det att skapas nya jobb nu i högkonjunkturen.
Veckans andra företagsbesök gick till Elisabethsgården.
mmerby är i starkt behov av att utöka sin tjänstesektor och just inom socialtjänsten har vi stora arbetsgivare. Elisabethsgården, som dock är ett litet företag, hjälper utsatta familjer, mest mödrar med barn där föräldrar drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Det är inga missbrukarproblem utan problem av annan art. Det är en liten fin gård som ligger utmed Tuna-vägen. Jag fick tillfälle att sätta mig in i verksamheten och förstå företagets mission.

Veckan avslutades fredag-lördag i Karlstad där 1.800 moderater möttes för att diskutera politik, lära oss nytt och träffas. Givetvis fanns Reinfelt och Borg på plats och levererade inspirerande tal.
För egen del värdesatte jag mest alla bra möten med riksdagsmän, utskottspolitiker och andra kommunpolitiker.
Jag är på väg att få ett nätverk i politiken och det känns mycket bra.

Blogg om skolfrågor

2011-05-03T18:26:00.000+02:00

Nu finns det ännu en bloggare bland politiskt valda ordföranden i Vimmerby kommun.
Det är Barn-och Utbildningsnämndens ordförande Magnus Gustafsson (m) som bloggar runt skolfrågor.
Adressen är: http://vimmerbybuno.blogspot.com/

Idag svar på redaktörens alla frågor

2011-04-30T15:11:00.000+02:00

I dagens Vimmerby Tidning ägnades en helsida åt kommunala frågor.

Jag ska försöka besvara dem alla så gott det går. Därför blir det lördagskrönika istället för söndagskrönika.

Först Turistbyrån som Bengt Ingmarsson beskriver. Jag tar hans synpunkter på stort allvar, liksom också handelns även om jag inte håller med om att en flytt av turistbyrån skulle vara "ett dråpslag" för handeln kring torget. Vi pratar om den handel som är i centrala Vimmerby, främst då torget. Man levde i välmåga innan flytten till Rådhuset och minns jag rätt fanns det en stor majoritet i folklagret mot en flytt till torget på den tiden.

Jag tycker att Turistbyrån fungerar alldeles utmärkt i det syfte den är till för; att serva turister.

Med en kommunalt betald drift så måste många saker vägas in. Jag ser inte handeln som förlorare i en flytt, för man har ju till exempel inte en aning om vad som kan komma efter - men jag ser många vinnare. Också att vi kan skapa mer pengar till vård, omsorg och skola, våra kärnverksamheter. På måndag kväll träffas lilla Alliansgruppen för diskussion kring just ny turistorganisation 2012 och där bland annat ett förslag från moderaterna ingår, att flytta Turistbyrån till Näs.

Efter detta kommer frågan att behandlas i stora Alliansgruppen och jag vet att oppositionen också diskuterar parallellt med oss. Slutligen ska frågan behandlas i 2012-budgeten, då pengar ska anslås till verksamheten.

Ingmarssons siffror kan jag inte vedimera någon, förutom då att besöken på Turistbyrån är ca 40.000, ungefär lika många som på Näs och ungefär 20.000 färre än exempelvis Björkbacken har.

Siffrorna lilla Alliansgruppen har fått till måndagens kvällsmöte kommer att distribueras ut till partierna för vidare diskussion. Ingen är annu beslutat, allt är ett vitt papper.

Några kommentarer och kanske svar på Wesiks frågor:

Att biblioteket var trångbodda, alternativt att gymnasiet inte behöver gamla bibliotekes lokaler, eller att det finns andra problem där, visste jag inte. Så jag vet inte vad anledningen är till VT:s kommentarer runt biblioteket. Det är för tunnt beskrivet.

- Betr. Ceosvallen så håller jag med. Inga beslut som en majoritet tycker är fel ska behöva ligga fast. Jag har inte den minsta prestige och kan ändra både min egen uppfattning och vi i Alliansen kan säkert också ändra tidigare politikers beslut. Just nu utreder jag med hjälp av kommunens olika tjänstemän och kompetens ett flertal olika alternativ till industrietablering, också delar av Ceosvallen. Jag vet också att centern vill utreda ett markområde öster om Borstingen och det ser jag positivt på. Vi ska ta upp det också.

- Betr. förslaget att lägga en ny idrottsanläggning på andra sidan Lundgatan, från ishallen sett, är gammalt. Redan Hannes Ekström (s) lade ju detta. Sedan har förslaget placerats på politisk långbänk i många år och jag tycker verkligen synd om VIF som fått sitta emellan. När man sedan etablerade sig på Ceos kom protesterna från bland annat Företagarna och själv kan jag säga, att jag inte hade stöttat beslutet att förlägga fotbollsplan på Ceos. Bland annat för att den bör ligga närmare bostadsområden, trafiksäkerhetsmässigt sett och att del av Ceos-marken kan vara bra industrimark.

Nu är man dock där och VIF måste få lugn och ro. Jag tycker frågan fortfarande lever men i ett större sammanhang. Kommunen reviderar nu Översiktsplanen (ÖP) och då är det möjligt att ta ett helhetsgrepp över markanvändningen i och runt centralorten samt i övriga kommunen. Jag förespråkar ett större grepp; för att hitta synergier, billigare lösningar, högre kvalité, bra planering. Det är ingalunda så att VIF:s etablering på Ceos-vallen stoppar en ev. planering av ett nytt idrottsområde. Men jag anser att det ska tas i ett större sammanhang. Andra verksamheter kan spela in, nya tomtområden, nya industriområden.

- Gymnasieskolan? Jag tycker också att det var en märklig satsning med tanke på elevutvecklingen och kostnaden. Mina tidigare förslag är väl kända. Min idé var att bygga nytt i Lundområdet och hyrt byggnaden. Dåvarande gymnasium skulle kunna blivit ett bra äldreboende. Dåvarande kommunledning gillade inte förslaget. Nu gillar vi läget och gör det bästa av det.

- Kosten? Här kan vi faktiskt vända och jag tror nog att Magnus Gustafsson (m) är den av dåvarande politikerna som gav hårdats motstånd, och gör delvis fortfarande, bland annat genom att kräva redovisning av transportkostnader och ordentliga kalkyler. Min åsikt är att vi ska ha kvar matlagningen i Tuna just för att jämföra med den nya kylmaten. Sedan får vi utvärdera.

En sak är dock helt klar: kylmaten är bättre än den gamla uppvärmda industrimaten. Dock finns det fortfarande processad mat till många äldre, beroende på att kommunens kylbilar inte levereras förrän i juni.Tyvärr har inte detta tydligt förklarats, utan många äldre tror att det är kylmaten man får i sina plastförpackningar när det fortfarande är den processade industrimaten.

Jag tror nog att köksmästaren på Astrid Lindgrens Värld, som uttalade sig i tidningen, inte riktigt förstått att allt inte är genomfört inom kylmatssystemet. Kanske han träffat på den gamla, processade maten? De köttbullar som man gör i nya köket på Vimarskolan görs på samma sätt som i Astrid Lindgrens Värld; egen köttfärssmet från råvara, egen kryddning, egen köttbullemaskin och stekning på plats.

ALV fryser ned sina köttbullar. Det kan man göra i kylmatssystemet också men det man gör är att kyla ned dem och kör dem direkt till brukarna som värmer dem. På förskolan exempelvis, värms de i varmluftsugn.

Idag lagas allt från råvara, köttbullarna gsteks, och kvalitetshöjningen är påtaglig. Visst kan man öka ekologiska inslaget, och närproducerat. Jag räknar med att det är ett kontinuerligt jobb att öka kvalitén så långt som mäjligt i allt man gör och lagar.

Det finns stora möjligheter i framtiden att backa och skapa nya tillagningsskök, bland annat när de kalkyler Magnus Gustafsson (m) efterlyser kommer fram för exempelvis transporterna. Låt oss då tvärdera denna investering, det bör kunna gå erfter ett år. Dörrarna är sedan inte stängda, jag tror inte hos något parti.

- Slutligen: Handeln är inte remissinstans, skriver Wesik. Jodå, men inte på det formella sätt som kanske Wesik vill; papper dit för yttrande, papper vidare hit, sedan papper dit igen, och därefter papper hit.

Nej, det sättet passar inte den nya kultur vi vill skapa i stadshuset.

Idag har vi "remissinstanser" i form av stora grupperingar; Ungdomsårdet, Pensionärsrådet, Landsbygdsrådet. Det är ett måste, stora grupper av befolkningen kan kanalisera sina intressen till rådsarbete.

Ska vi formellt ta in handeln borde vi kanske också ta in en rad andra organisationer som remissorgan.

Beträffande både handeln och företagarna tänker vi skapa två näringslivsråd: ett för en handfull riktigt stora arbetsgivare, ett för övriga. Här ser vi gärna att Handeln också får plats.

Vår näringslivschef får sedan uppdraget att "remissa" till både handeln, företagarna, besöksnäringen, träindustrin, gjuteriföretagen etc. för att rapportera in synpunkter till Näringslivsråd och kommunstyrelse.

Den strukturen ska smörjas rejält och fungera. Vilket den inte gjort tidigare.

Och för att återknyta till en ledare som Wesik skrev till mig när jag tillträdde:
"Bygg sakta, bygg rejält, från grunden, skynda inte utan gör det ordentligt".

Jag vore tacksam om det tillåts gälla åtminstone detta år.

Trevlig Valborg alla läsare!

Många vill ha tomter att bygga sina företag på

2011-04-24T09:01:00.000+02:00

Inte för att jag vet hur det varit förut, men sedan årsskiftet har det varit ett väldigt tryck på industritomter och tomtaffärer.
Inte det att det är någon kö, för det är det inte direkt.
Men det är många som ändå vill ha en tomt.
En större fastighet kommer kommunen att annonsera ut inom kort, just för att det är fler än en som vill ha den.
Företaget A vill bygga ut och vill köpa en ny tomtbit, företaget B ringde i veckan och ville att vi skulle åka runt och titta på de lediga tomter vi har idag och i helgen, ja då ringde företaget C och ville titta på en mindre tomt för att påbörja bygget av en egen fastighet, istället för den han hyr idag.
Och så företaget D som inte är nöjd där han idag sitter utan vill hyra något annat. Kommunen har tyvärr inget hyresledigt i sina egna lokaler, däremot finns det ca 1.000 kvm hyresledigt i gamla VTT-fastigheten. Ni som kan tänkas vara intresserad av lager uppmanas ta kontakt, det kan vi ordna relativt snabbt i den fastigheten.

Företaget E i en av de mindre tätorterna vill också ha ny mark och där formulerar vi just nu kontrakt.
Företaget F vill bygga till i Vimmerby - det bygget är snart igång vad jag förstår.
Och så företaget G, som kommer utifrån, och som vill etablera ett större handelsföretag i Vimmerby. De har redan varit här och tittat på olika alternativ.
Företaget H vill kommunen erbjuda alternativ till dagens placering, där kanske också bli nybygge.
Så där håller det på...
De skulle förvåna mig mycket om det inte står byggkranar lite var stans i Vimmerby efter sommaren. Och det känns härligt!
Byggkranar tycker jag kan vara igång alla årets 12 månader, för det är så roligt när det råder tillväxt i företagssamheten.

Veckan som gick innehöll ett mycket långt kommunstyrelsesammanträde med nära 30 ärenden och många föredragningar.
Jag ha stor respekt för "min" kommunstyrelse, om jag får uttrycka mig så. Många oerfarna, liksom mig själv, men med ett härligt engagemang. Ingen nämnd och ingen glömd.
Jag tror vi tillsammans kommer att kunna uträtta mycket under de kommande fyra åren.

I tisdags hade vi då förslagen om nytt äldreboende och Alliansen har enats om att bygga två nya äldreboenden i egen regi. Också socialdemokraterna är eniga med oss dä,r så det kommer inte att bli en stridsfråga.
Våra äldreboenden idag - typ Eken - är mycket gamla.- och vi vet hur det är att renovera i gammalt. det blir många gånger lika dyrt som att bygga nytt, utan att få den nya dispositionen av ytorna. När vi nu bygger nytt ska det vara marklägenheter tycker jag, och vackert, med trädgårdar och mötesrum utomhus. Det ska vara ett äldreboende vi kan skryta med och som uppskattas av de som ska bo där.
Jag hoppas vi kan ta fram många exempel på lyckade äldreboenden och studera dom innan vi ritar våra egna. Jag hoppas politikerna engagerar sig i detta och kommer med idéer nu.
Fram med de goda exemplen!

När det gäller driften kommer Alliansen och oppositionen inte att vara överens. Och vi kommer att få tid att diskutera den eftersom den frågan ska lyftas senare, helst i maj.
Klart är att ett av boendena ska ha extern drift och ett kommunal drift. I vilken form återstår att se
Men med ett av varje skapar vi möjligheter till jämförelser och också möjligheter för personalen att välja bäsa arbetsgivaren, likväl för de boende att välja bästa huvudman.
Jag tror att vi får två lika bra boenden. ¨å brukar det bli. Det blir inte ett A-lag och ett B-lag. Det blir två A-lag oftast eftersom man sporrar varandra.
När vi ringt runt till andra kommuner har fyra av fem redovisat att äldreboenden i extern regi haft lägre kostnader än i kommunal regi. Det bådar gott, tycker jag.
När det sedan gäller finansieringen ska vi försöka finansiera så mycket som möjligt med egna pengar. Sälja fastigheter exempelvis, och kanske också en del skog. Det återstår en debatt om det senare för här är vi inte eniga i Alliansen.
Spännande månader framöver, eller hur?

I skiftet mellan varm och kall mat...

2011-04-17T15:36:00.001+02:00

En riktigt tuff arbetsvecka har det varit och det fortsätter nog så i och med att budgetarbetet går in i fasen "diskussion i partigrupperna".
Alliansen har bildat en liten grupp som bereder de stora frågorna, eftersom den stora Alliansgruppen kan bli för stor om man ska skärskåda precis allt.
Snart nog utkristalliserar sig profilfrågorna för respektive parti.
Vice ordförande Per-Åke Svensson (c) och jag blev tämligen överens om en sak när vi pratade över en lunch i veckan: politik handlar om att ge och ta, kompromisslöshet kommer inte att fungera. Viktigt att man fördjupar sina kunskaper och inte fattar för snabba beslut och låser sina positioner. Ny kunskap kan ändra allt. Vi hoppas nu att Alliansen kan enas innan det första budgetsammanträdet den 12 maj då ramarna börjar spikas.
Måndagen innehöll också ett besök på biblioteket och en dragning om Astrid Lindgren-seminariet som det arbetas med.

Tisdagen var det en temadag om "hållbar utveckling" på gymnasieskolan.
Jag hade en timme om entreprenörsskap och det blev ur mitt eget perspektiv. Ambitionen var att naket och öppet berätta om att man får flera chanser i livet, vilket jag själv fått. Och att framtidens entreprenör kanske sitter längst ned i klassen och går ut med IG i betyg.
Det betyder inte att man inte ska plugga och göra sitt bästa. De flesta gör det och lyckas bra. Givetvis är det snabbaste vägen. Men om man inte lyckas i gymnasiet så finns det fler chanser; folkhögskolan är ett exempel, som jag själv gick. Man får inte gå ned sig. Hamna på samhällets baksida. Det gäller att inte ge upp utan komma igen, och visa att man kan. Jag hoppas ettorna kunde ta till sig budskapet; motgiftet mot utanförskap är bekräftelse och att bli sedd av lärare och kamrater.
Sedan blev det ett möte i Västervik med norra länets kommunalråd, innan moderaterna på tisdagskvällen bestämde sig i frågan om den nya turistorganisationen 2012. Vi förordar ett turistiskt nav vid Näs, där Turistbyrån och besöksnäringen kan samarbeta med Näs och även med ett tredje ben bestående av Kultur & Fritidsnämnden med Näktergalen, bilbioteket och kulturföreningar som Komedianten, Konstföreningen och Hembygdsföreningarna.
Hela förslaget ritades upp under kvällen och nu ska det dras i Lilla Alliansgruppen igen och förhoppningsvis har vi också snart kostnaderna/besparingarna färdiga runt förslaget.
Onsdagen blev årets första halvdag (!). Fantastiskt att ha en eftermiddag ledigt i det fina vårvädret.

På torsdagen hade vi ett näringslivsmöte på stadskansliet innan jag åkte till Storebro och Respond Industry AB och hälsade på Walter Abdiu. Spännande företag med spännande planer som jag fick ta del av under några eftermiddagstimmar.

Fredagen dominerades av Frammisgalan, frammanad av dåligt resultat av ungdomspolitiken i kommunen. Efter samtal med ungdomarna förstod man att skolan, främst gymnasieskolan, har en hel del jobb att göra och jag måste säga att jag blev lite förvånad över diskussionen ibland. Det kändes som skolledning och elever hade ett avstånd mellan sig. Alla var dock överens om att man måste lyssna på varandra, visa ömesidig respekt och bjuda till. Nu är processerna igång och med så många entusiaster både bland vuxna och ungdomar kommer det att bli bra.
Fick lämna Frammisgalan för tidigare bokade möten, ett med Svenskt Näringsliv där vi diskuterade kommunens näringslivspolitik och hur vi tänker arbeta med den för nå fortsätta tillväxten.

Jag hade också ett möte med tekniske chefen Torbjörn Johansson och kostchefen Mikael Sandberg om kostorganisationen i veckan. Ett viktigt klargörande möte tycker jag.
Vi står nu i skiftet mellan varmmatsdistribution och kyltmatsdistribution och många vet inte riktigt vad de får på tallriken.
Kylmatsprocessen kom fel förra sommaren. Då tog Teknik & Servicenämnden in offerter på kylbilar eftersom man visste att det skulle bli kylmat från nyår. Men tyvärr tog nämnden inget budgetanslag, man väntade till december. Hade man anslagit pengar redan i augusti, typ förskotterat, så hade vi haft kylbilarna till årsskiftet. Nu väntade man in budgetbeslutet i december innan man beställde varpå kylbilarna inte kommer förrän i juni, trots att köket stått klart sedan årsskiftet. Man får väl helt enkelt kalla det dålig planering och dålig kommunikation mellan politiker och tjänstemän, som nu omsorgsnämnden får ta verkningarna av.
Man tycker att någon enda politiker borde slagit larm under hösten och vintern 2010, det hade underlättat betydligt för anställda i omsorgsförvaltningen.
I vilket fall som helst så får skolbarn och förskolebarn kylmat idag. Äldre inom hemtjänsten får varmmaten ännu några månader. Det är synd, men så blir det när kommunikation inte fungerar.
Jag tror på kylmatens kvalité. Jag tror både barn, ungdomar och äldre kommer att tycka att den är fräsch och god. Doften av nylagad kommer ocksp med när man drar igång varmluftsugnarna, potatisen blir nykokt och salladen fräsch.
Men det känns också skönt att ha kvar Tuna-köket och nu några år se vad kylmaten egentligen kostar och kunna jämföra, när transportkostnader och annat slås på. De kalkylerna ska jag följa med spänning.
Att kylmaten är bättre än den halvfabricerade industrimat som man matats med hittills står utom allt tvivel. Så kvalitetshöjning blir det.
Nu sägs det att personalen i mottagningssköken på förskolorna inte har att göra hela dagen och inte får baka bröd. På det svarar Sandberg att personalen ska fixa frukost, diska upp efter det, därefter ta emot kylmaten, koka potatisen, skära grönsakerna, värma slottstseken i varmluftsugn (härliga dofter sprider sig säkert i förskolan!) och därefter servera och därefter diska. På eftermiddagen är det mellanmål och disk igen.
Men visst får man baka om man hinner, problemet är (som alltid!) de stenhårda bestämmelserna i livsmedelshanteringen där mjöl kan kontaminera annat, drabba allergiker etc. Så när man ska baka så måste man vara klar med all mat och allt annat, dessutom väldigt noga städa lokalen efter sig.

Hela livsmedelshanteringen har gått i väggen anser jag; okey att det är avsevärt fler allergiker som alla måste ta hänsyn till givetvis, men mycket annat är ju helt galet.
Så när man klagar på att det inte fungerar som det ska, att folk inte får göra det eller det - så tror jag att det många gånger finns ett regelverk i botten som ingen rår på.
När det gäller den pendeln så hoppas jag den svänger snart, alternativt att man i Sverige börjar tolka lagtstiftningen på anna sätt. För det blir en paradox när kökspersonal i Sverige klär sig som en rymdgubbe för man ska breda en smörgås, medan man i en italiensk restaurang kan hämta fisken i akvariet i skyltfönstret, slå ihjäl den och laga till den på en spis under bar himmel i gränden bakom restaurangen...

Gymnasieskolans miljöråd och biogas

2011-04-13T16:42:00.000+02:00

Biogas till fordon kan bli verklighet i Vimmerby.
I samband med att jag som kommunalråd tog emot gymnasielevernas miljöråds program för ett grönare Vimmerby, jämte en namninsamling, var Smålandsnytt där och ställde frågor.
(Klicka här för att se inslaget)
I den diskussion jag haft med den verkställande ledningen i Åbro och Arla Foods Vimmerbyanläggning rörande de s.k. industriavtalen har också diskuterats företagens framtida energibehov och behov av vatten och avloppslösningar.
Arla, Åbro och Vimmerby Energi och Miljö (VEMAB) har en diskussion i en projektgrupp rörande bland annat biogasproduktion till annat än bara kraftvärme. Den diskussion man har kan också leda fram till biogasproduktion för fordon.
Efter ett möte vi hade i mars har också kommunledningen med en tjänsteman i den gruppen för att hålla oss informerade om hur arbetet går.
Vid sammanträdet i april kom vi överens om att få en avrapportering i juni och en senare i höst.
Den namninsamling och den miljöutredning gymnasieskolans miljöråd nu gjort är instämplad i kommunen och jag räknar med att kunna ta upp den för behandling och åtgärder i kommunstyrelsen inom kort.
Det kommer sannolikt att innebära remisser till både Barn- och Utbildningsnämnden, VEMAB och Teknik & Service.
Jag uppskattar mycket att vi har så engagerade elever på vårt gymnasium. Man tycker inte vi ska slänga matrester för flera hundra tusen kronor utan att skaffa röttankar och göra biogas av matresterna.
Jag såg deras film - tyvärr var det bara ett fåtal politiker där av alla som var inbjudna - och det gav en tankeställare, vill jag lova.

En vecka med siffror över kommunens ekonomi...

2011-04-10T09:32:00.001+02:00

En av fördelarna med den här bloggen, att varje vecka kunna beskriva skeenden för kommuninvånarna, är givetvis att man får en möjlighet att förklara och fördjupa information.
Som till exempel ärendet med konditori Bakfickans flytt till torget (gamla Anitas Päls).
På något sätt har information spridits att kommunen skulle vara emot detta.
Det är fel.
Det är tvärtom.
När KS presidie tittade på förutsättningarna med en utomhusservering intill fastigheten med 30 platser, med handikappramp och med ny ingång till butiken som idag har ingång från Storgatan, så fick vi också veta att arrangemanget skulle inkräkta på gatan och även att fyra p-platser på torget skulle försvinna för gott.
Vi sa då: låt oss titta på detta i samband med diskussionen om torgets utformning, låt oss göra det hela samlat - så det inte blir en snabb halvmesyr, "fort och fel" eller en långbänk som tidigare år.
Dessutom ville vi ju ha en debatt och mat och vin/öl på torget, det är det frågan gäller också.
Nu spreds en så felaktig information att telefonsamtal kom från berörda men efter att jag fått förklara så var allt lungt.
Och jag undrade efteråt: vilka är det som kan vinna på att en sådan desinformation sprids?
Till vilken nytta? Vad jag förstod lyfte till och med tidningen ut en planerad artikel efter att man fått fakta i målet...

Det är viktigt att vi politiker tar fram så mycket fakta som möjligt. Kritik har riktats mot mig, framförallt på centerpartisters bloggar, för att jag till årets dialogdagar om budgetramar använt analysdatabasen http://www.kolada.se/ för att skapa en ekonomisk grund för samtalen.
Uppenbarligen har politikerna inte själva känt till basen tidigare, utan fått siffrorna av tjänstemännen. Men det finns en vits med att man som politiker själv tar del av fakta.
Skulle då brist på fakta vara bra?
Jag har aldrig tidigare upplevt den inställningen i något sammanhang jag deltagit i.
Men det jag upptäckte var att analyser ur databaser inte var vanligt förekommande bland politiker och därför kändes det väldigt skönt när enskilda politiker efter Dialogdagarna om konsekvenser av ekonomiska sparbeting sa "jag har aldrig lärt mig så mycket under mina tidigare mandatparioder i kommunen, som nu".
Då har jag nått ett av mina mål som kommunstyrelsens ordförande; att öka insikten om kostnaden av kommunens olika verksamheter hos ALLA politiker, också opposition som var mycket aktiv och gjorde ett bra politiskt jobb i kommunstyrelsen.
Jag blev väldigt glad över det tvärpolitiska "berömmet" och vill också till kommunchefen Carolina Leijonram och hennes förvaltningschefer rikta ett stort tack för mycket bra jobb. Också nämndernas ordförande har tagit sin uppgift på allvar. Också flera i KS, bland andra Magnus Gustafsson (m) P-Å Svensson (c), Göran Gustafson (kd) och Jan Henriksson (s) riktade stort beröm till förvaltningarna och nämnderna.
Det var en mycket bra genomgång och jag känner mig nu ganska trygg inför den politiska debatten, där vi ska förklara varför vi ska satsa eller pruta i olika verksamheter.
Kommunstyrelsen känns uppdaterad. Bra!

Till de enstaka centerpartistiska kritiska bloggarna vill jag säga:
Om vi inte analyserar, mäter oss med andra, ser vad saker kostar - så kan vi inte fatta relevanta beslut. Det är först när vi har analysen som vi kan fatta medvetna beslut om verksamheterna, först då vi kan säga "jo, det kostar pengar men vi vill satsa just här."
Jag misstänker att att man kanske går på min person istället för sak i sina angrepp. Det är synd att analysen i så fall ska få klä skott. Jag klarar mig och tar gärna kritik, men Vimmerby kommun klarar sig inte utan ekonomisk analys.
Nu ska alla förslag diskuteras i partigrupperna i en månad. Den 12/5, 24/5 och 7/6 behandlar kommunstyrelsen förslagen och då väntar sannolikt voteringar av olika slag. Sedan väntar debatten i fullmäktige i samband med att rambudgeten tas.

Mitt förslag till Alliansgruppen att flytta Turistbyrån från torget till Näs väckte genast debatt. Och det är bra.
Centerpartiet och socialdemokraterna har redan tagit tydlig ställning i Vimmerby Tidning mot en flytt (innan vi ens räknat på det ekonomiskt...), så det finns kanske inte mycket kvar att diskutera eftersom dessa två partier tillsammans kan bilda en majoritet i fullmäktige.
Men vi andra välkomnar enstaka röster i centern och socialdemokraterna, som vill fortsätta diskutera och kanske också utifrån en utgångspunkt från besökaren och ekonomin, och inte bara handeln.

I debatten har nämnts turistbyråns betydelse för handeln kring torget.
Jag kan i och för sig förstå att en handlare vill ha aktivitet i det område handlaren har sin butik, men jag är osäker på hur stor relevans det finns för förslaget.
Ska Turistbyrån ligga på torget är det för sin egen skull, inte för handelns enligt mitt sätt att se.
I annat fall bör nog förslagsställarna fundera över andra kommunala lokaliseringar; kanske man vid Expert, ÖB med flera vill ha den kommunalt betalda lekplatsen "Skeppet" några år nu när torgbutikerna med flera haft tillgång till denna kommunalt betalda lekplats?
Eller vill kanske butikerna på Mässområdet ha Turistbyrån några år så man kan dra kunder dit?
Bara subventionen av en kommunal lekplats på torget i form av Skeppet är nog tillräckligt för att splittra köpmannakåren; det finns nog handel lite varstans i kommunen som skulle vilja ha en kommunalt skött lekplats utanför sin affär.
Nej, låt oss diskutera Turistbyråns placering utifrån besökarens perspektiv och inte handelns.

Det är i det ljuset jag vill flytta den till Näs.
Fråga: "Var ligger turistbyrån?"
Svar: "Vid Astrid Lindgrens barndomshem!"
Kan ni se styrkan i detta?
Är kanske enbart detta värt en flytt; att turisten/besökaren till Turistbyrån direkt kommer in i Vimmerbys anknytning till Astrid Lindgren?
Det kanske är lite mer värt i stort, än att handlarna kring torget har nytta av turistbyråns etablering. Jag menar, de sålde väl bra redan innan turistbyrån var där...?

Samlokaliseringen skapar också stora samordningsvinster ekonomiskt; Näs får en ny kundström, Turistbyrån får ligga nära barndomshemmet, stora samordningsvinster med personal och - senare och inte minst viktigt - Turistbyrån och Näs får ett samordnande uppdrag att knyta Astrid Lindgren till varumärket Vimmerby (idag är Astrid Lindgren knutet till Astrid Lindgrens Värld i huvudsak).
Och just detta skapar möjligheter till en samlad bild över besöksmålet "Astrid Lindgrens Vimmerby". Alla små entreprenörer; handel, boendenäring, landbygdsturismen - kan få en stödjande organisation som samlar dom och marknadsför dom.
Vimmerby är i stort behov av samling och gemensam plattform.
Innan året är slut ska vi ha en turismstrategi som resultat av Destinationsutvecklingsprojektet, vi ska ha en gemensam plattform och vi ska ha en näringslivsstrategi - de ska samsas, gå i takt med varandra och skapa en gemensam bild.
Näs och Turistbyrån blir centrum för detta och den tillkommande Näringslivschefen kan bli VD i ett helägt kommunalt turistbolag (som ska samarbeta strategiskt med Näs) samt att vi , utöver VD, tillsätter en operativ turistchef mitt i verksamheten.
Genom att Näringslivschefen också kan bli VD i Turistbolaget och i Vimmerby Kommuns Förvastningsbolag (VKF) sparar vi in en ledartjänst.
Jag har lagt förslaget och vill gärna diskutera detta i Alliansen fortsättningsvis. Vi får se vad diskussionen leder till för beslut.
Var gärna själv aktiv på insändarsidor eller på den här bloggen. Viktigt att vi alla engagerar oss i vår kommun!

Tisdagskvällen i veckan blev en spännande upplevelse. Då var jag på Näs och träffade ett 50-tal kvinnliga företagare i kommunen. Nästan två timmars diskussion blev det. Som vanligt började jag berättade om vad vi diskuterar i kommunstyrelsen just nu, men snabbt blev det frågor och det blev riktigt roligt! Auditoriet var riktigt på hugget och jag fick verkligen fokusera för att hitta rätt med alla svar när frågorna haglade.
Näringslivsarbetet, hur går det? Hur snabbt kan vi få svar på en näringslivsfråga? Nya tomter i Vimmerby? Industriområdet? Stadsplaneringen? Vackra Vimmerby? Ja, ämnena blev många.
Det var härligt att se det stora engagemanget som fanns i gruppen!
En klagan fanns att man fick vänta tre veckor för ett möte med mig. Tyvärr är det så idag, arbetsbördan är mycket stor eftersom jag också sköter en stor del av näringslivsarbetet tillsammans med Carina Östh, carina.osth@vimmerby.se. Hon hjälper mig mycket och man kan söka henne för att få snabba svar. Vi har också regelbundna företagsfrukostar.
Rekryteringen av näringslivschef har gått i stå då vår kandidat drog tillbaka sin ansökan, i den allra sista omgången.
Nu gör vi ett omtag och hoppas att hitta en ny som kan tillträda den första augusti.

Efter ett KS och tre Dialogdagar blev det Emmaboda och förbundsstämma (Kalmar län) i moderaterna. Nu tar jag plats i styrelsen där och hoppas kunna bidra med med starka näringslivsperspektiv och med den lilla kommunens frågor.

Slutligen vill jag passa på att gratulera Vimmerby Hockey som tar klivet upp i division 1. Det är härligt kämpat, framgångar i idrotten är bra PR för Vimmerby kommun!

En glad och solig söndag önskar jag alla!

Möte med Victoria, Kamprad och Wallenberg...

2011-04-03T11:04:00.001+02:00

Veckan som gått blev omtumlande, minst sagt. men spännande som vanligt.
Vi börjar i måndags:
Är Krönsmon rätt plats för ett industriområde?
Ja, det har tidigare politikergeneration tyckt och dragit fram planfrågan till ett samråd.
Fullmäktige anslog nu 1,4 Mnkr till att upphandla en projektering av området.
Men där kan det stanna.
Allt beror på vilket pris man kommer fram till per kvm färdig industrimark.
Efter detta kan det komma beslut.

Varför man valt att lägga industriområdet där uppe vet jag faktiskt inte, men det kan i vilket fall som helst inte bero på att det är billig mark att exploatera. Kanske man inte alls räknade sål ångt som till en kostnad per kvm...?
Sedan vi fick beräkningarna från konsulten har jag tittat på alternativ, exempelvis Ceos-vallen.
Problemet är att alla gissar vilt och uttrycker "det vet jag bestämt att det är" när man frågar. Både inom kommunhuset och utanför.
På frukostseminariet för näringslivet i måndags sa någon att det bara var "en halvmeter surt" sedan var det byggbart. I stadshuset har andra sagt att "det är surt" alltihop, det går inte att bygga nåt.
En tredje sa att avtalet vid markköpet säger att här "får inte byggas industri", marken skulle enbart vara för fritidsändamål.
Den här bristen på "ordning och reda" i stadshuset är mycket irriterande.
Rykten går och blir sanningar.
Det verkar som om kommunikationen tidigare enbart gått via mun till mun, ingen tydlighet och inga fakta.

På mitt skrivbord låg på tisdagen hela den utredning som gjordes av Ceosvallen och angränsande områden i slutet av 1980-talet och som bland annat innehöll mätpunkter över markens beskaffanhet.
Snacket om att "man behöver bara gräva en halv meter" kan man nog lägga ned, om man inte med det avser en liten förhöjd skogsbevuxen bergsknalle i kanten, som för övrigt inte ingick i markköpet utan ägs av någon annan.
Att "hela området är surt" kan man också lägga ned, om man inte avser ett hörn i kanten som är riktigt surt och kanske har en torv-sand-gyttja av ett djup på 5-10 meter beroende på hur mycket vårflod det är när man mäter... (Finnveden ligger granne och har fått påla sin platta.)
"Man får inte bygga industri" är inte riktigt sant. Det står ingen exakt formulering om detta i avtalet.

Jag ska nu läsa in mig på både avtal och undersökning och försöka komma fram med ett förslag.
Vid en första anblick ser det ut att kunna bli några industritomter på marken om man väljer ut de bästa bitarna. Det bör också gå att bygga både rondell, väg och p-platser om man väljer rätt marksträckning.
Att flytta VIF:s konstrgräsplan är för mig uteslutet i dagsläget. Föreningen har lidit tillräckligt av kommunal obeslutsamhet.
Så marken på den sidan av den nyligen upplagda jordvallen förblir för fotbollsplaner för en tid framöver. Inte desto mindre kan man titta på ett framtida idrottsområde någon annanstans ändå. Men med vetskapen om hur lång tid stadsplanering kan ta, bör nog VIF ta sin plan i besittning och räkna med fotbollsspel på Ceosfältet.

Det finns också andra platser att lägga nya industrier på och jag har tagit kontakter med privata markägare för att sondera terrängen. Krönsmon ska inte vara det enda alternativet, lika lite som Nossen-området ska vara enda alternativet när man vill bygga villa. Både medborgare och industri behöver valfrihet att välja bästa lokalisering ur det egna perspektivet.

Tisdagen blev mycket Astrid Lindgrens Näs. Och jag kan väl erkänna; har inte en aning om vem ALMA-pristagaren är, dock tyckte jag hans bilder var spännande.
Jag kan däremot försöka värdera priset som sådant, och att det utdelas i Vimmerby med direktsänd webblänk till barnboksmässan i Bologna. Det är för Vimmerby värt minst lika många miljoner som själva priset. Vi behöver positiv mediabevakning i regionen!

Tisdagen innehöll också ett möte med Arbetsförmedlingen.
Vimmerby ligger bra till i förhållande till riket och länet. Men vi behöver jobb till våra ungdomar. Näringslivsarbetet är hela tiden viktigt - vi måste kratta manegen för våra företag i kommunen! Det är dom som kan skapa de jobb vi behöver.
Kvällen avslutades med Alliansmöte om äldreboende. Ett mycket bra möte tycker jag. Det bådar gott för att vi ska komma fram med ett förslag. Min ambition är att ta upp det i KS i april för att KF ska få det i slutet på månaden.
Vi måste se till att byggkranarna kommer igång när det gäller både förskola och äldreboende.

Nej, ingen golf den här onsdagseftermiddagen. Och inget fiske. Istället blev det jobb, men det är roligt det också! Fritiden är överskattad... (...åtminstone får man intala sig det när man måste jobba undan...)
Åkte bland annat och besiktade eventuella nya industrimarken. Var också uppe på Krönsmon och tittade.
(Det är väldigt kuperat!)

Torsdagen gick åt till styrelsemöte i Roxx där jag fortfarande har en plats och ett litet delägarskap. Märker att jag har andra perspektiv nu när jag träffar så många företagare, men också så många nya människor inom offentlig förvaltning och andra kommunalråd. Bra att ha den här jordnära kontakten med en del av det lokala företagslivet även om man inte längre har så mycket att säga till om...:-)

Fredag morgon iväg till Innovationshelg i Växjö. Inbjuden fredag-lördag av landshövdingen Kristina Alsér tillsammans med över 100 entreprenörer, kommunpolitikler, företagare med flera från både Småland och landet, för att diskutera innovationer och skapa kontakter.
Med fanns Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel, Ingvar Kamprad och VD Thomas Carlsson från IKEA, Marcus Wallenberg från Investor bland annat, Torsten Jansson och Ulrika Messing från Kosta och en rad andra, bland andra austronauten Krister Fugelsang som höll ett intressant föredrag
VD:n för Industrivetenskapsakademien IVA var där, oliksom rektorn för Linnéuniversitetet. Jo, skolfolk och kulturfolk fanns med.
Mikael Ahlerup, VD på Astrid Lindgrens Värld var också med och han gjorde ett bejublat framträdande som en av huvudtalarna på seminariet. Ett av de bästa! Man blir härligt stolt över Vimmerby och ALV! Entusiastiskt och levande berättat.
Det var lunch och seminarie och senare middag i residenset på kvällen och det blev tillfällen till otvugna samtal, också med kronprinsessparet. Mycket inspirerande och nya kontakter knöts samman.
Två på natten kom jag i säng och i lördags morse bar det iväg till Kosta Boda för att få en guidning där.
Besöksnäringen är oerhört viktig och prioriterad i Lessebo och Nybro kommuner och man blir återigen tacksam över vad Astrid Lindgrens namn har skänkt den kommun jag kommer ifrån, Vimmerby.
Jag blev ordentligt peppad, som ni förstår.
Vi har ju så enormt mycket att vara stolta och glada över i Vimmerby!
Låt oss ta vara på och utveckla det vi har!

PS. Funderade länge på vad jag skulle ta med mig för gåva från Vimmerby kommun till Kristina, som är en fantastisk ambassadör också för sin hemstad Vimmerby. Det blev en liten fin skål i lera från Karin i Vimmerby Krukmakeri. Ny, fräsch design tyckte jag. Kristina är svag för design, vet jag sedan tidigare, och det ska ju inte bara vara verk av glas i hennes residens, eller hur. Vad fina saker Karin hade i Krukmakeriet! Vad vi kan vara glada över alla duktiga konsthantverkare i kommunen. DS

Vilken potential!

2011-03-26T08:35:00.001+01:00

Veckans höjdare skedde i fredags.
Då besökte jag, tillsammans med riksdagsman Jörgen Andersson (m) och gruppledare Björn Swedborg ( m) två fantastiska företag i Vimmerby; V-Tab AB och Zobra AB. Båda speciella.
V-Tabs nye platschef David Artmark, hitflyttat från Stockholm (bara det!) berättade om tryckeriet som växer varje dag.
Nu är man snart trångbodda i sin relativt nybyggda fastighet. Det finns dock tomt att ta av om man behöver.

Zobra AB på Tallholmen, med VD Michael Engstrand, växer också oavbrutet. Här äger man själv över 30.000 kvm fabriksyta och kan växa i men eftersom allt nu är uthyrt är det delvis stopp.
Zobra har också förvärvat ett nytt norsk märke i belysningsbranschen, och flyttat detta till vimmerbyfabriken.

När man besöker företagen i Vimmerby ser man vilken potential som finns i kommunens näringsliv. Nu gäller det att skapa grogrund och en bra dialog med kommunen så vi kan hjälpas åt med utvecklingen. Politiken har stor del i hur näringslivet utvecklas, om man vill ta nödvändiga initativ.
För Vimmerbys del är vi vid sista testen av vår nye näringslivschef.
Vi står också inför beslut att börja projektera industriområdet Krönsmon, ett projekt vi nu sätter hög fart i.
Och till årets andra Företagsfrukost på måndag är det över 80 anmälda - fantastiskt!

Industrimark...ja, hur står det egentligen till med det? Åkte häromkvällen runt på södra industriområdet och såg att vi faktiskt har en hel del tomter lediga, men vi har också möjlig mark att exploatera mellan nya fotbollsplanen och Finnvedens tomt, där man nu startat upp bygget.
Man säger att det är sur mark och pålning som gäller på Ceosområdet. Säkert är det så. Men allt ska ses i skenet av den progonoskostnad man lagt på Krönsmon. Om nu det är en hyffsat bra prognos, så är det området kostsamt att exploatera.
Vi föreslår nu att man förprojekterar för 1,4 Mnkr och att vi färst därefter kan få fram kostnader, etapper och annat i området så vi kan bli mer precisa.
Personligen tycker jag annars att det ligger bra; finns många mervärden för många, att få ett industriområdet vid Krönsmon.
Därmed inte sagt att vi inte kan förtäta på södra industriområdet, när vi får granska det hela lite närmare.

När vi har riksdagsmän i stan, så tar vi dem till Näs. Så också denna gång där Jörgen fick uppleva den fantastiska utställningen. Vi tog också en lunch och samtalade om just Näs.
Regionförbunders Kulturplan diskuterades i Västervik i veckan och jag hoppas att Näs nämndes flera gånger där. Uppenbart är kanske 15 av de 25 miljonerna redan uppbokade av "instituioner" - alla tillgängliga i södra länsdelen - och vi kommer självklart att hävda och söka ett verksamhetsbidrag till Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs i 2012 års budget.
Utvecklingbidrag också, självklart men det primära och viktiga är ett årligt verksamhetsstöd precis som de övriga kulturinstitutionerna får.

Äldreomsorgen blev föremål för en lång diskussion i alliansgruppen i måndags. Det är bra att debatten kommer igång om vår budget. Det handlar ju om att prioritera. Måndagskvällen blev lång.
Efter tisdagens KS hade vi nämndordförandemöte på kvällen. Det är möten jag ser fram emot. Under lediga former, utan protokoll, träffas vi nämndordföranden för att diskutera uppkomna frågor senaste månaden och frågor som är på väg upp. Det främjar sammanhållningen och helhetssynen. Är mycket tacksam över att så många ställer upp, vi kan ge varandra så mycket på dessa träffar.

På onsdagskvällen - phuu, det blev tre kvällar denna vecka... - så träffadse jag Bullerby Cups huvudfunktionärer och jag ska inte gå in på diskussionen, men vill i denna blogg offentligt säga:
- Vilket bra jobb ni gör! Ni är över 500 funktionärer som drar hit över 10.000 människor under en sommarvecka och alla ger er strålande betyg för ert värdskap. Ni är värda all erskänsla och kommunen anser jag ska ställa upp med det de kan, för att skapa denna unika fotbollsupplevelse. Ett stort tack från kommunen till er alla för ert fantastiska arbete.
- Jag önskar er stort lycka till kommande sommar.

***
När detta skrivs är det lördag morgon och nu väntar en pimpeltur på Yxerns is. Det är nu storabborrarna går in grund i solskenet!
Det ska bli härligt med frisk luft, fiske, äggmacka och kaffe!

En spännande vecka laddad med kontraster!

2011-03-20T18:19:00.000+01:00

I veckan mötte jag ledningen för Arla Foods i Vimmerby och Åbro Bryggeri tillsammans med Vemabs VD i ett enligt mitt tycke mycket bra möte.
Vi diskuterade framtidens behov av energi, vatten och avlopp för de båda företagen och vad vi kan göra tillsammans. Industriavtalen har vi i kommunen, vare sig vi vill inte inte, men dessa hindrar oss självklart inte från att ta nya diskussioner för att hitta win-win-lösningar för alla parter.
Nya processer sattes igång, och vi får anledning att återkomma till vad dessa leder.

Bygger ut
I onsdags hade jag besök av en företagare som vill bygga ut och nyanställa 15 personer. (Det är dessa möten som verkligen höjer temperaturen i jobbet!).
En del formalia ska nu till innan det blir klart. Återkommer när företaget själva gör offentlighet av sin satsning.

Samma kväll besökte jag ett välfyllt årsmöte med Villaägarna i Vimmerby, en livfull förening med mycket engagemang och energi.
En dryg timmes pratstund blev det och jag fick också träffa grannen, förre kommunalrådet Bengt Johanson.
Bengt berättade att han satt över 20 år som kommunalråd. Någon hade räknat ut att det var 7000 dagar drygt, och jag hade bara suttit 75 dagar som kommunalråd.
Det är klart att Bengt har massor av erfarenhet, även om jorden snurrat ett antal varav under de åtta år som gått sedan han slutade. Jag får anledning att lyssna och lära av min gode granne framöver!
På eftermiddagen kom också länets moderata ombudsman Peter Hemgard, Kalmar och hälsade på. Vi fick en hel del att prata om.

Nätverket
Torsdag och fredag var jag på nätverk för kommunalråd i Östergötlands kommuner plus Eksjö, Tranås, Vimmerby och Västervik här ifrån Småland. Det är Centrum för Kommunstrategiska Studerier vid Linköpings Universitet som arrangerar dessa, och det är två dagar med kvällsmingel emellan.
Otroligt nyttigt att få utbyta erfarenheter med andra kommunalråd och på dessa möten skippar vi partifärgen. Vi pratar om jobbet som sådant, delar erfarenheter och ger tips och idéer till varandra.
Som ny uppskattar jag detta mycket. Det ska bli ett antal träffar varje år under mandatperioden och här finns massor att lära som jag hoppas ska utveckla mig i jobbet.

Veckan avslutades med pimpeltävling på sjön Risten i Ösergötland och Juttern i Vimmerby kommun. Det blev prisplats på lördagstävlingen i alla fall. Bra färg i ansiktet också efter två strålande solskensdagar och nu är det frågan om det blir sista pimpelfisket på lördag, eller om det blir att börja träna på golfranchen...? Vad skönt att ha några fritidsintressen att bryta av med!

Budgetarbetet
Nu närmar sig också Dialogdagarna i början på april, då vi ska diskutera budgeten mer ingående. Alliansen har möte måndag kväll för att bland annat diskutera nytt äldreboende. Det blir säkert lite budgetdebatt där också.
Jag har bestämt mig för att följa proceduren och inte värdera varken det ena eller det andra förrän jag hört nämndernas/förvaltningschefernas förslag.
Däremot vill jag skicka med följande text hämtat från skriften "Strategier för kommunal hushållning" utgiven av RKA, Rådet för främjandet av Kommunala Analyser:
"Organisationer blir inte per automatik framgångsrika. Och en uppnådd framgång behöver inte nödvändigtvis vara bestående. Bakom varje framgångsrik organisation ligger det hårt och långsiktigt arbete som riktat sig både internt i organisationen, externt mot de som organisationen finns till för och mot den omgivning som organisationen är en del av."

Jag vill slutligen framhålla att kommunens budget ska tas som en helhet, där prioriteringar görs i jämförelse med varandra. Vi har gott om pengar i kommunen, med en balans på 1 miljard kronor. Så en hel del kommer att bli gjort och levererat också 2012.
För att inte säga det allra mesta.
Jag ser fram emot bra diskussioner med både Allians och opposition i vårt gemensamma mål att få Vimmerby på fötter och bli en ekonomisk A-kommun.

Kommentar till KD:s utspel i VT idag

2011-03-17T08:56:00.001+01:00

Kristdemokraterna (KD) går idag ut i Vimmerby Tidning och deklarerar att man inte ställer sig bakom det budgetförslag Alliansen lade i kommunstyrelsen. Man har redan efter en veckas grävande i social- och omsorgsnämnd lyckas finna att inget går att spara där.
I den verksamhet som står för de gemensamma tjänsterna; ekonomi, personal, utredning d.v.s hittar KD 6-7 miljoner kronor på samma utredningstid. Det är bra och jag är den förste att bejaka sparbeting. Frågan är dock om det inte handlar om att byta stol på en gubbe; från ekonomi- och personalkontoret till Omsorgsförvaltningen? För lönen ska väl betalas ut av någon i vilket fall?
Självklart ska vi vända upp också kommunstyrelseförvaltningen men om vi hittar fler miljoner där så är det inte meningen att Omsorgsnämnden i så fall ska sluta leta efter sina.
Det Göran Gustafsson (kd) i tidningsartikeln har rätt i, är att det går att spara i administrationen generellt. Och det hoppas jag att Dialogdagarna ska visa, även om nu KD vill profiliera sig i tidningen innan dessa dagar och kanske med det skapar mer oro än lugn.
Vi står dock inför en stor IT-investering som till en början blir kännbar, för att därefter ge effektiviseringar. När den är gjord förväntar jag mig att större krav kan riktas mot att minska administrationen tvärs över hela kommunkoncernen. Vimmerby kommuns IT-stöd ärgenerellt, milt sagt, inte uppdaterat idag på förvaltningsnivå.

Om nu Vimmerby kommun ligger 40 Mnkr över kostnaderna för jämförabara kommuner, tror då KD att man kan hämta dem överallt utom i omsorgen och i socialen, där man själv har ordförandeposterna?
Omsorgsnämnden har överträtt sin budget med 25 Mnkr de senaste fyra åren. I det perspektivet kanske det inte spelar någon roll vad Alliansen sätter för sparbeting. Jag hoppas dock att Omsorgsförvaltningen ännu en gång ska se över hur man gör saker i processerna, hur ledarskap ute i organisationen och utförande fungerar, hur strukturen är upplagd, hur väl den sparande kulturen är implementerad hos alla medarbetare. Jag hoppas också att Socialnämnden ska fortsätta jämföra sig med hur andra kommuner jobbar när det gäller försörjningsstöd. Kanske det finns saker att lära, eftersom andra kommuner kan göra andra tolkningar av regelverket än man gör i Vimmerby?
Det kräver en mer långgående analys än den KD nu gjort på en vecka.

Viktigt är nu att man låter förvaltningarna arbeta fram sina förslag. Debatten kommer när vi prickar in effektivitetslösningarna .
Viktigt i sammanhanget är också att få in en kultur, i hela organisationen, som skapar ständiga förbättringar och inte bara i budgetprocessen. Vi kan helt enkelt inte blunda för att vår verksamhet kostar 40 Mnkr mer.
Vi kan inte då säga att "det går inte" - när andra jämförbara kommuner visat att det går. Lösningarna är väl inte patenterade? Förvaltningarna måste jämföra sin verksamhet med andras i andra kommuner, och inte avbryta sökandet med att säga "det är annorlunda i Vimmerby" eller "se här, här har vi inte samma förutsättningar".

Utan utmaningar och problem skapas inga lösningar eller idéer. Att avbryta detta idéarbete med att efter en veckas arbete gå ut i tidningen och säga att det inte går, bidrar inget till processen.
Det KD tror sig vinna i sympati, förlorar alla på eftersom det inte bidrar till att få rätsida på vår ekonomi.
Det är ett krafttag vi måste ta, jag kommer att stå upp för det, för jag förstår vad som krävs.
Det är därmed fritt för vilken nämndordförande som helst och ställa sig bakom mig om man vill ha vindskydd...

Personligen har jag en rad sparförslag men anser inte att jag efter drygt 70 dagar på posten kan precisera precis alla. Och om vi gör det; hur väl arbetar då förvaltningarna med att hitta egna?
Jag måste ta hjälp av förvaltningarna och därför ska vi låta dom jobba den tid vi gett dem.
Att som KD ge dem, mitt i arbetet, en signal att de inte behöver leta så mycket för att politiken kommer att minska sparkraven är ju inte särskilt fruktbart, enligt den erfarenheten jag har.
Nej, förvaltningarna ska räkna med att de siffror vi givit förväntas uppnås.
Sedan ska vi diskutera, utifrån förslagen på Dialogdagarna, på vad sätt.
Jag välkomnar KD:s röst i debatten, även om jag tycker deras analys har gått väl snabbt.

En budget ska processas från grunden

2011-03-13T19:27:00.000+01:00

Jag trodde inte att det gick att missuppfatta, särskilt som kommunens process med budgetdirektiv fungerat på samma sätt i flera år.
Den 6-7-8 april sker diskussionen runt rambudgeten och först senare kommer detaljerna.
Det vi presenterade i veckan som gick var budgetdirektiven avseende det totala belopp som varje nämnd behöver banta med, och till april ska man ha beskrivit konsekvenserna och även tagit hänsyn till de visioner och långa målsättningar man har.
Kraven från VT:s ledarskribent och också PRO:s ordförande (i en insändare) är att undertecknad efter två månader och 10 dagar på posten ska fördela runt 700 miljoner kronor och också säga vilka som får pengar och vilka som inte får pengar.
På något konstigt sätt tycker man att det är ett kraftfullt ledarskap.
Jag kan väl på rak arm säga; det är det inte. Det är snarare tvärtom. Dumt.
Det är inte kraftfullt varken i en kommun eller i ett företag.
Likheten är för övrigt slående mellan en kommunal organisation och ett företags organisation.
Viktigast är insikten. Att medarbetare och mellanschefer förstår, långt in i märgen, vad som behöver göras. För att detta ska ske är två saker viktiga:
1) Medarbetarna och mellancheferna måste själva göra analysen.
2) Man ska också själva föreslå åtgärdsplanen.
Varför? Därför att man är närmast produktionen och implementerar bäst om man har insikt och närhet.
Därefter flytttas problematiken till "säljkår", d.v.s till de som möter kunderna. här sker prioriteringarna. Hur kan vi effektivsera utan att värdet till kunden minskar.
Tänk om det vore så enkelt att styrelseordförande i ett bolag gick in i detalj och sa exakt vad som skulle göras operativt! Alla som driver företag ser nog orimligheten i detta,
I en kommun är det dessutom än mer komplicerat; här finns många bolag i koncernen och både styrelseordförande och VD i "dotterbolagen".
Jag har full tillit till den process vi nu genomför, både i partierna och i förvaltningarna. Tids nog kommer vi till prioriteringarna och för egen del kommer jag att vara tydligt med vad jag anser ska göras.

Alf Wesik i VT gav mig rådet i vintras att ta det lungt, lägga en sten i taget, bygga grunden.
Jag får väl rikta det rådet till honom nu; ta det lungt, vi tar en sten i taget, bygger grunden. Omsvängningen kommer,även om det kommer att ske som en Finlandsbåt; bromsen i, sakta avstannande, envis vändning, därefter full uppväxling igen.

Varför är det då så viktígt att medarbetare och chefer får insikt? Jo, det man tar in i alla celler i kroppen styr ens beslut och handlingar, det sker per automatik och är ständigt pågående, dagligen, alltid.
Om man däremot ska göra det någon annan sagt, utan att förstå varför, utan att "adoptera" idén, utan att förstå - då kommer "sparbeting" bara bli en tillfällig kampanj, nåt som vi gör just nu men inte sedan, inte långsiktigt. Målet är ju att få alla i kommunen att ha stor omsorg om pengar, tid och material.
Just därför ska arbetet göras ute i organisationen. Man har fått beloppen kommunen och respektive nämnd måste minska sin omslutning med.
Nu ska arbetet göras.
Jag ska vara i högsta grad delaktig och närvarande i processen när väl konsekvensbeskrivningarna kommer.

UPPSKATTNING
Många Vimmerbybor fick uppskattning vid Företagarnas årliga gala i veckan. Jag vill instämma i hyllningskören. Det är roligt när framgång får bekräftelse.

KVÄLLSMÖTEN
I veckan har jag varit och pratat för Lions manliga och kvinnliga klubbar och det var kul att träffa detta gäng av ideellt arbetande människor. Hur länge finns de kvar? Hur länge till finns det människor som vill abeta ideellt? Lions gör ett fantastiskt jobb med sin välgörenhet, viktigt att också dom får uppmuntran.
Veckan som kommer besöker jag Villaägarförening i Vimmerby, en intresseförening som tillvaratar villaägarnas intressen.
Ska försöka prata om framtidens Vimmerby, nya bostadsområden bland annat.

STADSFESTMÖTE
I veckan har vi ovkså ett stadsfestmöte igen. Hoppas att vi denna gång kan hitta en eller flera huvudmän så planeringen kommer igång.
Det finns nog inte någon som missunnar kommuninvånarna en hel dags stadsfest med mat, dryck och underhållning.
Det kan bli en bra avslutning på augusti månad!

Debattsvar till Centerstigs inlägg i VT

2011-03-10T18:03:00.000+01:00

Med anledning av förre kommunalrådet Carl-Axel Centerstigs inlägg i Vimmerby Tidning rörande VTT-avtalen, skickade jag i onsdags följande debattinlägg till Vimmerby Tidning:

Jag är den förste att instämma i att det är en svår balansgång; vilka beslut leder till utveckling och vilka beslut leder åt annat håll?

Kvar står dock faktum att ansvarsposten, som också är kopplad till ett stort förtroende både från väljare och politikerkolleger, är utsatt för hårt tryck. Det är i de ögonblicken det är bra att det mesta som rör kommunstyrelsens ordförande är reglerat i både reglemente och kommunlag.

Jag tror alla kommunalråd upplever faktum i den tes som finns enskilt i näringslivet när det gäller affärer med kommunen: ”Kommunen ska sälja billigt till mig och köpa dyrt av mig”.

Som enskild medborgare och företagare kan man tycka så om man själv är inne i den affären. Jag tycker det är rätt att man som företagare försöker göra en så bra affär som möjligt. Man har i affärsögonblicket inget ansvar för motparten, kommunen, utan bara ansvar för sin egen del i affären. Men motsvarande ansvar åvilar kommunens representanter.

Jag är säker på att kommunmedborgarna som kollektiv hellre ser att kommunen sköter sina affärer på ett rättvist sätt, likvärdighetsprincipen ska råda och kommunallagens regler om hushållning med kommunens resurser är också tillämpliga. Beslut som medför nya jobb är givetvis bra, men de ska fattas ur ett rättviseperspektiv; företag ska behandlas likvärdigt samtidigt som kommunen ska uppfylla sitt hushållningsansvar för ekonomin.

Kommunen har viktiga välfärdsfrågor att sköta. Det innebär bland annat att man inte bör ta upp lån av privata företag till höga räntor, eller för den delen låna ut räntefria miljonbelopp till företag.

Jag har fått förmaning av bl.a. annat oppositionen, som öppnade mitt första fullmäktigesammanträde med orden: ”Micael Glennfalk ska inte tro att man kan sköta kommunen som ett företag.” Det var ett sätt att hälsa välkommen. Centerpartiet hälsade välkommen på ungefär samma vis i förhandlingen om olika poster. Till det goda hör att efter två månader har jag utmärkta samarbeten och kontakter med både oppositionen och centerpartiet, så man får väl tolka det hela som en effekt av valet.

Men till de som framförde profetian vill jag nu säga efter drygt två månader på posten: ”Om Vimmerby kommun skötts utefter företagsekonomiska principer hade vi inte behövt lägga en krisbudget eller inträtt i så dåliga och ogenomtänkta avtal som vi gjort.”

Carl-Axel Centerstigs långa inlägg förmår jag inte kommentera i detalj. Jag kan bara säga att jag inte är överens med honom, ens i någon enda del, av hans bedömningar. Tvärtom, kommunen har förhandlat uruselt och att man skrivit avtal som nu belastar kommunens ekonomi för många år framåt.

Följande av besluten Centerstigs administration och kommunstyrelse fattat rörande VTT-affären är jag inte överens med:

1) Kommunen har lånat ut 4 miljoner i 10 år, ränte- och amorteringsfritt till ett enskilt ägt företag. Jag anser att likvärdighetsprincipen innebär att samtliga företag i kommunen i så fall har rätt till samma stöd.

2) Att åta sig att hyra ut en privat fastighet som industrihotell i andra hand, utan vinstmöjlighet men under stor risk, är oansvarigt. Åtagandet är under 20 år och skulle det stå helt hyrestomt skulle det kosta över 50 miljoner kronor under perioden. Nu har det kostat knappt 600.000 kronor 2010, kostnaderna fortsätter nu 2011 och även fortsättningsvis om vi inte lyckas hyra ut de 1000 kvm som stått tomma sedan avtalet skrevs.

3) Att uppta kommunalt lån av ett privat företag på 1.010.000 kronor till 8,5 procent ränta i 20 års tid. Jag anser att en kommun ska låna pengar på bank eller av andra kreditinstitut. I detta fall lånade kommunen till hög ränta, i det andra fallet lånade man ut till noll ränta. Är detta ansvarsfull politik?

4) Att upprätta avtal till sådan nackdel för kommunen att man svårligen kan komma ur dem utan skadestånd.

Revisorerna påpekade i sin revisionsberättelse för år 2008 att avtalet ”inte får anses följa försiktighetsprincipen” vilket väl kan betraktas som ett understatement. Man anmärkte också att ”förekomsten av dessa fordringar och (låne)villkoren inte redovisades i förvaltningsberättelsen”, inte heller i noten till "långfristiga fordringar" i balansräkningen.

Hela affären föranledde också kommunens revisorer att ställa frågor.

Jag är av den uppfattningen, och har den ambitionen, att kommunens affärer inte ska föranleda några frågor av den typen.

Jag har belyst avtalen och föreslagit kommunstyrelsen fatta beslut med anledning av dem, vilket också kommunstyrelsen gjort. Nu ges redovisningen till fullmäktige som information.

Fotnot: Idag torsdag fick jag mailbesked av red.chef Alf Wesik att Vimmerby Tidning "är tveksam" att publicera debattinlägget.

Dags att bita i de sura äpplena...

2011-03-06T16:19:00.000+01:00

Det gick dåligt för Vimmerby kommun 2010.
Ekonomiskt.
Dagens Industri skrev i veckan: 286 kommuner i Sverige gick med vinst 2010. 14 gick med förlust.
Bland dem Vimmerby kommun.

Det första jag vill säga är att väldigt många barn och väldigt många gamla i kommunen har fått en bra service.
Väldigt många kommunalt anställda har gjort ett strålande arbete 2010.
Det är viktigt att komma ihåg.
Det är inte medarbetarnas fel att kommunen gått dåligt.
Kommunens ekonomi är politikernas yttersta ansvar.
Det är viktigt att inse det nu när vi startar upp budgetarbetet för 2012. Veckan som kommer ger kommunstyrelsen nämnderna budgetdirektiv och som alla kan räkna ut; det kommer att bli knapert med pengar för samtliga.
Vi måste vända den kommunala ekonomin från dålig till bra, och även om det är svårt att vända på ett år så ska vi ta greppet.
Många kommer att protestera, många vill prioritera upp sina verksamheter men nu om någonsin är det viktigt att politiker i alla nämnder tar sitt ansvar och se till att hålla den budget man får tilldelat.
Det kommer inte att räcka att bara spara. Vi måste också göra saker annorlunda. Vi måste våga pröva andra lösningar än de vi haft de senaste fyra åren. Allt går att förbättra, det är utgångspunkten.

Om elevantalet minskar så måste det påverka antalet anställda i skolan.
Om antalet omsorgsbehövande äldre blir fler måste det också påverka.
De flesta vill ha mer pengar, mer lön, mer folk. Löneökningar, som inte går att ta ut av kunden (skattebetalarna) genom höjda skatter och taxor måste resultera i att det blir färre anställda.
Färre anställda minskar den totala lönesumman och det går inte att komma ifrån än att ska man förbättra ekonomin i en organisation, så är den totala lönesumman den del som måste minska.
Färre anställda som ska klara ungefär lika mycket genom effektiviseringar.
Gåtan är svår att lösa eftersom alla tycker de jobbar så effektivt som möjligt.
Att göra samma sak med mindre pengar, färre anställda, brukar resultera i utbrända människor.
Så effektiviseringar måste till. Arbetsuppgifter måste försvinna i kommunen.
Lösningen är nya idéer, nya sätt, annat "tänk" och vi politiker kan bidra till detta genom våra beslut.

Samtidigt som rörelsen Vimmerby kommun är olönsam står vi inför stora investeringar, investeringar som hotar öka skuldbördan ännu mer.
När nu budgeten ska ta form i nämnderna gäller det dels att våga ta obekväma beslut, men också att våga tänka annorlunda organisatoriskt.
Annars kan vi hålla på och harva tills hela skatten läggs på räntor istället för på välfärd.
Kommer inga pengar som en skänk från ovan finns inga alternativ.

Positivt i sammanhanget är att arbetslösheten minskar, fler får jobb och den lokala industrin ser ut att gå bra.
Hade vi stått inför en lågkonjunktur, svaga statsfinanser och annat elände hade uppgiften blivit näst intill omöjlig.
Nu kan vi vända i ett i övrigt positivt klimat.
Men det kommer att handla om att våga bita i de sura äpplena.
För egen del vill jag att Vimmerby kommun ska vara en ekonomisk A-kommun före 2014 och då måste greppet tas nu.
Jag är beredd att ta det ansvaret.

Rörande avtalsgranskningen i Vimmerby kommun

2011-02-26T07:18:00.000+01:00

(Här kommer helgens söndagskrönikan redan lördag morgon.)

Idag lördag protesterar förra kommunledningen Centerstig/Forsberg mot mitt PM rörande avtalsskrivningar, bland annat Industriavtalen, avtalen med en förvaltningschef, avtalen med Vimmerby Tidning och tryckeriförening, etc.
Jag skickade kompletterande uppgifter till tidningen igår, en del av det tog tidningen in.
Inledningsvis är det rätt att Centerstig/Forsberg inte skrev indusgtriavtalen 2003. Detta rättade jag idag i Vimmerby Tidning och bad om ursäkt för felskrivningen. Det var Larsson/Sjöberg som skrev under dom.
Centerstig/Forsberg tillträdde dock 2006 och kunde ha omförhandlat avtalen.

Så här lyder mitt svar till Vimmerby Tidning i en oklippt version. Det med kursivt markerade har VT klippt bort:

Till Vimmerby Tidning/

Kommentar till dagens artikel ”Flera oklara avtal ses över”.

Industriavtalen skrevs redan 2003 och 2004. Dessa avtal skrevs under av dåvarande kommunalrådet Leif Larsson och kommunchefen Mats Sjöberg, inte Centerstig/Forsberg som felaktigt anges i mitt PM, ett skrivfel jag ber om ursäkt för.

När avtalen kontrollerades professionellt i juni 2010 konstaterade man att avtalet under fem år tillämpats på fel sätt. Det betyder att Centerstig/Forsberg under sin period i kommunledningen åren därefter kunnat påverka avtalets fortsättning om man tagit kontakt med de aktuella företagen. Någon sådan kontakt finns inte noterad. Det sägs dock att i september var tre personer från kommunen, bland annat Centerstig, på Arla, dock finns ingen notering om vad som sades, ingen återrapportering muntligt eller skriftligt finns arkiverat.

Förlusterna i avtalen noterades ganska snabbt på att avtalen börjat verka. Redan 2005-2006 har man ha fått besked om, genom ekonomisk förlustredovisning, att avtalen borde tillämpats på annat sätt. Då hade man haft chansen att få avtalen tillämpade på rätt sätt i exempelvis VA-nämnden. Men när så lång tid förflyter, som till våren 2010, innan kommunen sänder förslag till företagen om förhandling så har man ingen, enligt bedömning, juridisk möjlighet att få avtalen ändrade.

Om så hade skett hade man haft chans att slippa hela eller delar av det miljonunderskott i kommunkassan som nu avtalen resulterar i.

Överenskommelsen med enskild tjänsteman som också nämndes i mitt PM skrevs under av Centerstig/ Forsberg.

Avtalen med Vimmerby Tidning och tryckeriförening, som bland annat innebar att kommunen lånat 1.000.000 kronor av Vimmerby Tidning till 8,5% ränta och i 20-25 års löptid, (i papperen kallat för ”förhöjd hyra”, men fakta är att man påför ränta i 20-25 år på beloppet varför det kan betraktas som ett lån) har skrivits under i ett fall av Centerstig/Forsberg och i ett annat fall av en annan kommunchef Christer Johansson. Dessa avtal redovisas i ett kommande PM till kommunstyrelsen.

När det gäller den juridiska granskningen: Industriavtalen togs fram av Teknik & Service och det är sannolikt att man anlitat extern juridisk hjälp från förvaltningens sida. Men vem handlar upp den? Varför användes inte kommunjuristen?

I flera avtal jag tittat på har ingen hjälp använts av kommunens jurist, vad jag kan se, och det är själva syftet med det förslag jag lade till. En anställd jurist borde vara den kompetens man först vänder sig till vid granskning. Självklart innebär ”firmateckning” ett ansvar hos kommunledningen men jag har stor förståelse för att man som kommunledande anställd måste lita på underställd personal. Samma gäller politiker; de måste kunna lita på författade avtal, känna tillit.

Mitt förslag, som tillkommit efter granskning av flera olika avtal, går ut på att skapa hängslen och livrem avseende avtal som är udda, som inte följer gängse norm; att låta kommunjuristen som expertis handla upp all annan juridisk expertis, att signera granskning, att beskriva avtalet förståeligt för politiker, etc.

Det Alf Wesik skriver ”jag kan inte uppskatta hur många äldreboende vi skulle tvingas lägga ned om Åbro Bryggeri upphör” är inte relevant i sakfrågan. Det finns inga meningsskiljaktligheter i synen på hur viktigt företagande är för Vimmerby kommun.

/slut på inlägget i VT/

Jag har inga kommenterarer till att, och varför, VT väljer att stryka delar i svaret. Det står dem naturligtvis fritt att redigera de texter de publicerar.

Dock några kommentarer till Centerstigs/Forsbergs svar i VT idag:

1) Redan när Centerstig/Forsberg tillträdde 2006 fanns flera miuljoner i en upparbetad förlust beroende på avtalet. En ansvarsfull ledning tar tag i sådant, och låter det inte passera utan noteringar på åtgärder. Eftersom avtalet innebär en subvention på omkring 2,5 miljoner kronor av Åbros VA årligen borde det varit så angeläget att man gått till VA-domstolen med det hela redan 2006. Då hade man haft chans att förändra. Nu vann istället avtalet kraft av att man väntade.

2) Avtalet med VTT-Grafiska är tvärtom vad Centerstig beskriver, en nackdel för kommunen. Det innebär en kommunal förlust på 590 000 kronor 2010 och lokalerna är inte alls uthyrda. Att ta över hyresansvar från en fastighetsägare på 20 år, att ta lån av samma fastighetsägare och att inte juridiskt granska avtalet ur kommunens synvinkel är minst sagt anmärknmingsvärt. Jag återkommer till det avtalet i ett kommande PM till kommunstyrelsen. Dessutom innebar avtalet 20 Mnkr i saneringskostnad, ränte- och amorteringsfritt lån i miljonklassen i tio år. Likvärdighetsprincipen, som kommunen ska tillämpa, innebär i praktiken att kommunens alla företag kan kräva samma sak. Oavsett facit, en sådan stor subvention till ett enskilt företag borde fullmäktiges ledamöter krävt detaljerad redovisning av. Just därför tar jag upp och ger den detaljerade redovisningen nu i mina PM.

3) Tjänstemannaavtalet är ofattbart. Hur kan man få lön för två tjänster utan att arbeta 16 timmar per dygn? Vilka konsulter har granskat det avtalet?

4) Avtalspensionerna har fullmäktige sagt ska gälla 37 personer. Ändå är det 43 som fått dem. Avtalspensionerna ska vara lika och de tjänster som fått dem ska inte återbesättas. Tre av avtalen ser vid en första granskmning ut att vara olika de övriga. Dessa tre är för de tre tidigare kommuncheferna. Revisorerna granskar nu avtalen och vi får återkomma till det.

Jag vill avslutningsvis säga att jag som kommunalråd inte vill ärva varken frågor eller manér av tidigare kommunalråd.

Jag är starkt kritiskt till det sätt man (kommunalråd och hela tre kommunchefer samtidigt) skött kommunen tidigare, och anser att min framgång i valet beror på att väljarna ville ha förändring, ett annat manér. Jag räknar med att mitt arbete som kommunalråd också granskas kritiskt, därför vill jag öppna så mycket som möjligt för att slippa göra alltför många fel.

Ambitionen är att allt ska på bordet, att kommunen ska bli transparent och att förhindra att avtal som är udda eller inte följer norm slinker igenom så långt som till fullmäktige i framtiden.

Jag ägnar mina tre första månader åt detta, just bara för att skapa rutiner för att sådant inte kan upprepas.. Därefter är det full fart framåt!

Guldglans till Vimmerby genom Mats

2011-02-21T08:40:00.000+01:00

Söndagsblogg på måndagen igen.
Ursäkta, men...
Återigen är det detta (härliga) pimpelfiske som gör att man inte orkar skriva söndag kväll...
Kom hem från Stockholm och Pimpel-SM på Mälaren med en färsk SM-mästare vid min sida i bilen.
Mats "frisören" Johansson tog guld i äldre herrveteranklassen på nära 11 kg abborre, i 20 graders kyla och lite vind men mycket sol.
Vimmerby har fått ännu en guldmedaljör - stort grattis till Mats som gav Vimmerby lite guldglans genom sin medalj.
Själv hade jag drygt hälften av av Mats hade och satt ändå bara 100-200 meter ifrån. Men så olika kan fisket vara.
Dagen efter tog vi en fjärdeplacering tillsammans i lag-SM, det är tredje gången ett Vimmebylag kommer precis utanför prispallen.

VECKAN SOM GÅTT
In tisdags mötte jag ägarna till Nils Holgerssons Värld, f.d Lilla Landet. De satsar för fullt nu, bland annat med en höghöjdsbana de byggt.
De hoppas kunna bygga ut sin anläggning ännu mer. Det är härligt när holländska entreprenörer kommer till kommunen, stort lycka till i fortsättningen.
En annan av Vimmerbys stora attraktioner Kulturcentrumet Astrid Lindgrens Näs hade styrelsemöte i torsdags i Stockholm. Jag var med för första gången och fick vara med om en livfull debatt om planerna i Näs. Det var roligt och givande och jag tror att vi kan åstadkomma mycket i den här styrelsen.
Verksamhets- och utvecklingsplaner diskuterades livligt hela dagen.
Jag fick också möjligheten till ett samtal med Saltkråkans VD Nils Nyman när vi diskade upp efter styrelsen i Astrid Lindgrens lägenhet på Dalagatan. Saltkråkan visar upp ett fantastiskt engagemang för både ALV och Näs, men också för Vimmerbys utveckling i stort. Vi var ganska överens om att allt hänger samman, i ett starkt samarbete finns bara vinnare. Jag ser fram emot fortsatt styrelsearbete i Näs.

VISIONSARBETE
I tisdags och onsdags var det då äntligen dags, nämndordförandena visade upp sitt visions- och målstyrningsarbete för presidiet och dagen efter, på onsdasgskvällen, samlades vi för årets första ordförandemöte där visionsarbetet var på bordet.
Det är spännande visioner man har i nämnderna. Glädjande är att alla har prioriterat verksamheten enligt modellen mindre dit för mer hit. Det finns sparmål också. Det gör att man kan samlas kring ett tillväxtmål om man kan kalla det så, samtidigt som man sätter flera sparmål.
Sannolikheten är mycket stor att nämnderna får avsevärt mindre pengar i 2012 års budget. Ska vi jämföra oss med andra kommuner ska Vimmerby kommuns utgifter ned 40 miljoner (räknat 2010).
Det är nu inte enbart via sparande man når dit; också genom samarbete, hängrännetänk i förvaltningarna, utlägg av verksamheten till privata aktörer, etc.
Nästa steg i budgetprocessen kommer i mars då vi ska skapa budgetdirektiven.

NY NÄRINGSLIVSCHEF
Ny Näringslivschef ska det bli så småningom. En ny tjänst på stadskansliet. Fem är kallade till intervju och i torsdags kväll mötte jag en man från Norrland på ett hotell i Stocholm för en anställningsintervju. Han flög från Luleå och jag var ju redan i Stockholm för styrelsemöte.
Intervjuerna fortsätter nu om en vecka med de fyra övriga.

Ingen ska gå hungrig från skolmaten

2011-02-16T09:23:00.000+01:00

Idag onsdag har Vimmerby Tidning en artikel som beskriver att eleverna vid Vimmerbys skolor inte får äta hur mycket de vill av skolmaten.
Man beskriver att det råder restriktioner om hur stora portionerna får vara.
Det kan säkert lätt uppfattas så av föräldrarna, när man beskriver hur portioner räknas ut.
Men restriktioner är fel - det finns däremot rekommendationer.
Jag tog kontakt med Teknik- och Service förvaltningschef Torbjörn Johansson och Kostchef Mikael Sandberg nu på morgonen och de beskrev att allt är gjort på Livsmedelsverkets rekommendationer för skolmat.
Jag studerade dessa i morse. Du kan själv läsa dem på denna länk, klicka här.
Här står det bland annat hur stora portionerna ska vara. Och de är upplagda för elevernas eget välbefinnande.
För övrigt är det så att eleverna själva poritonerar sin mat, om jag är rätt underrättad.
Frågan är då; hur extrema portioner kan någon ta. Kan någon ta 30 köttbullar på en tallrik och inget annat?
Mikael Sandberg savarade ja på den frågan, men det är ju självklart inte meningen. men buffé fungerar så; en del tar mycket, andra mindre.
Och den möjligheten finns också för eleverna, man tar själv från en buffeservering.
Att maten tar slut kan givetvis hända när man är i inkörningsprocessen. Men i det fall tidningen beskrev, att köttbullarna var slut, så fanns det ju köttfärslimpa att tillgå.
För mig finns några viktiga kriterier; maten ska vara näringsriktig, vallagad och smaklig och räcka så gästen blir mätt.
Vad jag förstår är det ambitionen hos både köket och kostchefen.
Den nya kylmaten har fått beröm av eleverna, maten är godare tycker många och det är viktigt.
Ingen ska gå ifrån lunchrasten hungrig. Då är det något som är fel i systemet.
Samtidigt är det ju någon som satt rekommendationerna, och dessa följer de svenska skolköken.

En vecka med lokala möten

2011-02-13T20:54:00.000+01:00

Det har varit en vecka med kvällsbesök.
I tisdags kväll var jag på Café Epok och pratade med LRF-avdelningen. Ett trevligt möte med många frågor.
I torsdags kväll var det allmänt moderat möte på Karaktärshotellet och även det blev välbesökt.
Men mest välbesökt blev fredagens frukostmöte med företagarna i kommunen. Några dagar innan mötet sa stadshotellet att man inte kunde ta fler än 100 personer till frukost i festsalen. Det blev 102 - helt fullsatt och vi fick faktiskt säga nej till eftersläntarna.
Jag blev oerhört glad över att uppställningen från Vimmerbys företagare blev så bra.
Det visar att företagarna i kommunen VILL. Man vill ha ett bättre företagsklimat, en bättre dialog med kommunen, ha mer information, bättre relation.
Och det måste vi tillsammans se till att det blir.
Nu ska vi försöka arrangera en företagsfrukost i månaden framöver, och vandra runt lite bland kommunens frukostmatsalar.
Spindeln i detta nät är Carina Östh på kommunkansliet. Hon hjälper mig med dessa arrangemang och tillsammans ska vi hålla allt flytande till nye näringslivschefen kommer, förhoppningsvis i juni.
Jag ska försöka ta med aktuella frågor varje gång och enkäten vi fick ifylld kommer vi att läsa noga. Varje möte ska innehålla en enkät för att stämma av läget.
Det jag berättade på företagsmötet var att socialdemokraterna i fullmäktige varnade mig för att tro att en kommun skulle kunna styras likadant som ett företag.
Och jag sa att den här tiden har visat att det är mer som förenar än skiljer mellan en företagsorganmisation och en kommunorganisation. Precis som ett företag har att ta hänsyn till facket, kunderna, leverantörerna, finansiärerna, ägarna etc. har kommunorganisationen samma krafter att förhålla sig till.
Nu är det ju inte heller jag som "styr" kommunorganisationen. Det är Kommunchefens jobb även om vi politiker kollektivt ger ramarna för verksamheten.
Jag sa också att samtidigt som jag tycker att många sliter som myror i stadshuset, så finns det också luft i organisationen. En av uppgifterna blir att pressa ut den genom förändringar.
Redan i 2011 års budget har sådana förändringar genomförts.
Det är också så att all utveckling innebär förändring, men all förändring innebär inte alltid utveckling. Så det gäller att förändra på rätt sätt. Vi ska inte ändra för ändradets skull.
Nej, vi ska försöka hitta ständiga förbättringar. Komma in i en rörelse som hela tiden letar förbättringar och effektiviseringar. Sådant arbete kan inte vara "kampanjartat". det måste hela tiden pågå; förenkla och förbättra i en ständigt pågående process.
Våra kunder/medborgare kommer i första rummet - vi måste ha resurser att skapa välfärden nära våra brukare.
Åt det hållet måste prioriteringen gå nu i budgetarbetet.

Att skapa wow i mötet
Jag har också bjudit in tjänstemännen i stadshuset till ett seminarie inom några veckor.
Det heter "Att skapa wow till människor som uppskattar det" och är en föreläsning jag rest med land och rike runt i yrkesrollen som kommunikatör, i arrangemang av Talarforum. Flera tusen har lyssnat på den, från Kiruna (Kirunagalan) i norr till Ängelholms företagare i söder. Tjänstemän i Mariestad och hemtjänsten i Västervik har också hört den.
Det är ett seminarium som ger en liten verktygslåda till hur kundrelationer skapas och upprätthålls. Det har en stark peppingkaraktär och jag hoppas att tjänstemännen ska uppskatta den.
Blir den bra kan vi gå vidare och erbjuda den till fler kommuinalt anställda som möte kunder.

Avtackning
Roligt var det också att i onsdags kväll besöka restaurangskolan i stan. Vilken skola vi har där! Toppenfina moderna lokaler och ett högt anseende. Eleverna lagade en trerätters till ett antal kommunalt anställda som fick 25-årspresent. En trevlig kväll med trevliga samtal med alla dessa trotjänare.
Jag fick hålla ett litet tal; från en som varit anställd en månad (jag) till de som vait anställda 25 år.
Jag hoppas de kände kommunens uppskattning.

Fastigheter och avtal
Hade också i veckan ett längre möte med kommunens fastighetschef Bo Lennstam. Han orienterade mig om avdelningen och jag kunde konstatera att kommunen har 80-talet fastigheter av olika slag.
Vi gick också igenom en rad hyresavtal och andra avtal som kommunen gjort tillsammans med olika organisationer och näringsidkare.
Nästa steg är att försöka få grepp på kommunens skogs-och marktillgångar.
Vimmerby kommun är en förhållandevis stor koncern, med en rad "dotterföretag" med skilda verksamheter.
Jag har stor respekt för detta och det måste få ta tid att sätta sig in i verksamheterna.
Budgetarbetet inför 2012 som nu kommer igång blir ett bra tillfälle till detta.

Kan vi bygga på Båtbyggarskolan?

2011-02-09T09:42:00.000+01:00

Båtbyggarskolan är värd att bevara och utveckla.
Det är fortfarande min åsikt, vill jag hävda som en kommentar till Alf Wesiks avsnitt i sin ledare i Vimmerby Tidning idag (onsdag).
Alf hänvisar till ett blogginlägg i mars och jag tycker fortfarande "Storebro - Vimmerbys Grythyttan" är en attraktiv rubrik. Självklart förtydligad att det gäller båtbygge.
Frågan är hur vi går vidare.
För det finns problem at klargöra, det är inte helt enkelt nu.
För några år sedan hade det varit lättare, men nu får man ett tapp i en årskurs.
Alliansgruppen i kommunstyrelsens möte i måndags morse diskuterade det hela på initiativ av Börje Fors (fp), med anledning av hans motion. Med fanns också Magnus Gustavsson (m), ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden.
Vi kom överens om i gruppen att Magnus tar upp frågan i BUN och avger ett yttrande till motionen. Den kommer då att behandlas i fullmäktige och ny debatt kan ske.
Det är olyckligt att den blivit liggande så länge, en möjlig ursäkt kan vara att valet kom emellan och att Magnus därefter blev ny ordförande från nyåret.

Det är inte helt lätt att "renovera" Båtbyggarskolan efter de beslut som tagits tidigare.
Och jag vet inte om det är fruktbart att bara återställa.
I diskussionen har man varit inne på att "bygga på" skolan med en bredare inriktning. Det anser jag vara en framgångsväg. Därför var vi positiva till en Trä- och marinteknisk utbildning i moderaternas valprogram. Och är det fortfarande.
Vad som hitills framkommit är att den trä- och marintekniska yrkeshögskoleutbildning folkhögskolan sökte pengar för fick nej. Berodde det på att ansökan inte var bra eller på att utbildningen inte bedömdes som prioriterad? Det får utvärderingsmötet som planeras av samhällsföreningen i Storebro nu diskutera.

För egen del tror jag att en bred träteknisk utbildning, med båtbyggarskolan som bas, mycket väl skulle kunna marknadsföras och genomföras i Storebro-Vimmerby.
Eleverna utbildas till yrken som är en bristvara idag och så långt vi kan se. Över huvudtaget måste utbildning till hantverksyrken vara attraktiva: marknaden är jättestor och behovet likaså.
Vad som framkommer nu är att kommunerna får mindre utrymme att skapa egna program i gymnasieskolorna. Det skulle i så fall vara ett hinder för att få igång flera hantverksprogram. Folkhögskolan är en möjlighet och därför vore det bra om BUN i kommunen kom till samtal med Folkhögskolan om behovet på arbetsmarknaden.

Om Båtbyggarskolan som gymnasielinje? Ja, det är ju den som lagts ned tidigare mandatperiod. Ska den fortsätta i gymnasieform måste den göras om, breddas ocoh marknadsföras så att den lockar fler än fyra sökande. För det blir väldigt dyra platser annars.
Jag ser fram emot vad som kommer ur BUN:s yttrande över motionen.

Det kommer en Västeråsare till stan...

2011-02-06T18:07:00.000+01:00

Stora företag expanderar utomlands.
Ljunghälls i Södra Vi är ett stort företag.
Vi ska göra allt för att behålla Ljunghälls i Vimmerby kommun och odla goda kontakter - men jag tror att det är småföretagen som har mest nytta av kommunens fokus.
Undersökningar visar nämligen att det är de små företagen som växer, det är där de nya jobben finns.
Just nu är det VVS, bygg och IT-sektorn som ökar i Sverige.
I Vimmerby är det brist på hantverkare. Därför blev jag glad i torsdags då jag stämt möte med en måleriföretagare från Västerås, som ville flytta till Vimmerby. Han hade en kontakt här, en annan hantverksföretagare, och han och hans familj ville flytta hit.
Jag bjöd in dem till stadshuset och fick träffa två företagare - också hans hustru skulle starta, hon tar med sig ett handelsföretag till stan.
En ledig tomt vid Borstingen tycktes passa så jag hoppas nu att allt går i lås för dem.
Både måleri och handel har ju förutsättningar att lyckas i vår kommun.
Vimmerby ligger efter snittet vad gäller tjänstejobb. Här måste vi bli bättre; att få tjänstejobben att öka i framförallt privat sektor är viktigt.
Och hantverksjobben försgtås. ROT-bidragen har bidragit till att sätta fart på sektorn.

REGIONFRÅGAN
Vad som också tycks vara sant är att stora regioner växer och små regioner stagnerar.
Inom moderaterna har vi ännu inte tagit ställning, diskussion pågår.
Själv vill jag inte låsa mig men tycker att en region där Vimmerby och Västervik finns med, men inte Östergötland, innebär en utmaning som jag inte tror vi klarar i vår kommun.
Att vi ska vara tillsammans med Östergötland är för mig personligen viktigt.
Småland-Östergötland tillsammans kanske är den storregion som blir tillräckligt stor i ett europeiskt perspektiv.
Magkänslan säger att det kan bli en bra region för Vimmerbys del.
Diskussionen kommer att bli spännande i år!
Enbart Småland eller Småland-Blekinge blir en nitlott för Vimmerby, enligt mitt tycke.

1880 ÅRS NIVÅ
Vet du att inget har hänt befolkningsmässigt i Kalmar län sedan 1880. Vi behöver faktiskt öka med 7.500 nya jobb för att få en befolkning lika stor som 1880. Snacka om ett län på efterkälken! Ett län med utflyttning.
Vårt mål i Vimmerby är tveklöst att öka vår befolkning. Vill vi ha igång en befolkningsutveckling måste vi öka antalet jobb, för länets del skulle det innebära kanske en fördubbling av antalet företag.
För Vimmerbys del är det också en sanning; vi måste öka antalet företag, och bland dessa nya måste det vara många tjänsteföretag för där ligger vi som sagt efter.
Våra industriföretag är stabiliga men inte växande hos oss. Ljunghälls exempelvis växer i Tjeckien och i framtiden i Kina vad avser antal anställda.
Men kan vi ha dem stabila här; med bra förutsättningar, göra de lätt att rekrytera arbetskraft, som i sin tur ska ha det lätt att hitta bostad, vackra tomter och bygga fina hus. Ja, då öka vi stabiliteten runt industrin.

FRAMTIDSLÖSNINGAR
Viktigt för Vimmerbys framtid är att vi får starka kopplingar mellan småföretagen, industrin och kommunen.
Vi ska ha dem lokalt förankrade, vi ska få kluster att växa av egen kraft och samarbeta med skolan.
Exepelvis tycker jag själv att entreprenörsskap borde vara ett gymnasieämne och försäljningsprocessen ett grundskoleämne. Det skulle visa våra ungdomar att samhället värderar entreprenörskap, försäljning och företagande.
Sist men inte minst: Vi i Vimmerby har nära till storstäderna men de har inte nära till oss. Tyvärr. Infrastrukturen blir en livsavgörande fråga för vår bygd i framtiden.
Hur snabbt, bra och på vilka sätt vi kan ta oss norrut mot E4 är en viktig framtidsfråga.
Senare också hur snabbt, enkelt och på vilka sätt vi kan oss oss mot Växjö och Öresundsregionen.
Snacka om riktigt stora frågor!
I veckan blir det kvällsjobb varje kväll med en del representation i kommunen.
Även om det är mycket att ta fyra kvällar i rad så är det ändå trevligt att komma ut och lyssna på alla.
Hoppas jag kan sprida ut dem lite mer framöver så jag kan få nån kväll hemma också.